De senaste åren har flera svenska bolag emitterat preferensaktier på Nasdaq Stockholm. Då preferensaktier ger fasta utdelningar och har förtur vid konkurs har de lägre risk men ofta sämre röstlängd än stamaktien. Denna studie undersöker investerares riskaversion och utdelningspreferenser med preferensaktien som verktyg. Studien jämför ägarna i ett företags stamaktie med ägarna i samma företags preferensaktie. Undersökningen fokuserar på variablerna ålder, kön, totalt portföljvärde hos investerare och institutioner. Studien visar att ägarandelen av personer över 65 år är högre i preferensaktier och att medianåldern är högre i preferensaktien. Studien visar även att medel- och medianvärdet på totala portföljen hos investerare i preferensaktien är högre. Undersökningen visar inget signifikant resultat gällande det institutionella ägandet men det visar tendenser till att det skulle vara större i stamaktien. Studien ger inte heller något signifikant resultat avseende kvinnligt ägande. Studien granskar också ägande i företagens båda aktieslag och finner att företrädesrätten har betydelse.

No description available.

Syftet med Lundinreglerna, som trädde i kraft år 1966, var att förhindra kringgående av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning på näringsbetingad andel. Bestämmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, då utrymmet för ett sådant kringgående försvann. Syftet med Lundinreglerna har därmed urholkats och därför föreslås nu ett slopande. Förslaget har uppstått som en följd av två nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de båda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillämpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rätten. De olika utfallen medförde därmed ett åsidosättande av likhetsprincipen. Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas är främst att rätten till skattefri utdelning på näringsbetingad inte längre riskeras genom inskränkande bestämmelser. Dock kommer det att uppstå en situation där en begränsat skattskyldig person kan komma att undgå dubbelbeskattningens andra led, genom att vidta en försäljning istället för en likvidation. För att en sådan kapitalvinst ska vara skattepliktig måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Om dessa inte är uppfyllda undgår den skatteskyldige dubbelbeskattningens andra led.

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning. Vidare visar studiens resultat att även om dessa klientel utgör en större andel i bolag som lämnade utdelning finner vi ingen skillnad i andelarna mellan bolag med låg och hög direktavkastning. Existensen av utdelningsklientel kan få konsekvenser för företagsledningen då kunskapen om att ett specifikt klientel av investerare innehar bolagets aktier kan leda till att ledningen tvekar inför att förändra utdelningspolitiken. Detta på grund av att en utdelningsförändring kan resultera i en ändring av ägarstrukturen och det i sin tur kan leda till en reducering i priset på bolagets aktie

No description available.

Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

The purpose of this study has been to investigate whether there is a relation between payout ratio and earnings growth for firms listed on OMXS30 between the years 2008 and 2017. The study aims to investigate the contradiction between established theories and later research. The established theories can be divided into two camps, those who believe there is no relation between the two and those who believe the relationship to be negative –higher payout ratio results in lower earnings growth. Later research shows empirical results that contradict the established theories and suggest that the relationship is positive, higher payout ratio results in higher earnings growth. The method used was quantitative and the empirical material has been collected from the firms' annual reports. In the study, 24 companies and 528 observations have been used, which were then analyzed with a regression analysis. The results show that there is a strong relation between payout ratio and earnings growth, with an R-square value of 0.779 to a confidence level of 99.9%. The relationship, however, is not linear according to established theories or later research, however it is in this study found to be polynomial. We therefore find support for the later research up to the regressionline's maximum value at the payout ratio 87%, after which the relationship is negative. The reason for a negative relationship after this point is likely due to dividend smoothing. Maturefirms with a large share of institutional owners showed a tendency of continuing to pay out dividends even though this cannot be justified by the achieved earnings. We also find that firms that raise their payout ratio achieve higher earnings growth as long as the increase can't be attributed to dividend smoothing.

Uppsatsen ämnar undersöka utdelningens signalvärde med hjälp av olika grader av informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på den svenska marknaden. Studien genomförs på den svenska marknaden som har en unik ägarstruktur med stor andel kontrollägare och hög andel utländskt ägande. För att observera graden av informationsasymmetrin hos företag använder sig studien av ägarstrukturen i företaget. En hög ägarkoncentration hos den största ägaren är associerat med låg informationsasymmetri medan en hög andel utländskt ägande är associerat med hög informationsasymmetri.  Informationsasymmetrin och dess påverkan på utdelning undersök från två perspektiv, utdelningsandel och marknadsreaktion vid offentliggörandet av utdelningssänkningar. Resultaten är delvis i linje med signalteorin då hög informationssymmetri, det vill säga hög andel utländskt ägande, är associerat med hög utdelningsandel samt ökad marknadsreaktion vid offentliggörande av utdelningssänkningar. Studien hittar inga signifikanta samband mellan ägarkoncentrationen hos den största ägaren och utdelningsandel eller marknadsreaktionen vid utdelningssänkningar.

Utöver de lagenliga formerna av värdeöverföringar som återfinns i 17 kap. ABL, kan i förarbeten och doktrin särskiljas varianter som inte anses förenliga med lagstiftningen. Dessa utgörs bland annat av förskotts- och interimsutdelningar, och ska sanktioneras med återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar. Med hänsyn till avsaknaden av ett uttryckligt förbud, har det genom åren uppstått en gränsdragningsproblematik mellan dessa olovliga utdelningsvarianter och förbjudna lån. I denna studie har främst med hjälp av förarbeten och doktrin redogjorts för gränsdragningen, och undersökts begreppens underliggande definitioner. Närståendelåneförbudet har genom åren varit tämligen omdiskuterat, både i fråga om dess existens och underliggande syften. Sanktionerna som följer av förbjudna lån är både civilrättsliga, straffrättsliga och skatterättsliga. Det kan därmed direkt konstateras att en överträdelse av låneförbudet medför betydligt mer ingripande sanktioner än olovliga värdeöverföringar. Det är en av orsakerna till att gränsdragningen är essentiell, inte minst med hänsyn till förutsebarhetsprincipen. Frågan om förbjudna penninglån och dess gränsdragning gentemot förskottsutdelningar belystes nyligen i rättsfallet NJA 2021 s. 388. I domen uppställde HD ett antal kriterier som ska tas hänsyn till för att avgöra om en transaktion utgör ett lån eller inte, som i viss mån klargör begreppets tillämpningsområde. Gränsdragningsproblematiken kan orsaka vad som i vår mening får anses vara ett kringgående av låneförbudsreglerna, något som fortfarande inte kan anses utrett. Problematiken grundar sig delvis i den straffrättsliga sanktion som följer av låneförbudet, eftersom domaren i sin bedömning av en transaktion därmed är bunden av legalitetsprincipen. I uppsatsen lämnas rekommendationer i syfte att tydliggöra rättsläget och dess föreliggande gråzon. Ett uttryckligt förbud mot förskotts- och interimsutdelningar synes inte motiverat, utan istället föreslås andra åtgärder som kan vidtas för gränsdragningens klargörande. Utöver det nämnda finns anledning att utöka de kriterier som används för att fastställa huruvida en transaktion utgör ett förbjudet lån eller inte. I den alternativa lösningen ingår en avkriminalisering av låneförbudet, vilket skulle öppna dörrar för en vidare och mer ändamålsenlig tolkning utifrån förbudets syfte. Mycket i låneförbudets historia talar även för att reglerna är i behov av reformering.

Ex-dagseffekten innebär att en akties pris faller med ett mindre belopp än utdelningsbeloppetpå ex-dagen, den första dagen en aktie handlas exklusive rätt till utdelning. Fenomenet har noterats på marknader över hela världen och är ett exempel på en ineffektivitet enligt den effektiva marknadshypotesen. Denna studie använder en marknadsjusterad prisfallskvot för att undersöka ex-dagseffekten på stockholmsbörsen under perioden 2015 - 2019. Resultaten visar att det finns en ex-dagseffekt på stockholmsbörsen, då aktiepriserna i snitt faller med 74% av utdelningsbeloppet. Denna effekt skiljer sig också åt mellan sektorer, där den marknadsjusterade prisfallskvoten rör sig från 0,53 till 0,98.