Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning? Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna. Ett aktörssynsätt utifrån ett bottom-up perspektiv används för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Vidare används en multipel fallstudie där jag analyserar varje fall var för sig och avslutar sedan med en jämförande analys mellan fallen från vilken slutsatserna dras. Det teoretiska ramverket fungerar som teoretiska utgångspunkter och innehåller begrepp och modeller från teorier om entreprenörskap och lärande. Dessa teoretiska utgångspunkter har utvecklats utifrån studiens angreppssätt som är abduktion eller den gyllene medelvägen. Centrala teoretiska begrepp som används i studien är lärandesituation, lärandeprocesser och lärandenivåer vilka sammanfattar studiens teoretiska referensram. Det huvudsakliga syftet med studien är att baserat på det teoretiska ramverket bidra med djupare förståelse för hur elevers företagsamma förhållningssätt kan utvecklas genom entreprenörskapsutbildning. Slutsatserna för denna studie är att utvecklingen av ett företagsamt förhållningssätt bestäms av olika inre och yttre lärvillkor i lärandesituationen. Lärandeprocesserna för de olika aktörerna kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samarbetsmässiga). Lärandenivåerna som berördes av eleverna kategoriserades som: know-me, know-what, know-when, know-how, know-who och know-why.

The aim of this study is to examine the Christian community called Plymouth Brethren and how they interpret religion in relation to their entrepreneurship and business practices. The community has a strong faith in God, uses the Bible as the guiding principle in everyday life, and also has the ambition to live together within the group in seclusion from the rest of society. Based on interviews with Plymouth Brethren in the county of Småland, the study describes how they perceive the relationship between the Christian faith and entrepreneurship and practice religion in the context of their family business. As the study illustrates the Christian faith is significantly motivating their enterprises of business and the Bible is their guiding principle even when it comes to how they should run their businesses.

SYFTE Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut. METOD Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part. TEORI Delarna i teorin har delats upp på ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi. Designstrategin tar i sin tur upp hur ett företag hittar sin inre röst som går att koppla till identitet och profil. Slutligen kommer vi in på företagsamhet, där företag och design framställs i en mer allmän bemärkelse. EMPIRI Intervjuerna genomfördes på plats på företagen och baserades på en öppen intervjuguide där respondenternas personliga åsikter eftersträvats. Respondenterna som valts ut har en ledande funktion inom de tre armaturföretag som undersökts med undantag för en person som istället haft en koppling till en större organisation med design som fokus (Svensk form). Denna intervju genomfördes via mejl och återfinns tillsammans med det andra empiriska materialet under bilagor. ANALYS OCH SLUTSATSER I detta avsnitt presenteras våra kopplingar mellan teori och empiri samt våra egna tankar. Avsnittet har här delats in med samma rubriker som i teoridelen, där vi under ledarskapet behandlar bland annat hur ledarna väljer kompetens, deras öppna ledarskapstil och intuitiva ledande. Vidare behandlas i designstrategin hur kompetens struktureras och hur framtida planer byggs upp efterhand i strategin samt företagsamhet där vi ser på design som både ska vara funktionell och lönsam.

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.

A paper about the organization Ung Företagsamhet. / Uppsatsen behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept. Använd metod: litteraturstudier och enkätundersökning.

<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.

I uppsatsen undersöks hur sex ekonomilärare på gymnasiet resonerar runt bedömningsarbetetav en rad generiska och kompetensbaserade kunskapskrav i kursen Entreprenörskap och företagande. Detta för att utreda om bedömningen bedrivs i linje med skolans styrdokumentsamt huruvida bedömningen baseras på entreprenöriella kompetenser.Lärarnas redogörelser visar att entreprenöriella kompetenser utgören central del av bedömningen och indikerar vidare att bedömningen lever upp till styrdokumentens formuleringar. Vissa skillnader identifierades mellan lärarna gällande tillvägagångssättet vilket tillskrivs det professionens friutrymme. Utöver detta visar uppsatsen att lärarna upplever kompetenskunskapskraven som enkla för eleverna att uppnå samt att utbildningskonceptet Ung Företagsamhet underlättar lärarnas bedömningsarbete.