<p>Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.</p><p>I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.</p><p>Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.</p><p>Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa.</p>

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem. I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system. Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material. Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa.

I mätrummet på Sandvik Coromant finns en lösning för att visualisera maskinhälsa, mäthistorik och servicetider för olika mätinstrument. Lösningen för datavisualiseringen nyttjar verktyget Power BI och är kopplad till Excelfiler. När data väl hämtats in görs en rad modifieringar på tabellerna för att få fram visualiserbar data. Dessa modifieringar i kombination med många Excelark resulterar i att ledtiderna för att uppdatera en Power BI rapport blir väldigt långa. Nu önskas det att istället nyttja en databaslösning för den data dessa Excelfiler innehåller och därmed förbättra dessa ledtider. Således skapades en databas utifrån den data dessa Excelfiler innehöll. Power BI tillåter användaren att importera data från en databas till applikationen på två sätt, via Import Mode eller DirectQuery. Import Mode läser in samtliga tabeller som efterfrågas och lagrar dessa i minnet. DirectQuery ställer frågor direkt till databasen utifrån vad som efterfrågas. I och med denna skillnad i importsätt finns metoder för att optimera den databas som data läses in ifrån. Studien undersöker hur olika typer av indexering och olika typer av kompression av dessa index påverkar svarstiden på frågor ställda av Power BI för att besvara följande två forskningsfrågor: Hur påverkar olika typer av indexering av en databas datahämtningshastigheten vid användning av Power BI? Hur påverkar olika typer av kompression av index datahämtningshastigheten vid användning av Power BI? Studien utfördes genom att studera execution plans och exekveringshastighet för de frågor som ställdes mot databasen av Power BI. Med hjälp av T-SQL kunde exekveringshastigheten för en specifik fråga tas fram. Denna exekveringshastighet jämfördes sedan för de olika typerna av index och kompression mot exekveringshastigheten för samma fråga mot en tabell helt utan index. Detta utfördes sedan på tabeller med varierande antal rader, där antalet rader som testades var 33 001, 50 081, 100 101, 500 017 och 1 000 217. Resultatet av studien visar att för Import Mode är det bästa typen av index ett clustered rowstore index utan kompression, med undantag för tabeller med över 1 001 217 rader där radkompression presterade bättre. För DirectQuery presterade non-clustered rowstore index bäst, men för vilken kompression var resultatet tvetydigt. Detta eftersom samtliga typer av kompression presterade bäst för olika antal rader i tabellen. För tabeller med fler än 500 017 rader presterade dock ingen kompression allra bäst. / In the measurement room at Sandvik Coromant there is a solution for visualizing machine health, measurement history and service times for different measuring instruments. The data visualization solution uses Power Bi and connects to Excel files. Once the data has been collected, a number of modifications are made on the tables to produce something that is possible to visualize. These modifications in combination with many Excel sheets result in very long lead times for updating a Power BI report. Now it is desired to use a database solution for the data contained in the Excel files and thus improve these lead times. For this, a database was created based on the data that these Excel files contained. Power BI allows the user to import data from a database into the application in two ways, via Import Mode or DirectQuery. Import Mode loads all the requested tables and stores them in memory. DirectQuery runs queries directly to the database, based on what is requested. Due to this difference, there are methods to optimize the database from which the data is loaded. This study examines how different types of indexing and different types of compression affect the response time for queries ran by Power BI to answer the following two research questions: How do different types of indexing affect a database's data retrieval rate when using Power BI? How do different types of compression affect the data retrieval rate when using Power BI? This was done by studying execution plans and execution rate for the queries that was done towards the database by Power BI. With the help of T-SQL, the execution rate for a specific query was obtained. The execution rate for different types of index and compression was then compared against a table without an index. This was then performed on tables with varying numbers of rows, where the numbers of rows that were tested was 33 001, 50 081, 100 101, 500 017 and 1 000 217. The results of the study show that for Import Mode, the best type of index is a clustered rowstore index without compression, with the exception of tables with over 1 001 217 rows where row compression performed better. For DirectQuery, non-clustered rowstore index performed best, but for which compression the result was ambiguous. This was because all types of compression performed best for different number of rows in the table. However, for tables with more than 500 017 rows, no compression performed best.

Det finns en stor mängd databaser som används inom många olika sorters användningsområden. Bland dessa finns det sådana som har funktion för att behandla spatiala data. Problemet som detta medför är att välja en databas som kan hantera en viss tänkt typ av spatiala data med bäst prestanda. Denna rapport presenterar en utredning för detta utifrån ett dataset som erhållits från Norconsult Digital. Bland de databaser som valts finns tre SQL databaser (PostgreSQL, MySQL och SQLite) och en NoSQL databas (MongoDB). Dessa databaser genomgick fem likvärdiga operationer/tester som resulterade i att PostgreSQL med dess GiST/SP-GiST index och MongoDB presterade på en nivå långt över resterande databaser som testades. Utifrån detta arbete kan det konstateras att fler utförliga prestandatester bör utföras, där större och mer komplexa dataset, samt fler alternativ till databaser och spatiala index bör finnas med. Detta för att ge en bättre bild över vilka databaser, med stöd för spatiala data, som presterar bättre. / There are a large number of databases that are used in many different areas. Among these, some have a function for processing spatial data. The problem that this entails is the choice of a database that can handle a certain type of spatial data with the best possible performance. This report presents an analysis of this based on a dataset obtained from Norconsult Digital. Among the chosen databases are three SQL databases (PostgreSQL, MySQL and SQLite) and one NoSQL database (MongoDB). These databases underwent five identical operations/tests resulting in PostgreSQL with its GiST/SP-GiST index and MongoDB performing at a level well above the rest of the databases tested. Based on this work, it can be concluded that more detailed performance tests should be carried out, where larger and more complex datasets, as well as more alternatives to databases and spatial indexes, should be included. This is to give a better picture of which databases, with support for spatial data, perform better.

Relational database security has become an increasingly important issue for organizations worldwide in the current era of data-driven operations. The urgent need for an extensive knowledge of relational database security components in relational databases is addressed in this thesis. Database security is constantly improving, but there is still a lack of research that analyzes these important factors. Because of this gap, databases are not sufficiently secured from new cyber threats, which endangers its accessibility, confidentiality, and integrity. The problem that the thesis addresses is the lack of comprehensive research covering all key security components in relational databases which, presents a challenge for organizations seeking to comprehensively secure their database systems. The purpose of this thesis is to systematically map the key security components essential to relational databases. The goal is to assist organizations and Database professionals to secure their relational databases against diverse cyber threats. Using a qualitative and exploratory methodology, the research analyzes a wide range of literature on database security. The research offers a balanced and comprehensive perspective on the current security landscape in relational databases by integrating theoretical study with structured interviews. This method guarantees that all essential security components is fully investigated. The results of this thesis involve a detailed mapping of the key security components within relational databases, which are uniquely informed by a combination of academic research and empirical findings from structured interviews with Database security experts. This thesis analyzes these security components based on how well they address current security threats, how well they secure databases, and how well they can adapt to different organizational needs. / Säkerhet i relationsdatabaser har blivit en allt viktigare fråga för organisationer världen över i den nuvarande eran av datadriven verksamhet. I den här avhandlingen behandlas det akuta behovet av en omfattande kunskap om säkerhetskomponenter för relationsdatabaser i relationsdatabaser. Databassäkerheten förbättras ständigt, men det finns fortfarande en brist på forskning som analyserar dessa viktiga faktorer. På grund av denna brist är databaser inte tillräckligt skyddade mot nya cyberhot, vilket äventyrar deras tillgänglighet, konfidentialitet och integritet. Problemet som avhandlingen tar upp är bristen på omfattande forskning som täcker alla viktiga säkerhetskomponenter i relationsdatabaser, vilket utgör en utmaning för organisationer som vill säkra sina databassystem på ett heltäckande sätt. Syftet med denna avhandling är att systematiskt kartlägga de viktigaste säkerhetskomponenterna som är väsentliga för relationsdatabaser. Målet är att hjälpa organisationer och databasspecialister att säkra sina relationsdatabaser mot olika cyberhot. Med hjälp av en kvalitativ och explorativ metod analyseras ett brett spektrum av litteratur om databassäkerhet. Forskningen erbjuder ett balanserat och omfattande perspektiv på det nuvarande säkerhetslandskapet i relationsdatabaser genom att integrera teoretiska studier med strukturerade intervjuer. Denna metod garanterar att alla väsentliga säkerhetskomponenter undersöks fullständigt. Resultatet av denna avhandling innebär en detaljerad kartläggning av de viktigaste säkerhetskomponenterna inom relationsdatabaser, som är unikt informerade av en kombination av akademisk forskning och empiriska resultat från strukturerade intervjuer med databassäkerhetsexperter. Denna avhandling analyserar dessa säkerhetskomponenter utifrån hur väl de hanterar aktuella säkerhetshot, hur väl de säkrar databaser och hur väl de kan anpassas till olika organisatoriska behov.