Titel: CSR-rapportering inom banksektorn - En jämförande innehållsanalys av hållbarhetsrapporteringen hos banker i Sverige och Danmark Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Magdalena Clarenmark och Ylva Wallström Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Studiens syfte är att jämföra frivillig CSR-rapportering hos svenska banker och reglerad CSR-rapportering hos danska banker, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt med avseende på begreppet god rapporteringssed, som konstrueras i denna studie. Metod: Denna studie är kvantitativ med en deduktiv ansats, samt longitudinell och tvärkulturell. Data sammanställs via deskriptiv statistik och presenteras genom tabeller och diagram. Resultaten analyseras sedan i en första och en andra analys. Resultat & slutsats: Resultaten visar att tid och storlek påverkar hur mycket relevant CSR-information som bankerna lämnar ut. Det går dock inte att fastställa om land har någon väsentlig inverkan på CSR-rapporteringen, men det framgår att reglering har viss effekt. Trots detta tycks den mimetiska isomorfismen väga tyngre i denna studie än den tvingande isomorfismen. Det viktigaste resultatet är dock att samtliga svenska och danska banker är dåliga på att publicera information som är relevant för sin bransch. God rapporteringssed fyller alltså en viktig funktion genom att uppmärksamma att svenska och danska banker inte tar upp de aspekter som kan förväntas ingå i rapporteringen. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom konceptet god rapporteringssed introduceras i denna studie behöver mätverktyget utvecklas ytterligare. Vidare behöver mätning av god rapporteringssed upprepas i studier med större urval för att kunna avgöra om begreppet speglar god sedvana för CSR-rapportering inom banker. Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget är att denna studie introducerar begreppet god rapporteringssed, vilket är ett kvantitativt mått som försöker att ringa in den goda sedvanan för hållbarhetsrapportering hos svenska och danska banker. Nyckelord: CSR, CSR-rapportering, god rapporteringssed, Danmark, Sverige

Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare värderar svenska företags CSR-rapportering. Agent-principalteorin och legitimitetsteorin används för att ställa studiens hypoteser om hur dessa samband kommer se ut. CSR-rapporteringen undersöks genom en innehållsanalys av års - och hållbarhetsredovisningar från företag på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Varje rapport tilldelas en poäng, baserad på hur många gånger hållbarhetsrelaterade ord förekommer, som sedan används i en regressionsmodell tillsammans med andra variabler för att studera effekten på aktievärdering. Till skillnad från tidigare internationella studier finner denna undersökning ett signifikant negativt samband mellan CSR-rapportering och aktievärdering. Studien undersöker också om ovan nämnda samband påverkas av huruvida ett företag tillhör en miljökänslig bransch, och finner där ett insignifikant resultat.

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

Titel: Leder förbättrad miljöaspekt i ESG-betyget till lägre kostnad för räntebärande skulder? En studie om miljöarbetets påverkan på kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Olofsson och Sonia-Maria Ask Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - Juni Syfte: ESG-betygets påverkan på räntebärande skulder har studerats omfattande med varierat resultat. Betygets komplexitet har lett till nyanserade diskussioner gällande betygets användbarhet och hur relevanta de olika dimensionerna i betyget är. Uppsatsen vill därför undersöka relationen mellan miljödimensionen i ESG-betyget och kostnaden för räntebärande skulder för att se om miljöarbete medför finansiella fördelar. Metod: Studien som utförts är rotad i den positivistiska forskningsfilosofin och har en kvantitativ, deduktiv utgångspunkt. Studien är longitudinell och data har samlats in från 1273 olika företag mellan åren 2012 - 2019. Datan för skuldkostnaden är förskjuten med ett år framåt. Datan har samlats in från Refinitiv Eikon och har sedan bearbetats och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien fann bevis på en negativ korrelation mellan miljökontroverser och skuldkostnad. Studien fann även en positiv korrelation mellan CSR-rapportering och skuldkostnad. Två hypoteser fick förkastas. Inget bevis för en korrelation mellan miljödimensionen och skuldkostnad uppdagades och att det negativa sambandet mellan miljökontroverser och skuldkostnad skulle vara starkare i intressentorienterade länder finns det inga bevis för. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av fördelarna med företags miljöarbete. Studiens resultat bidrar till att fylla forskningsgapet om hur sambandet mellan företags kostnad för räntebärande skulder och arbete med miljö ser ut. Det största bidraget är kunskapen om att det främst är miljökontroverser och inte miljödimensionen som har samband med hög kostnad för räntebärande skulder. Förslag till fortsatt forskning: För att undvika att komponenter i miljö-dimensionen pekar åt olika håll och ger ett svårtolkat resultat föreslås det att dela upp E:et i ESG-betyget i dess komponenter och undersöka hur respektive komponent påverkar skuldkostnaden för företag. Nyckelord: CSR, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin, miljödimension, miljökontroverser, CSR-rapportering, skuldkostnad.

Samhällets intresse för hållbarhet har vuxit under de senaste decennierna och det har kommit att ställas stora krav på företags hållbarhetsrapportering. I Sverige är hållbarhetsredovisning lagstadgat för stora företag och regleras av årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen redogör bland annat för två möjligheter för företag att publicera sin hållbarhetsrapport, integrerat i årsredovisningen eller som en från årsredovisningen skild rapport. Tidigare forskning har fokuserat på integrerad rapportering på den sydafrikanska marknaden och där är forskningen enig och menar att integrerad rapportering har ett positivt förhållande till företagsvärde. Liknande forskning på den asiatiska marknaden finner inget samband mellan integrerad rapportering och företagsvärde. Denna studie undersöker hur hållbarhetsrapportens form, integrerad respektive separat, påverkar företagsvärdet på den svenska marknaden. Studien består av 313 observationer på Nasdaq Stockholm under åren 2017, 2018 och 2019. Vi finner inget signifikant samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagsvärde, vilket antyder att intressenter på den svenska marknaden är indifferenta gällande hållbarhetsrapportens form.

Syfte: Under de senaste åren har det skett ett fokusskifte i redovisningslitteraturen, från utgångspunkten att CSR-rapportering bedrivs för att vinna legitimitet och anseende, till att rapporteringen i huvudsak sker för att informera investerarna. Studiens syfte är att undersöka om motivet till CSR-rapportering på samma sätt som för litteraturen har förändrats i praktiken för företag mellan årtalen 2004-2014. Metod: Med grund i den positivistiska forskningsfilosofin har vår studie en hypotetiskt-deduktiv ansats med en deskriptiv-förklarande forskningsdesign och en longitudinell tidshorisont. I studien har vi använt oss av kvantitativ sekundärdata, insamlad från databasen Datastream. Studiens två urval har varit stora företag från å ena sidan USA och Kanada, å andra sidan 17 europeiska länder. Alla statistiska analyser - parade t-test och multipla regressioner - har utförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I vår första analys fann vi att det skett en signifikant ökning av CSR-rapporteringen mellan 2004 och 2014 för båda urvalsgrupperna. Våra två andra analyser visade på att legitimitetsmotivet hos företagen är oförändrat, medan styrkan på sambandet mellan CSR-rapportering och marknadsvärde är oförändrat eller har minskat i styrka, beroende på urvalskategori. Att en ökad rapportering inte nödvändigtvis leder till en ökad finansiell nytta, visar även det på att företag i praktiken inte följt samma motivskifte som litteraturen. Förslag till fortsatt forskning: Det område som tidigare studiers resultat skiljer sig mest kring är huruvida CSR-rapportering lönar sig ekonomiskt för företagen. Vår studie lämnar bidrag gällande detta, men mer studier behövs göras på området. Uppsatsens bidrag: Våra resultat visade att det fokusskifte som litteraturen genomgått inte motsvaras av ett skifte även i praktiken. Det är därmed lika viktigt för företagen med legitimitet 2014 som 2004. Vår första analys bidrar även med en kartläggning av rapporteringsomfattningen med över 630 observationer för två kontinenter. Slutligen bidrar vi med empiriska resultat som visar att CSR-rapportering korrelerar positivt med företagens marknadsvärde. / Title: CSR-reporting - from legitimacy towards market information? A comparison of the motives for sustainable reporting between accounting research and large corporations Aim: During recent years, there has been a shift in focus among accounting researchers, from the premise that CSR-reporting is primarily used for gaining legitimacy and a better reputation, towards the view that reporting is mainly used to inform investors. The aim of this study was to examine whether the motives for CSR-reporting for large corporations between the years 2004-2014, has shifted in the same way. Method: Our study has its basis in the philosophy of positivism, with a hypothetical-deductive approach and a descripto-explanatory purpose and a longitudinal time horizon. We have used quantitative secondary data from the database Datastream, from large companies in the US and Canada in one sample, and 17 European countries in the other sample. All our analyses - paired t-tests and multiple regressions - have been made using the statistical program SPSS. Result and conclusions: In our first analysis, we found that the CSR-reporting of the companies had increased significantly between the years 2004 and 2014. Our other two analyses showed that the companies’ motive for legitimacy was unchanged, while the strength of the correlation of the CSR-reporting and market value was unchanged or weakened, depending on the sample. Since an increase in reporting did not necessarily equal financial gain, these results also supported that the companies’ motive for reporting was not primarily about informing the market. Suggestions for future research: The area where the results of most previous studies differ most is whether CSR-reporting has any financial benefit for the company. Therefore, that area is still the one most in need of further studies. Contribution of the thesis: Our results showed that the accounting researcher’s shift in focus concerning the motives for CSR-reporting, did not correspond with a similar shift in the companies’ motives for reporting. Our first analysis also contributes with over 630 observations showing the extent of CSR-reporting in North America and Europe. Lastly, our study contributes with empirical data showing a positive correlation between CSR-reporting and market value.

Titel: Är logistikföretagens CSR-rapportering ett verktyg för att signalera uppriktigt ansvar eller ett tecken på greenwashing?  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Natalie Grossmann och Paulina Borg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är en central fråga till följd av den globala klimatkrisen och en ökad medvetenhet bland intressenter, där logistiksektorn i synnerhet står inför betydande utmaningar. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR-prestation och CSR-rapportering för logistikföretag utifrån ett signalerings- respektive greenwashing perspektiv. Studien ämnar därmed att utforska om företagen ärligt rapporterar sina insatser med avsikt att signalera en överlägsen prestation, eller om de istället använder rapporteringen till att försköna en undermålig prestation. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen och en deduktiv ansats. Materialet består av kvantitativ sekundärdata som inhämtas från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon för perioden 2017-2022. Som urval har 90 logistikföretag studerats och materialet har analyserats genom multipla regressioner i programmet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar ett starkt positivt samband mellan CSR-prestation och företagens beslut att CSR-rapportera. Studien drar därmed slutsatsen att logistikföretag i enlighet med signaleringsteorin använder CSR-rapporteringen till att öppet och transparent redovisa sina faktiska CSR-prestationer. Detta snarare än att de försöker vilseleda sina intressenter genom greenwashing. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar med värdefulla insikter för logistiksektorn, företag, intressenter och samhället. Detta med anledning av att studien visar hur logistikföretagen redovisar sina verkliga prestationer, vilket stärker trovärdigheten inom branschen. Detta i sin tur har betydelse för såväl företagens intressenter som samhället i stort. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan med fördel inkludera mindre och onoterade företag samt utforska hur institutionella krafter, såsom tvingande och normativ isomorfism, påverkar CSR-rapporteringen. Nyckelord: CSR-rapportering, ESG, greenwashing, logistik, signalering, CSRprestation / Title: Is the CSR reporting of logistics companies a tool of signal genuine responsibility or a sign of greenwashing? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Natalie Grossmann and Paulina Borg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2024 - January Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a central concern due to the global climate crisis and increased awareness among stakeholders, whereas the logistics sector, in particular, is facing significant challenges. The purpose of the study is to examine the relationship between CSR performance and CSR reporting for companies in the logistics sector from a signaling and greenwashing perspective. The study aims to determine whether logistics companies report their efforts with the intention of honestly signaling superior performance or if they use the reporting to embellish an inferior CSR performance.  Method: The study aligns with the positivist research tradition and adopts a deductive approach. The dataset comprises quantitative secondary data sourced from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon for the period 2017-2022. A sample of 90 logistics companies has been examined, and the data has been analyzed through multiple regressions using the IBM SPSS program.  Results and conclusions: The findings reveal a robust positive correlation between CSR performance and companies’ decisions to engage in CSR reporting. The study concludes that, in accordance with signaling theory, logistics companies utilize CSR reporting to openly and transparently communicate their actual CSR performance, rather than attempting to mislead stakeholders through greenwashing. Contribution of the thesis: The study's findings provide valuable insights to the field of logistics, benefiting companies, stakeholders, and society. This is because the study demonstrates that logistics companies transparently disclose their actual performance, the credibility within the industry receives reinforcement. This in turn, holds significance for both corporate stakeholders and the wider societal context. Suggestions for future research: Future research should include smaller and non-listed companies and explore how institutional forces, such as coercive and normative isomorphism, influence CSR reporting. Key words: CSR-reporting, ESG, greenwashing, logistic, signaling, CSR-performance

Sammanfattning Titel: Är revisions-och CSR-kommittéer komplement eller substitut hos företag som tillämpar extern granskning och GRI:s ramverk? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Susanna Malmkjell och Carolin Olsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-januari  Syfte: Studien syftar till att undersöka om revisionskommitténs oberoende och expertis påverkar benägenheten att få hållbarhetsredovisningen externt granskad av en tredje part. Studien undersöker även om de två faktorerna påverkar benägenheten att redovisa enligt hållbarhetsstandarden GRI. Studien undersöker slutligen om förekomst av CSR-kommitté modererar dessa samband.  Metod: En kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign där fyra hypoteser prövas. Urvalet består av 1954 företag från 71 länder under året 2021. Studien baseras på sekundära data inhämtad från databasen Refinitiv Eikon.  Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat har revisionskommitténs oberoende en positiv koppling till extern granskning, medan CSR-kommittén modererar sambandet mellan revisionskommitténs oberoende och företagets antagande av GRI:s ramverk.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med empirisk forskning inom CSR. Då tidigare forskning visar motstridiga resultat utifrån olika teorier, fyller denna studie en del av det forskningsgap som råder kring studiens syfte.  Förslag till fortsatt forskning: Tillämpning av en longitudinell design samt studera om det finns skillnader mellan olika branscher och geografiska områden.  Nyckelord: CSR-rapportering, CSR-kommitté, revisionskommitté, GRI och extern granskning. / Abstract Title: Are audit and CSR committees complements or substitutes in companies that apply external audit and the GRI framework? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.  Author: Susanna Malmkjell and Carolin Olsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023-January  Aim: The study aims to investigate whether the audit committee's independence and expertise affect the propensity to have the sustainability report externally reviewed by a third party. The study also examines whether the two factors affect the propensity to report according to the sustainability standard GRI. Finally, the study examines whether the existence of a CSR committee moderates these relationships.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design where four hypotheses are tested. The sample consists of 1954 companies from 71 countries in the year 2021. The study is based on secondary data obtained from the Refinitiv Eikon database.  Results and conclusions: Based on the results of the study, audit committee independence has a positive association with external audit, while CSR committee moderates the relationship between audit committee independence and the firm's adoption of the GRI framework.  Contribution of the thesis: The study contributes empirical research within CSR. As previous research shows conflicting results based on different theories, this study fills part of the research gap that exists around the purpose of the study.  Suggestions for future research: Applying a longitudinal design and studying whether there are differences between different industries and geographical areas.  Key words: CSR reporting, CSR committee, audit committee, GRI and external review

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.