This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

En utvärdering av befintlig data från referensfasen av kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön har utförts. De studerade parametrarna i rapporten är ytvatten- och grundvattenhalter (grundvattenrör och brunnar) av arsenik och tre utvalda PAH (acenaften, fluoren och naftalen) ämnen samt fysikaliska-kemiska stödparametrar. För att bidra med information till kontrollprogrammet har i denna rapport statistiska parametrar beräknats i form av kontrollmål för årsmedelvärde och stickprov för de studerade parametrarna. Det har även i förväg angetts den förändring från kontrollmålet som kan påvisas enligt planerad provtagning. Arsenikhalterna har 1-5 ggr mindre relativa standard avvikelsen (CV) än för de tre valda PAH ämnena, där CV i många fall är över ett. Det största bidraget till variationen i data kommer från säsongsvariationer, där temperaturen har den största inverkan till variationen. För ytvatten- samt brunnsdata för de undersökta parametrarna kan halvårsvisa säsongsmässiga indelningar ses och genom att dela in data enligt säsongsvariationen kan variationskoefficienten minskas. Från jämförelse med andra genomförda impregneringprojekt vid före detta impregneringsanläggningar kan konstateras att i entreprenadfasen sker ett läckage av arsenik. I uppföljningsfasen påverkas visa grundvattenrör nedströms det före detta impregneringsområdet med högre halter av arsenik och PAH. Dessa haltökningar kan påvisas tre år efter utförd sanering. Sammantaget är bättre att köra kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön mindre intensivt men under en längre tidsperiod och då ta prover under samma säsong, vilket ger jämförbara resultat. Detta medför att totalt sett kan färre prov tas jämfört med planerad provtagning eller en mindre förändring av halter kan detekteras i entreprenad och uppföljningsfasen.

Vid miljöövervakning av konstruktionsprojekt såsom byggnation av väg och järnväg är det vanligt att uppsatta riktvärden för grumlighet överskrids. I en genomgång av årsrapporter från infrastrukturprojektet BanaVäg i Väst visade det sig att riktvärden för grumlighet ofta sätts upp utan noggrann kartläggning av vattendragens naturliga grumlighetsnivåer. Detta arbetssätt beror förmodligen på den oklara lagstiftningen gällande riktvärden på grumlighet och på bristfälliga anvisningar för hur referensprovtagning av grumlighet bör utformas. För att komma åt problematiken med opålitliga riktvärden borde riktvärden därför anpassas till enskilda vattendrag. I detta examensarbete gjordes ett försök att ta fram en metod för att kunna sätta vattendragsanpassade riktvärden. En dynamisk modell utvecklades för att ta fram grumlighet utifrån jordbruksareal, andel lera i avrinningsområdet samt vattenflöde. Modellen gav bäst, men trots allt inte tillfredställande, resultat för vattendrag med avrinningsområden mindre än 100 km2. För vattendrag som hade ett större avrinningsområde blev modellresultaten sämre, förmodligen på grund av en komplex samverkan mellan olika drivvariabler, där vissa inte ens togs hänsyn till i modellen. För att komma vidare med vattendragsanpassade riktvärden i Sverige föreslås fortsättningsvis en omfattande nationell satsning framförallt för större värdefulla vattendrag. Denna satsning bör innefatta anpassning av mer avancerade modeller för grumlighet till svenska förhållanden. Sammanfattningsvis visar studien tydligt att det finns ett stort behov av att förbättra metoderna för att kontrollera grumlighet samt att ta fram riktvärden anpassade utifrån naturliga grumlighetsnivåer i de olika vattendragen. / It has been noticed that construction activities close to watercourses often result in turbidity values that exceed guideline values. A detailed analysis of annual reports from the Swedish infrastructure project “BanaVäg i Väst” has shown that recommended values of turbidity often are determined without consideration of natural variations in turbidity. The performance probably depends on the lack of appropriate legislation on acceptable turbidity values and on how turbidity should be monitored during construction activities. The objective of this thesis was therefore to develop a method to determine background values for turbidity as a basis for setting water system adapted reference values. In the thesis a model for turbidity was developed with agricultural area, clay content within the watershed and discharge as input variables. With the dynamic model variations in turbidity could best be explained in watercourses of watersheds less than 100 km2, but even for these watercourses the model performance remained poor. For watercourses draining larger watersheds the model performance became even poorer, most probably due to complex interactions of a variety of driving variables, of which some were not included as input variables. A recommendation is therefore a national initiative where more advanced models can be used, at least for large watercourses that are highly vulnerable, after adaption to Swedish conditions. This study clearly shows that there is an urgent need in Sweden to improve methods to monitor turbidity as well as to improve guideline values by adjusting them according to background turbidity levels.