<p>Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun.</p><p> </p><p>Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar.</p><p> </p><p>Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Samtidigt visar andra studier att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Eftersom en tredjedel av nystartade företag går i konkurs under det första verksamhetsåret är det viktigt att ta reda på omständigheter som företagare upplever som problematiska eller svåra att hantera och som kan leda till konkurs.</p><p> </p><p>Upplevda problem som identifieras bland företagarna är svårigheter med att skaffa kunder, dålig likviditet i företaget, att konkurrera med andra företag inom samma bransch, att betala höga skatteavgifter, att få finansieringskapital, legitimitetsproblem och identifieringsproblem som företagare.</p><p> </p><p>De slutsatser som kan dras från studien är att de flesta av småföretagarnas upplevda problem kan anslutas till bristande affärsplanering. Andra upplevda problem beror på den udda och riskfyllda traditionella bilden av entreprenörskap, företagande och företagare som råder i Sverige samt den ekonomiska politiken och ekonomiska institutioner som upplevs som hämmande för entreprenörskap.</p><p> </p><p>De rekommendationer som föreslås för att underlätta för småföretagare, sett utifrån de upplevda problemen, är man ska öka medvetenheten hos blivande företagare om innebörden av eget företagande och betydelsen av en affärsplan. Fler organisationer som förmedlar finansiering till nystartade småföretag med exempelvis rabatterade lån och finansiering av eget kapital behövs. Banker kan erbjuda tjänster och rådgivning som hjälper företagaren att göra sig attraktiva för externa intressenter eller med andra ord, att sälja sitt projekt. Banker kan också erbjuda tjänster som förespråkar ”spara för att öppna eget” med förmånlig ränta och som hjälper kunden med ett tidsupplägg. Förutom bankerna kan andra organisationer agera som ett slags garant som säkerställer att de tjänster som små företag erbjuder håller måttet och att de utförs på ett professionellt sätt. Detta kan bidra till ökad prestige för mindre företag.</p>

Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun.   Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar.   Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Samtidigt visar andra studier att den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Eftersom en tredjedel av nystartade företag går i konkurs under det första verksamhetsåret är det viktigt att ta reda på omständigheter som företagare upplever som problematiska eller svåra att hantera och som kan leda till konkurs.   Upplevda problem som identifieras bland företagarna är svårigheter med att skaffa kunder, dålig likviditet i företaget, att konkurrera med andra företag inom samma bransch, att betala höga skatteavgifter, att få finansieringskapital, legitimitetsproblem och identifieringsproblem som företagare.   De slutsatser som kan dras från studien är att de flesta av småföretagarnas upplevda problem kan anslutas till bristande affärsplanering. Andra upplevda problem beror på den udda och riskfyllda traditionella bilden av entreprenörskap, företagande och företagare som råder i Sverige samt den ekonomiska politiken och ekonomiska institutioner som upplevs som hämmande för entreprenörskap.   De rekommendationer som föreslås för att underlätta för småföretagare, sett utifrån de upplevda problemen, är man ska öka medvetenheten hos blivande företagare om innebörden av eget företagande och betydelsen av en affärsplan. Fler organisationer som förmedlar finansiering till nystartade småföretag med exempelvis rabatterade lån och finansiering av eget kapital behövs. Banker kan erbjuda tjänster och rådgivning som hjälper företagaren att göra sig attraktiva för externa intressenter eller med andra ord, att sälja sitt projekt. Banker kan också erbjuda tjänster som förespråkar ”spara för att öppna eget” med förmånlig ränta och som hjälper kunden med ett tidsupplägg. Förutom bankerna kan andra organisationer agera som ett slags garant som säkerställer att de tjänster som små företag erbjuder håller måttet och att de utförs på ett professionellt sätt. Detta kan bidra till ökad prestige för mindre företag.

I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. Innan ens företaget är ute på marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En välformulerad affärsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmåttigt företag och en bransch ledare. En budget som lämnar utrymme för oförutsedda utgifter jämfört med en budget som ligger på kronan av företagets tillgångar kan vara skillnaden på ett företag som överlever dem första viktiga par åren och ett företag som går i konkurs efter ett par tuffa månader. Det är mycket som nyföretagaren behöver ta hänsyn till innan företaget når marknaden.Tänk er nu att nyföretagaren saknar finansiering för sitt projekt och att han eller hon har varit arbetslösa en längre tid. Vår forskning har fokuserat på nyföretagare som saknar egen kapital för att driva fram sin affärsidé. Syftet med vår forskning har varit att reflektera kring den verklighet som väntar nyföretagaren när denne söker sig till ”nyföretagare” institut för ekonomisk och organisationell hjälp.Vi har tittat närmare på tre stora aktörer som erbjuder både finansiell hjälp men också organisatoriska lösningar. När vi bestämde oss för vilka institut som kan bidra till vår forskning gick vi på den ”naturliga” linjen, från födsel till slut. Med det menar vi från det att en arbetslös potentiell nyföretagare söker sig till AMS i Göteborg, för att senare söka sig till Almi Företagspartner Väst och vid eventuell konkurs söka sig till Ackord centralen i Borås.Den metod som används i vår forskning är av kvalitativ art. Vi har med hjälp av intervjuer tagit reda på den bild som målas upp för en nyföretagare när han eller hon kommer i kontakt med dem ovannämnda instituten. Bilden eller perspektiven som framställs utav Almi Företagspartner Väst, AMS i Göteborg och Ackord centralen i Borås har vi försökt att koppla samman med vår teoretiska referensram, nämligen Kaj Sköldbergs bok Administrationens poetiska logik (1990). Utifrån det har vi gjort analyser av instituten var för sig.I uppsatsens diskussion har vi hittat eventuella varningstecken som nyföretagaren kan använda sig av för att bilda en egen uppfattning av situationen och institutet som står framför honom eller henne. På så sätt hoppas vi att nyföretagaren kan ta det kritiska steget från att vara nyföretagare till bli en etablerad företagare.Vi tror att genom att ”klä av” instituten ger vi nyföretagaren en möjlighet att ta till sig den information som han eller hon behöver utan att överväldigas av institutens egna intressen. I arbetets slutgiltiga fas föreslår vi möjligheter till vidareutveckling dvs. vidareforskning på det berörda ämnet. / Uppsatsnivå: C

<p>Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare.</p><p>Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller.</p><p>Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.</p>

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare. Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller. Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.

<p>Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla.</p><p>För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen.</p><p>Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare.</p><p>Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida.</p><p>Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen.</p> / <p>This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old.</p><p>In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got.</p><p>Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses.</p><p>The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website.</p><p>The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.</p>

Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder. En Science Park-nod erbjuder kontorsplats att hyra, kopieringsmöjligheter, möjlighet till företagsrådgivning och arbetskamrater. Målgruppen är nystartade företag, mindre än tre år gamla. För att kunna besvara frågeställningen krävdes insamling av tidigare forskning. För att veta vilka marknadsföringskanaler som var mest sedda och använda av målgruppen skickades en postenkät ut till 162 företag i målgruppen omkring samhället Mariannelund. Postenkäten gav aktuell information angående målgruppens mediavanor. Postenkäten behandlade också frågor angående webbformgivning och Science Park-begrepp. Svarsfrekvensen var relativt låg, cirka 30% besvarade postenkäten. För att kontrollera vad målgruppen anser sig ha för behov som nyföretagare utfördes telefonsamtal till målgruppen för att ställa frågor om det. Svarsfrekvensen blev högre vid telefonsamtalen, hälften av dem som tilldelats postenkäten besvarade telefonsamtalen. Telefonsamtal och e-postkontakt hölls även med branschaktörer såsom andra Science Park-noder i Jönköpings län samt grannkommunerna Hultsfred och Vimmerby. Anledningen till det var att få veta hur andra aktörer marknadsför sig mot nyföretagare. Studien visar att en Science Park-nod på glesbygden bör locka nya företagare till sig genom att sprida publicitet om noden till både nya företagare och andra glesbygdsbor. Detta bör helst göras på ett sådant sätt att invånarna börjar prata om noden genom mun-till-munmetoden. Noden kan till exempel uppmärksammas i lokala dagstidningar, hålla events för allmänheten, göra postutskick om nodens tjänster till målgruppen samt skapa en egen hemsida. Argumenten i kommunikationen bör handla om att Science Park-noden inte ligger långt från målgruppens bostad samt att nodens personal kan hjälpa kunderna att utveckla en affärsplan. Kommunikationen bör vara att noden löser ett uppkommet problem hos målgruppen. Om noden skaffar en grafisk profil kan element skapas som kan användas ofta för målgruppen, ju oftare desto bättre för att skapa större kännedom hos målgruppen. / This work treats the question of how a Science Park-node should get familiar at the countryside. The study has been made mostly through questionnairies from March 2009 until September 2009. The work has been answering how the Science Park-node in the little conurbation Mariannelund should be marketing their business. Although the business has been there since the fall 2008 it has not yet been marketed. This report shows how the marketing ideas possibly can make the Science Park-node to get more customers. A Science Park-node can offer customers a part of an office, copying-machine, businessconsulting and fellow workers. The target group are businesses that are at the most three years old. In the beginning of the project there had to be a theoretical research. Then I had to know which marketingchannels that are mostly used or seen by the target group, that is why a postal questionnaire was sent out to 162 new businesses in the area around Mariannelund. To remind the target group about the questionnaire telephone calls were made where I also asked them some new questions, this time about the needs a new company has got. Phone calls were also made to other organizations, in the same type of business as the Science Park-node, to get to know how they marketed their businesses. The study shows that a Science Park-node at the countryside should try to attract new customers by making publicity about the node to people in the countryside. This should be made in a way that makes people talk about it. Some ideas are that the node can try to be seen in the local newspapers, make events for the citizens of Mariannelund, mail information about the node to the target group and make an own website. The communication of the node should be that it solves problems for the target group. One idea is that it can focus on telling the target group that it is situated nearby home and that the target group can get personal assistance with the development of their business plan. If the Science Park-node also makes a graphic profile with lots of elements which is shown for the target group the popularity will come sooner.