Abstrakt   Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet. Metod: Överlämning av patient från ambulanssjukvården till akutmottagningens personal observerades. Metoden som användes var en deskriptiv observationsstudie. Först gjordes en pilotstudie utifrån S-BAR och sedan modifierades detta till ett utarbetat protokoll av den faktiska rapporteringen. Sedan jämfördes likheter och skillnader rapporterna. Resultat: En jämförelse mellan faktisk rapportering och S-BAR inom ambulanssjukvården visar att det finns många likheter trots att ingen riktad mall för överrapportering för ambulansen finns. Slutsats: En liten studie som kan utvecklas och intressant att se det faktiska brister i överrapportering Nyckelord: Akutsjukvård, Rapportering, SBAR, Överlämning Denna observationsstudie hade för avsikt att kartlägga samstämmighet mellan SBAR-protokoll och den befintliga rapporteringen vid förflyttning av patient.

Bakgrund: Inom sjukvården är överrrapportering det som sker mest frekvent och en stor del av sjuksköterskans arbetsdag ägnas åt muntlig eller skriftlig rapportering och dokumentation. Brister i den muntliga kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom vården och att skapa förutsättningar för för en fungerande kommunikation mellan olika vårdteam bidrar till en tryggare och säkrare vård. När patienter genomgår operativa ingrepp så kan inte hen förmedla sig själv, och därför ställer det höga krav på både sändare och mottagare av informationen, men det är hos mottagaren som det viktiga i kommunikationen sker  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att motta rapport.  Metod: En kvalitativ ansats antogs för studien där semistrukturerade intervjuer på tio anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorpå ett mindre sjukhus i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och inklusionskriteriet var sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskors upplevelser av att motta rapport. Det som försvårade mottagande av en rapport var bland annat stress och organisatoriska faktorer och det ansågs underlättande att det fanns struktur och tydlighet i rapporten.

Trots lagar och förordningar som beskriver sjukvårdspersonals skyldighet till att anmäla avvikelser visar nuvarande studier att nästan hälften av alla avvikelser i Sverige inte rapporteras, samt att det förmodligen finns ett mörkertal. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors rapportering av avvikelser som uppstått i samband med behandling, omvårdnad eller läkemedelsadministration. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s niostegsmodell. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Vetenskapliga artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte inkluderades och genomgick en urvalsprocess samt en kvalitetgranskning. Totalt kvarstod 11 kvantitativa studier vars innehåll analyserades där 10 teman identifierades som uppdelades i två huvudteman. Resultatet redovisas i huvudtemat Faktorer som hindrade rapporteringen av avvikelser med sju underteman; Brist på stöd från ledningen, Negativ avdelningskultur, Kollegors negativa influenser, Rädsla, Tidsbrist, Arbetserfarenhet och Kunskapsbrist. Samt huvudtemat Faktorer som möjliggjorde rapporteringen av avvikelser med de tre underteman; Ansvar, Kunskap och förbättring och Stöd från ledning, avdelning och medarbetare. Slutsats: Det finns både faktorer som hindrar och möjliggör rapporteringen av avvikelser. Genom identifiering av vad som hindrar sjuksköterskor kan hälso- och sjukvården motverka dessa barriärer, fokusera på de positiva faktorerna och på det sättet skapa en mer patientsäker sjukvård med minskat lidande för patienter, anhöriga och sjukvården.

Samhällets intresse för hållbarhet har vuxit under de senaste decennierna och det har kommit att ställas stora krav på företags hållbarhetsrapportering. I Sverige är hållbarhetsredovisning lagstadgat för stora företag och regleras av årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen redogör bland annat för två möjligheter för företag att publicera sin hållbarhetsrapport, integrerat i årsredovisningen eller som en från årsredovisningen skild rapport. Tidigare forskning har fokuserat på integrerad rapportering på den sydafrikanska marknaden och där är forskningen enig och menar att integrerad rapportering har ett positivt förhållande till företagsvärde. Liknande forskning på den asiatiska marknaden finner inget samband mellan integrerad rapportering och företagsvärde. Denna studie undersöker hur hållbarhetsrapportens form, integrerad respektive separat, påverkar företagsvärdet på den svenska marknaden. Studien består av 313 observationer på Nasdaq Stockholm under åren 2017, 2018 och 2019. Vi finner inget signifikant samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagsvärde, vilket antyder att intressenter på den svenska marknaden är indifferenta gällande hållbarhetsrapportens form.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

Titel: CSR-rapportering inom banksektorn - En jämförande innehållsanalys av hållbarhetsrapporteringen hos banker i Sverige och Danmark Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Magdalena Clarenmark och Ylva Wallström Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Studiens syfte är att jämföra frivillig CSR-rapportering hos svenska banker och reglerad CSR-rapportering hos danska banker, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt med avseende på begreppet god rapporteringssed, som konstrueras i denna studie. Metod: Denna studie är kvantitativ med en deduktiv ansats, samt longitudinell och tvärkulturell. Data sammanställs via deskriptiv statistik och presenteras genom tabeller och diagram. Resultaten analyseras sedan i en första och en andra analys. Resultat & slutsats: Resultaten visar att tid och storlek påverkar hur mycket relevant CSR-information som bankerna lämnar ut. Det går dock inte att fastställa om land har någon väsentlig inverkan på CSR-rapporteringen, men det framgår att reglering har viss effekt. Trots detta tycks den mimetiska isomorfismen väga tyngre i denna studie än den tvingande isomorfismen. Det viktigaste resultatet är dock att samtliga svenska och danska banker är dåliga på att publicera information som är relevant för sin bransch. God rapporteringssed fyller alltså en viktig funktion genom att uppmärksamma att svenska och danska banker inte tar upp de aspekter som kan förväntas ingå i rapporteringen. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom konceptet god rapporteringssed introduceras i denna studie behöver mätverktyget utvecklas ytterligare. Vidare behöver mätning av god rapporteringssed upprepas i studier med större urval för att kunna avgöra om begreppet speglar god sedvana för CSR-rapportering inom banker. Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget är att denna studie introducerar begreppet god rapporteringssed, vilket är ett kvantitativt mått som försöker att ringa in den goda sedvanan för hållbarhetsrapportering hos svenska och danska banker. Nyckelord: CSR, CSR-rapportering, god rapporteringssed, Danmark, Sverige

Introduktion: Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Vid dessa möten kan vårdbehov identifieras och eventuella beslut om behandling eller rehabilitering tas. För att få en effektiv kommunikation av hälsoinformation mellan sjukvårdspersonal används ofta överlämningsrapport. Inom vården är informationsöverföringen och kommunikationen ett riskområde. Både vid informationsöverföring från vårdpersonal till patient och vårdpersonalen emellan. Risker för patienten kan vara att denne inte får tillräckligt mycket information eller att det uppstår missförstånd. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser vid bedside rapportering. Metod: En litteratursökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt nio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet synliggjordes två huvudkategorier, dessa var: Att vara betydelsefull i mötet med vårdpersonalen och Upplevelser av olika hinder och svårigheter vid bedside rapportering. Varje huvudkategori innehåller tre underkategorier vardera. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån relevant forskning och Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Slutsats: Kommunikation är en viktig del i hur patienter upplever sin vård och bör anpassas efter varje enskild individ.

En rättsdogmatisk och rättspolitisk studie av hur live-rapportering kan undvikas i straffprocessen samt om och hur nuvarande lagstiftning bör ändras för att bättre hantera de problem live-rapportering kan ge upphov till.

Bakgrund: Traditionellt har rapporteringen mellan vårdpersonalen inom slutenvården skett inne på vårdavdelningens sjuksköterske-expeditionen i frånvaro av patienten. Informationen som delges handlar om patienten men vanligen utan patientens medverkan. Överrapporteringsmetoderna som används idag har vissa brister gällande informationsöverföringen mellan skiftbytena och även i patienternas delaktighet. Att göra patienter mer delaktiga i överrapporteringen resulterar i att informationsbytet blir av bättre kvalité som i sin tur leder till bättre behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever sin delaktighet vid bedside-rapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio patienter deltog i studien, sex män och fyra kvinnor. Åldern varierade mellan 34-81 år. Det fanns en spridning av utbildningsnivå, om de var ensamboende eller sammanboende, om de var akutinlagda eller om inläggningen var planerad. Patienterna hade alla olika diagnoser. Resultat: Patienterna i studien upplevde att det var viktigt att vara välinformerad. De ansåg också att det var en fördel att veta vad nästa arbetspass visste. Patienternas erfarenhet vid bedside-rapporteringen var också att de upplevde sig delaktiga under rapporteringen och de ansåg att de fick bra information under vårdtiden. Det var även viktigt för patienterna att de fick berätta om sina erfarenheter av vården. Patienterna ansåg dock att de saknade kunskapen att fatta beslut angående vården och valde därför att lämna över beslutsfattandet till sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienterna beskrev generellt att de fick en positiv upplevelse av bedside-rapportering. De upplevde att de var mer välinformerade och att de hade en möjlighet att delge personalen information, vilket var värdefullt för vården. Vidare bidrog bedside-rapporteringen till att patienten kände sig mer delaktig i sin egen vård.

Bakgrund: Patientdelaktighet är viktigt för att uppnå personcentrerad vård och inkluderas i patientlagen. Patientdelaktighet främjar patientens position i vården, det innefattar respekt för patienten samt att patientens egen förmåga ska uppmuntras. Bedside rapportering (BSR) motiveras av att patienten inkluderas i sin vård men få tidigare studier har studerat hur BSR påverkar delaktighet. Syfte: Att undersöka hur BSR på vårdavdelning påverkar patientens delaktighet. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på granskning av 14 vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes med patient- och sjuksköterskeperspektiv samt begreppscentrerad teoretisk referensram för tolkning av delaktighet. Resultat: BSR kan leda till ökad delaktighet men det finns även faktorer som kan försämra delaktigheten. Forskningen som analyserats kunde inte ge en helhetsbild av hur BSR påverkar delaktighet Slutsats: Att undersöka hur BSR påverkar delaktighet är ej fullt möjligt då delaktighet bör ses ut ett bredare perspektiv än det i dagens forskningsläge gör. Att BSR skulle kunna främja delaktighet har setts men vid ett icke korrekt genomförande kan det även försämra delaktighet. Förslag på vidare forskning: Kvantitativ och kvalitativ forskning som mäter delaktighet ur flera aspekter samt forskning som berör odelaktighet föreslås. / Background: Patient participation is required by law and an integral part of achieving patient centered care. Patient participation improves the patients stature in care, it includes having respect for the individual, aswell as providing active encouragement of the patients own ability. Bedside handover is motivated for its ability to involve the patient, but little of previous research have investigated how it affects patient participation. Aim: To investigate how bedside handover affects patient participation. Method: Literature review of 14 scientific journal articles. Both qualitative and quantitative studies were included. A theoretical frame of reference was used to interpret patient participation. Result: Bedside handover can improve patient participation, but there are also factors that can lead to less patient participation. The analyzed articles could not give a full description of how bedside handover affects patient participation. Conclusion: It is not possible to describe fully how bedside handover affects patient participation because of lack of previous research. Bedside handover could improve patient participation but if applied in the wrong way could also hinder it. Further research: Both qualitative and quantitative research that measures several important aspects of patient participation and non-participation.