<p>Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå.</p><p>Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå.</p><p>Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.</p>

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller &amp; Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå. Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå. Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.