<p>Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid.</p><p>Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen?</p><p>Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen. Vi vill även undersöka ifall företagarna upplever att förändringarna som införts i 3:12- regler under de senaste åren har förenklat situationen för dem.</p><p>Metod: För att ta reda på ifall fåmansföretagens beteende och ekonomi påverkas av 3:12-reglerna har vi utfört en kvalitativ undersökning. Det innebär att vi har gjort intervjuer med respondenter som antingen är delägare i ett fåmansföretag, revisor som arbetar på ett fåmansföretag eller ekonomiansvariga.</p><p>Slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att 3:12-reglerna påverkar fåmansföretagens ekonomi och beteende på olika sätt beroende på en mängd olika faktorer. Storleken på företaget, hur gammalt det är samt vilken bransch företaget fungerar inom är några av de faktorer som påverkar 3:12-reglernas inverkan på företagens ekonomi och beteende. Möjligheten för ägarna att ta ut vinst ur företaget som endast kapitalbeskattas kan medföra att man avstår från att göra långsiktiga investeringar, men i första hand är det verksamheten som styr var och när investeringar görs. Undersökningen visar att lönsamheten inte påverkas i någon större utsträckning av 3:12-reglerna. De förändringar som genomförts i reglerna under de senaste åren har inte bidragit till en förenklad situation för fåmansföretagarna ur en administrativ synvinkel, men de har inneburit gynnsammare förutsättningar rent ekonomiskt för ägarna till fåmansföretag.</p>

Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid. Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen? Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen. Vi vill även undersöka ifall företagarna upplever att förändringarna som införts i 3:12- regler under de senaste åren har förenklat situationen för dem. Metod: För att ta reda på ifall fåmansföretagens beteende och ekonomi påverkas av 3:12-reglerna har vi utfört en kvalitativ undersökning. Det innebär att vi har gjort intervjuer med respondenter som antingen är delägare i ett fåmansföretag, revisor som arbetar på ett fåmansföretag eller ekonomiansvariga. Slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att 3:12-reglerna påverkar fåmansföretagens ekonomi och beteende på olika sätt beroende på en mängd olika faktorer. Storleken på företaget, hur gammalt det är samt vilken bransch företaget fungerar inom är några av de faktorer som påverkar 3:12-reglernas inverkan på företagens ekonomi och beteende. Möjligheten för ägarna att ta ut vinst ur företaget som endast kapitalbeskattas kan medföra att man avstår från att göra långsiktiga investeringar, men i första hand är det verksamheten som styr var och när investeringar görs. Undersökningen visar att lönsamheten inte påverkas i någon större utsträckning av 3:12-reglerna. De förändringar som genomförts i reglerna under de senaste åren har inte bidragit till en förenklad situation för fåmansföretagarna ur en administrativ synvinkel, men de har inneburit gynnsammare förutsättningar rent ekonomiskt för ägarna till fåmansföretag.

Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren. Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket. Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter. För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet. Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.

<p>Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.</p><p>Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter.</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet.</p><p>Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.</p>

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

<p>Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.</p>

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området. Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.

Syftet med studien är att utreda hur OECDs riktlinjer för internprissättning implementerats i svensk respektive amerikansk lagstiftning, för att fastställa i vilken utsträckning redovisningstradition påverkar implementeringen av skattemässiga regler. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie, som baseras på en kvalitativ innehållsanalys, där vi klassificerar regelverken utifrån i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Undersökningen är relevant då internationell internprissättning av många anses vara den mest prioriterade internationella skattefrågan i dagsläget. Det blir därför relevant att undersöka om redovisningstradition påverkar hur internationella regler för internprissättning implementeras i nationell skattereglering. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare vilket ytterligare förstärker relevansen av utförd undersökning och analys. Vårt bidrag till forskningen är att försöka beskriva hur verkligheten ser ut avseende om nationell redovisningstradition påverkar implementering av internationella skattemässiga regelverk. Vi vill även bidra till att göra diskussionen kring klassificering av regel- och principbaserade standarder mer nyanserad.För att kunna avgöra om regelverken är princip- eller regelbaserade har vi identifierat olika begrepp och definitioner som indikerar om ett regelverk är regelbaserat eller principbaserat. För att identifiera dessa indikatorer har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Utifrån den information som indikatorerna resulterar i presenterar vi argument för varje undersökt regelverk i de olika länderna, gällande i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Således kan sedan slutsatser dras kring i vilken utsträckning nationella redovisningstraditioner påverkar implementering av internationella skatteregler.I studien diskuteras att hur regler kring internationell internprissättning implementeras i nationell lagstiftning inte bara påverkas av normgivande supranationella organisationer som OECD. Påverkan på det sätt som regler kring internprissättning implementeras kan således ske mellan OECD och medlemsländerna men även mellan medlemsländerna. I studien diskuteras även det faktum att det föreligger en debatt kring om klassificeringen av standarder som regel- eller principbaserade är giltig. Vår studie förstärker bilden av att indelningen är aktuell och har förankring i verkligheten.Vår slutsats är att nationell redovisningstradition, avseende om redovisningen bygger på regler eller principer, påverkar implementering av internationella skatteregler. Det blir tydligt då vår studie visar att OECDs riktlinjer för internprissättning är ett principbaserat regelverk. Vidare har vi fastställt att redovisningen i Sverige bygger på principbaserade regelverk. Påverkan från nationell redovisningstradition kan fastställas då OECDs riktlinjer för internprissättning har implementerats rakt av i Sverige. I USA, där redovisningen bygger på regelbaserade regelverk, har däremot OECDs riktlinjer för internprissättning inte implementerats på något område i nationell lagstiftning. I USA utfärdas istället separata regler kring internprissättning. Vår studie visar att dessa är utformade på ett regelbaserat vis. Sammantaget visar detta att nationell redovisningstradition i hög utsträckning påverkar implementeringen av internationella skatteregler. / The purpose of this dissertation is to examine how OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in national regulation in Sweden and in the USA. This to determine to which extent national accounting tradition affects the implementation of international tax regulations. To fulfil the purpose we have undertaken a comparative study, which is based upon a qualitative content analysis, where we classify the regulations based on to which extent they are principle-based or rule-based. The study is relevant since international transfer pricing is considered to be one of the most important tax issues in present time. It is due to this fact relevant to examine if accounting tradition affects the way in which international transfer pricing regulations are implemented in national tax regulations. Due to our knowledge there has not been an attempt to accomplish a classification in this manner previously. This enhances the relevance to the study undertaken. Our contribution to the research field is to try to describe the actuality regarding if national accounting tradition affects implementation of international tax regulations. We also want to make the discussion regarding the classification of principle-based and rule-based standards more nuanced.To be able to determine if the regulations are principle-based or rule-based we have identified concepts and definitions that indicates if regulations are rule-based or principle-based. To identify these indicators we have studied both economic and legal literature. Based on the information that the indicators provide we present arguments regarding to which extent the examined regulations, in the different countries, are principle-based or rule-based. Thus, conclusions regarding to which extent national accounting traditions affects implementation of international tax regulations can be made.In the study we discuss that the way in which regulations regarding transfer pricing is implemented in national legislation is not only affected by normative supranational organisations like the OECD. The impact on the way that regulations regarding transfer pricing are implemented can thus take place between OECD and member countries and also between member countries. In the study we also discuss the fact that there is a debate regarding if the classification of standards as rule-based or principle-based is valid. Our study enhances the impression that the classification is valid and relevant.Our conclusion is that national accounting tradition, regarding if accounting is based on rules or principles, affects the implementations of international tax regulations. This becomes clear since our study shows that OECDs Transfer Pricing Guidelines are principle-based. Furthermore we have determined that accounting in Sweden is based upon principle-based regulations. Since OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in Sweden IVwithout adjustments we can determine an impact from national accounting tradition. In the USA, which is a country where accounting is based upon rule-based regulations, the OECD Transfer Pricing Guidelines are not implemented in national regulations. In the U.S. separate regulations regarding transfer pricing are issued. Our study shows that these regulations are formed in a rule-based manner. All together this shows that national accounting tradition largely affect the implementation of international tax regulations.This paper is hereinafter written in Swedish.

<p>Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.</p><p>Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.</p>

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent. Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning. Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.