De senaste åren har flera svenska bolag emitterat preferensaktier på Nasdaq Stockholm. Då preferensaktier ger fasta utdelningar och har förtur vid konkurs har de lägre risk men ofta sämre röstlängd än stamaktien. Denna studie undersöker investerares riskaversion och utdelningspreferenser med preferensaktien som verktyg. Studien jämför ägarna i ett företags stamaktie med ägarna i samma företags preferensaktie. Undersökningen fokuserar på variablerna ålder, kön, totalt portföljvärde hos investerare och institutioner. Studien visar att ägarandelen av personer över 65 år är högre i preferensaktier och att medianåldern är högre i preferensaktien. Studien visar även att medel- och medianvärdet på totala portföljen hos investerare i preferensaktien är högre. Undersökningen visar inget signifikant resultat gällande det institutionella ägandet men det visar tendenser till att det skulle vara större i stamaktien. Studien ger inte heller något signifikant resultat avseende kvinnligt ägande. Studien granskar också ägande i företagens båda aktieslag och finner att företrädesrätten har betydelse.

Det råder en ambivalens om hur preferensaktier påverkar stamaktieägares förmögenhet. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har påvisat en negativ avvikelseavkastning på både lång och kort sikt men med blandad signifikans. Teoretiska studier föreslår däremot en positiv inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka om europeiska bolag som utfärdar preferensaktier påvisar någon avvikelseavkastning under ettårig, tvåårig och treårig tidshorisont. Fama och French Tre-faktormodell med en CTIME uppbyggnad för portföljerna har använts som utgångspunkt i metoden. Undersökningen genomförs inom EU-zonen under perioden 2000-2015. Resultatet påvisar en signifikant negativ avvikelseavkastning för likaviktade portföljer med ett och treårig tidshorisont. För portföljer som har värdeviktats och för den likaviktade portföljen med tvåårig tidshorisont påvisas ingen signifikans för avvikelseavkastningen. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på andra marknader.