De senaste åren har flera svenska bolag emitterat preferensaktier på Nasdaq Stockholm. Då preferensaktier ger fasta utdelningar och har förtur vid konkurs har de lägre risk men ofta sämre röstlängd än stamaktien. Denna studie undersöker investerares riskaversion och utdelningspreferenser med preferensaktien som verktyg. Studien jämför ägarna i ett företags stamaktie med ägarna i samma företags preferensaktie. Undersökningen fokuserar på variablerna ålder, kön, totalt portföljvärde hos investerare och institutioner. Studien visar att ägarandelen av personer över 65 år är högre i preferensaktier och att medianåldern är högre i preferensaktien. Studien visar även att medel- och medianvärdet på totala portföljen hos investerare i preferensaktien är högre. Undersökningen visar inget signifikant resultat gällande det institutionella ägandet men det visar tendenser till att det skulle vara större i stamaktien. Studien ger inte heller något signifikant resultat avseende kvinnligt ägande. Studien granskar också ägande i företagens båda aktieslag och finner att företrädesrätten har betydelse.

<p>Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå.</p><p>Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå.</p><p>Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.</p>

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller &amp; Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå. Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå. Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.