BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.

Congressional reporting requirements are an integral part of congressional oversight. These oversight-reporting activities are an important element of the concept of a legislative-centered public administration (Rosenbloom, 2000) "derived from the major discussions, decisions, and actions taken by Congress with regard to federal administration." This dissertation first describes the development of congressional reporting requirements by presenting selected agency cases. Based on these cases, common themes are identified that help in understanding the requirements and the problems associated with congressional reporting. The dissertation then makes specific recommendations for enhancing reporting requirement activities (e.g., tracking, monitoring and feedback) as part of the congressional oversight process. A proposed management approach to improve the congressional oversight process to build a legislative-centered public administration is presented at the conclusion of the dissertation. The dissertation process used a research approach that included selected cases, interviews with key individuals in the reporting process and analysis of data, including databases maintained by the Clerk of the House and Secretary of the Senate. The dissertation is composed of three parts with two chapters in each part. Part I covers background information about congressional reporting requirements, the objectives and approach used in writing the dissertation, and the key theoretical literature that underpins the discussion of congressional reporting requirements. Part II of the dissertation discusses management and growth of reporting requirements. Part III of the dissertation discusses ways to gain control of congressional reporting requirements and increase their usefulness. The dissertation concludes that there is little evidence to indicate that congressional reporting requirements are being systematically managed in a way that achieves the objective for which they are created. The most serious substantive shortcoming is the lack of an institutional process to support and encourage discussion between Congress and the agencies preparing reports to provide for feedback and to identify reporting requirements that are no longer necessary. A comprehensive and systematic management approach is needed and a proposed management approach is discussed. Comprehensive and systematic management will bring about greater collaboration between congressional committees and their agency partners in an enhanced legislative-centered public administration. / Ph. D.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.