This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

Mobil informationsteknik har på senaste tiden fått mer uppmärksamhet inom industriella applikationer, inte minst inom underhåll och reparation där teknisk dokumentation förekommer i stor utsträckning. Scania har tagit fram ett nytt koncept för interaktion med teknisk dokumentation i verkstaden där en viktig del av konceptet är mobilitet. Scanias förhoppningar är att en ökad möjlighet till mobilitet ska kunna förbättra användarupplevelsen. I detta arbete har en observationsstudie genomförts för att identifiera användarnas behov av mobilitet vid reparation och underhållsarbete samt de kontextuella faktorer som påverkar val av mobil interaktionsteknik. Fyra olika behov av mobilitet kunde identifieras efter analysen och till dessa kunde olika krav knytas för att skapa ett underlag för bedömning av olika teknikers potential att uppfylla de aktuella behoven.

<p>Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar. Detta har lett till att Försvarsmakten valt att genomföra en behovsanalys för att studera vilket behov av en gemensamavvikelsehantering som finns. Syftet med examensarbetet har varit att skapa ett beslutsunderlag för införandet av en gemensamavvikelsehantering i Försvarsmakten.</p><p>Arbetet har genomförts i åtta steg: (1) Projektinitiering, (2) Datainsamling, (3) Identifiering av behov, (4) Analys och strukturering av behov, (5) Modellering av aktivitetsflöde, (6) Modellering av behov, (7) Identifiering av förmågor och (8) Modellering av avvikelsehantering.</p><p>Sex intervjuer genomfördes vilket ledde till att 304 utsagor identifierades och resulterade i 430 behov. Behov som att hantera avvikelser, rapportera avvikelser och rutiner för avvikelsehanteringen har uppdagats. Utifrån intervjuerna konstruerades en processmodell som visar arbetsprocessen i en avvikelsehantering. Med stöd av processmodellen skapades en modell av Försvarsmaktens avvikelsehantering med stöd av arkitekturramverket Ministry of Defence Architecture Framework™ (MODAF™). För att beskriva avvikelsehanteringen används de strategiska vyerna, de operationella vyer samt systemvyer.</p>

<p>Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare.</p><p>Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller.</p><p>Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.</p>

I egenskapen att jag var nyanställd i BDX division entreprenad mark östra så var det tid och energikrävande att få en överblick över vilka alla mina arbetskollegor var, vilken befattning dom besatt och sysselsättningsgrad. Detta är dock inget som bara jag som nyanställd kan uppleva då branschen är ytters säsongsbetonad av självklara själ och medarbetare framförallt yrkesarbetare blir uppsagda under vinterhalvåret. Vid våren återanställs och nyanställs en stor andel arbetstagare i samband med att tjälen släppt sitt grepp från backen. Detta är en bitter sanning och skapar stor förvirring med nya medarbetare varje nytt kalenderår då man inte har någon djupare uppfattning om vilka kvalitéer dom besitter och det skall ske utbyte av telefonnummer och tilldelas fortskaffningsmedel samt liknande. Då det sker ett tätt samarbete med BDX andra divisioner och framförallt på transportsidan som tillhandahåller maskiner och chaufförer till hjullastare, grävmaskiner och lastbilar av olika storlekar och modeller så är det inte helt lätt att ha en adekvat uppfattning hur tillgången till dessa är då dom är essentiella för projektens framfart. Det jag skulle uppleva underlätta är ett interaktivt dokument där uppgifter till medarbetare, resurser och dess tillgänglighet finns tydlig, samt är lättförståeligt, lättanvänt och övergripandande.

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare. Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller. Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar. Detta har lett till att Försvarsmakten valt att genomföra en behovsanalys för att studera vilket behov av en gemensamavvikelsehantering som finns. Syftet med examensarbetet har varit att skapa ett beslutsunderlag för införandet av en gemensamavvikelsehantering i Försvarsmakten. Arbetet har genomförts i åtta steg: (1) Projektinitiering, (2) Datainsamling, (3) Identifiering av behov, (4) Analys och strukturering av behov, (5) Modellering av aktivitetsflöde, (6) Modellering av behov, (7) Identifiering av förmågor och (8) Modellering av avvikelsehantering. Sex intervjuer genomfördes vilket ledde till att 304 utsagor identifierades och resulterade i 430 behov. Behov som att hantera avvikelser, rapportera avvikelser och rutiner för avvikelsehanteringen har uppdagats. Utifrån intervjuerna konstruerades en processmodell som visar arbetsprocessen i en avvikelsehantering. Med stöd av processmodellen skapades en modell av Försvarsmaktens avvikelsehantering med stöd av arkitekturramverket Ministry of Defence Architecture Framework™ (MODAF™). För att beskriva avvikelsehanteringen används de strategiska vyerna, de operationella vyer samt systemvyer.

Background: Together, the state and business community have contributed to the development of society. However, from a global perspective there are still problems with, among others, poverty, injustice and environmental degradation. This has in turn contributed to the growth of NGOs (non-governmental organizations) and, above all, both social enterprises and social entrepreneurs have become important players to counteract these trends. Objective: The overall purpose of this study was to map out the patterns that may prevail during the process of expansion within social enterprises. The study also sought to analyze the similarities and differences between the start and the maturation phases of such expansion. Finally, the study aimed to analyze whether expansion may be a strategy that can enable social enterprises to survive. Method: This study is based on a qualitative approach. Seven organizations were selected to participate in the study and the empirical data collection consisted of interviews and document analysis. The empirical data was analyzed using content analysis. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that all of the enterprises expanded in order to be able to pursue their social objectives. Furthermore, all of the enterprises reinvested their surpluses back into the enterprises. The patterns that could be mapped out during the expansion process were networking, needs analysis, strategy and planning, external help and innovation.

För att försäkringstagare ska känna sig trygga med att de har tecknat en lämplig försäkringsprodukt tar många försäkringstagare hjälp av rådgivare innan de ingår försäkringsavtal. Innan rådgivningen kan börja behöver försäkrings- eller investeringsrådgivaren genomföra en behovsanalys av konsumenten, för att utreda bl.a. konsumentens krav och behov. Därefter ska rådgivningen och de rekommendationer som ges baseras på de uppgifter som framkommit i behovsanalysen för att konsumenten ska kunna erhålla lämpliga råd och rekommendationer för just hens specifika situation. Att genomföra rådgivningen på ovanstående sätt ingår i den omsorgsplikt som rådgivaren behöver uppfylla, vilken går ut på att tillvarata konsumentens bästa intressen.  I uppsatsen utreds hur rådgivningen om privata personförsäkringar och försäkringsbaserade investeringsprodukter ska genomföras enligt EU-rättsliga källor och framförallt enligt svensk rätt, som genomfört de EU-rättsliga direktiven. Tre stycken djupare intervjuer har genomförts och används för att ta reda på om rådgivningen i praktiken stämmer överens med gällande rätt. Intervjuerna har även som syfte att klargöra hur olika personer inom försäkringsbranschen upplever att behovsanalysen i praktiken genomförs och om det finns några problem eller oklarheter med den nuvarande regleringen.  Slutsatserna kan sammanfattas till att lagstiftningen är tillräcklig på försäkringsområdet, däremot kan en mer principbaserad reglering vara vägen att gå framöver för att utreda de oklarheter och problem som framkommit i uppsatsen. Att använda sig av mer principbaserad reglering kan hjälpa rådgivare och fungera som vägledning i rådgivningssituationer som är mer komplicerade. Det råder bl.a. en osäkerhet på marknaden hur en konsuments lämpliga risknivå, inbegripen risktolerans och riskvilja, ska avgöras. Det finns ett behov av att tillsynsmyndighet eller lagstiftare behöver klargöra reglerna på området ytterligare, för att konsumentskyddet ska stärkas. Utöver en mer principbaserad reglering på området är en ytterligare lösning på framkomna problem att FI behöver utöva mer tillsyn över rådgivare och försäkringsförmedlare. Det kan t.ex. vara i form av mer omfattande granskning av rådgivningsdokumentationer, för att upptäcka genvägar som rådgivare ibland tenderar att ta. Granskningen av dokumentationer kan även leda till att FI upptäcker fler rådgivningstillfällen där rådgivaren inte tagit uppgifterna i hänsyn när rådgivning sedan genomförts.

Detta examensarbete utforskade utvecklingen av avancerade maskininlärningsmodeller föratt förbättra autonoma transportsystem. Genom att fokusera på identifiering och klassificering av trafikljussignaler, bidrog arbetet till säkerheten och effektiviteten hos självkörandefordon. En granskning av modeller som Single Shot MultiBox Detector (SSD), som objektdetekteringsmodell, InceptionV3 och VGG16, som klassificeringsmodeller, genomfördes,med särskild vikt på deras träning och testningsprocesser.Resultaten, med avseende på valideringsnoggrannhet ’accuracy’ och valideringsförlust(loss), visade att InceptionV3-modellen presterade väl över olika parametrar. Denna modellvisade sig vara robust och anpassningsbar, vilket gjorde den till ett bra val för projektets målom noggrann och pålitlig klassificering av trafikljussignaler.Å andra sidan visade VGG16-modellen varierande resultat. Medan den presterade väl undervissa förutsättningar, visade den sig vara mindre robust vid vissa parametrarinställningar,speciellt vid högre batch-storlekar, vilket ledde till lägre valideringsnoggrannhet och högrevalideringsförlust. / This thesis explored the development of advanced machine learning models to improve autonomous transportation systems. By focusing on the identification and classification of traffic light signals, the work contributes to the safety and efficiency of self-driving vehicles. Areview of models such as the Single Shot MultiBox Detector (SSD), as an object detectionmodel, and InceptionV3 and VGG16, as classification models, was conducted, with particular emphasis on their training and testing processes.The results, in terms of validation accuracy and validation loss, showed that the InceptionV3model performed well across various parameters. This model proved to be robust and adaptable, making it a good choice for the project's goal of accurate and reliable classification oftraffic light signals.On the other hand, the VGG16 model showed varying results. While it performed well undercertain conditions, it proved to be less robust at certain parameter settings, especially at higherbatch sizes, which led to lower validation accuracy and higher validation loss.