På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning. Vidare visar studiens resultat att även om dessa klientel utgör en större andel i bolag som lämnade utdelning finner vi ingen skillnad i andelarna mellan bolag med låg och hög direktavkastning. Existensen av utdelningsklientel kan få konsekvenser för företagsledningen då kunskapen om att ett specifikt klientel av investerare innehar bolagets aktier kan leda till att ledningen tvekar inför att förändra utdelningspolitiken. Detta på grund av att en utdelningsförändring kan resultera i en ändring av ägarstrukturen och det i sin tur kan leda till en reducering i priset på bolagets aktie

Bakgrund: CSR är ett koncept under ständig förändring med spridda definitioner. Då det är ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen åt mellan olika aktörer. Kunskap om rapporten för CSR är bristfällig och behöver fördjupas genom studier av karaktäristika vilka kan påverka graden av rapportering. En uppdaterad jämförelse- och kunskapsbas för företag att utgå från vid CSR-engagemang och upprättandet av rapporter vilket underlättar enhetlig rapportering saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga rapportering av de tre CSR-dimensionerna miljö, ekonomi samt socialt ansvar i årsredovisningar från svenska börsnoterade företag. Vidare är syftet att testa och analysera variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder, könsfördelning samt ägarstruktur och därigenom förklara deras påverkan på graden av CSR-rapportering. Metod: I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats med en innehållsanalytisk forskningsmetod. Insamling av data skedde genom granskning av årsredovisningar för 80 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Data sammanställdes med hjälp av en framtagen ordlista samt graderingstabell och bearbetades vidare genom hypotestester med statistikprogrammen SPSS samt Stata som analysverktyg. Reslultat: Studien visar på att socialt ansvar är den dimension med högst rapporteringsgrad. Mest fokus av rapporteringen låg på anställda, utveckling samt utsläpp. Studien har vidare påvisat ett säkerställt samband mellan graden av CSR-rapportering och variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder i styrelse samt ledning och ägarstruktur. För variabeln könsfördelning kunde inte ett statistiskt samband säkerställas. / Problem: CSR is a concept under constant change with widespread definitions. As it is an optional responsibility the reporting varies between actors. Knowledge about the report on CSR is deficient and needs deepening through studies of characteristics that can affect the level of reporting. An updated comparison and knowledge base for companies to rely on when working with CSR activities and creating reports that further build uniform reporting is currently missing. Purpose: The purpose of this study is to survey the reporting of the three dimensions of CSR, environment, economic and social, in annual reports of Swedish listed companies. The purpose is further to test and analyse the variables net sales, branch of business, mean age, gender balance and ownership structure to explain their impact on the level of CSR reporting. Method: In this study the authors applied a quantitative method with a content analysis research method. Collection of data was conducted through a review of annual reports for 80 listed companies at the Stockholm Stock Exchange. Data was compiled through a created list of words and a grading table and was further processed with hypothesis tests analysed in the statistic data programs SPSS and Stata. Results: This study shows that the social dimension of CSR has the highest level of reporting. The main focus was on employees, development and emission. The study has proven a statistically assured relation between the level of CSR reporting and net sales, branch of business, mean age of people in leading positions and ownership structure. For the variable gender balance no statistically assured relation could be found.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder. Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ”Nordic Homebirth” via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test. Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten. Kvinnorna i Sverige var i genomsnitt två år äldre och i högre grad omföderskor och sammanboende/gifta. Fler kvinnor i Norden var ensamstående/ej sammanboende jämfört med de svenska kvinnorna. Ingen skillnad i utbildningsnivå fanns mellan kvinnorna i Sverige och Norden. Slutsats: Skillnader i karaktäristika för kvinnor som väljer en planerad hemförlossning i Norden finns avseende ålder, paritet, civilstånd och ursprungsland. Bättre registrering av planerade hemförlossningar behövs för att kunna göra säkrare undersökningar av denna grupp. Nyckelord: planerad hemförlossning, karaktäristika, kvinnor, Sverige, Norden

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.