Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.

Hållbarhet är ett område som fått stort fokus i samhället och samhällets aktörer är idag mer medvetna om hållbarhetens problematik och dess konsekvenser. Banksektorn har en viktig roll för den hållbara utvecklingen och därför är det av stor vikt att bankerna tar hänsyn till hållbarhet för att medverka till att företag bedriver en hållbar verksamhet. Vid kreditgivning har banken olika bedömningsfaktorer som de beaktar för att avgöra om en kredit till företag ska beviljas eller inte. Genom att integrera hållbarhetsaspekter i bankens bedömningsfaktorer vid kreditgivning till stora företag kan det påskynda processen att uppnå parisavtalet och Agenda 2030. EU taxonomin har även utvecklats för att visa vilka företag som bedriver en hållbar verksamhet vilket sätter större press på företag att uppvisa hur de arbetar med hållbarhet i sin hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att studera svenska storbankers upplevda påverkan av hållbarhetsaspekter vid kreditgivning till stora företag samt undersöka om, den nyligen införda, EU taxonomin haft betydelse. Syftet besvaras genom att utreda följande fråga: Hur upplever svenska storbanker att hållbarhetsaspekter påverkar kreditgivningen till stora företag och har EU taxonomin haft betydelse? För att svara på studiens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats. Insamling av det empiriska materialet gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer, respondenterna är två kreditgivare till företag från fyra av de svenska storbankerna.  Hållbarhetsaspekterna har endast påverkan på kreditgivnings villkoren till företag hos två av de fyra storbankerna. Detta med anledning av att övriga banker kräver kvantitativa bevis för hållbarhetsarbetet, vilket många företag inte kan uppvisa och till följd inte få exempelvis lägre ränta.  Informationsasymmetrin minskas endast med hjälp av förtroende mellan bank och företag, hållbarhetsaspekterna har därför inte minskat informationsasymmetrin. Bankerna vill inte bevilja kredit till företag som inte är hållbara med anledning av att det i sin tur förstör bankens legitimitet mot samhället. Bankerna har behörighet att neka kredit till följd av att företaget som söker kredit brister på någon av hållbarhetsaspekterna, det hör dock till ovanligheten att det faktiskt sker. Greenwashing är bankerna medvetna om men menar på att det inte är något de kan kontrollera. EU taxonomin har bidragit till både ökad information och tydligare struktur vilket i sin tur ökat transparensen mellan företag och bank vid kreditgivningen. / Sustainability is an area that has received a big focus in society and society´s actors are today more aware of the problems of sustainability and its consequences. The banking sector has an important role to play in sustainable development and therefore it is important that the bank takes sustainability into account in order to contribute to companies operating a sustainable business. When lending, the bank has various assessment factors that they consider in deciding whether a credit to a company should be granted or not. By integrating sustainability aspects into the bank's assessment factors when lending to large companies, it can speed up the process of achieving the Paris Agreement and Agenda 2030. The EU taxonomy has also been developed to show which companies run a sustainable business, which puts greater pressure on companies to demonstrate how they work with sustainability in their sustainability report.  The purpose of the study is to study major Swedish banks' perceived impact on sustainability aspects when lending to large companies and investigate whether the recently introduced EU taxonomy is important. The purpose is answered by investigating the following question: How do major Swedish banks experience that sustainability aspects affect the lending of large companies and has the EU taxonomy been significant? To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied. The data has been gathered through eight semi- structured interviews, the respondents are two lenders to large companies from four of the major Swedish banks.  The sustainability aspects have only been affected by the terms of lending to companies at two out of the four major banks. This is due to the fact that the two other banks require quantitative proof of the sustainability work, which many companies cannot exhibit and as a result do not receive lower bank interest rates. The information asymmetry is only reduced with the help of trust between banks and companies, the sustainability aspects have therefore not reduced the information asymmetry. The banks don't want to lend to companies that are not sustainable because it in turn will destroy the bank's legitimacy against society. The big banks have the authority to refuse credit if the company applying for credit lacks in any of the sustainability aspects, however, it is unusual for this to happen. The banks are aware of greenwashing but mean that it's not something the big banks can control. The EU taxonomy has contributed to both increased information and a clearer structure, which in turn increases transparency between companies and banks when lending.

ADL-taxonomin är ett etablerat instrument inom arbetsterapi för att beskriva och utvärdera förmågan att klara aktiviteter i dagligt liv. Instrumentet används både kliniskt verksamhet och i forskning. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar de senaste 10 åren. Sökningar utfördes i CINAHL och PubMed vilket genererade 41 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod 13 av artiklarna. Resultatet visade att ADL-taxonomin i dessa studier har använts för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska samband/relationer till annat än ADL, samt att förändringar i ADL-taxonomin genomförts i 11 av studierna, i form av tillägg av aktiviteter och numeriska skalor. En standardiserad numerisk skala och möjligheten till tillägg av aktiviteter bör undersökas i framtida studier för att fastställa validiteten och reliabilitet i studier och klinisk verksamhet. Det finns behov av fortsatt utveckling och forskning av ADL-taxonomin för att vidareutveckla instrument inom både den arbetsterapeutiska kliniska verksamheten och forskning.

Titel: Svensk stålindustri växlar upp - Undersökning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplade till den svenska stålindustrins gröna omställning Författare: Jakob Nordenfelt och Theodor WickbergHandledare: Anders Parment Problemställning: Vi står idag inför stora utmaningar kopplade till den globala uppvärmningen. För att nå de utsläppsmål som världens länder kommit överens om så är en viktig pusselbit den tunga industrin och i synnerhet stålindustrin. Idag sker det en omställning från fossila energikällor till förnyelsebar energi och det är därför intressant att se vilka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna är av denna omställning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplat till den gröna omställningen i den svenska stålindustrin och därigenom få djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen. Forskningsfrågor: 1) Hur påverkar EU-taxonomins inträde den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 2) Vilka är de viktigaste faktorerna för att lyckas med den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 3) I vilken utsträckning är den gröna omställningen lönsam? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie på ett svenskt stålföretag med sju semistrukturerade intervjuer, ett seminarium och dokumentation.Resultat: Studien visade att EU-taxonomin är något som efterfrågas, men att dagens utformning har brister. Vidare har studien funnit att det behövs ett bättre samspel mellan sektor 1, 2 & 3, att företaget måste lyckas sälja in konceptet med grönt stål, samt att företagen måste säkerställa att den gröna omställningen inte kommer på bekostnad av något annat. Studien visade också att lönsamheten med den gröna omställningen är svår att prognosticera, men att det medföljer stora strategiska och ekonomiska risker med att inte genomföra den gröna omställningen. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget som studien ger är en ökad förståelse för vilka strategiska och ekonomiska konsekvenser den gröna omställningen har på företag i den svenska stålindustrin. Den bidrar även med en förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen för företagen. Nyckelord: Grön omställning, grönt stål, stålindustri, hållbarhet / Title: The Swedish steel industry ramps up – a research of the strategic and economic implications of the green transition in the Swedish steel industryAuthors: Jakob Nordenfelt & Theodor WickbergSupervisor: Anders Parment Problem: We are facing big challenges related to global warming. An important aspect to reach the emission targets as agreed by the world’s countries is to engage the industry sector and specifically the steel industry. There is an ongoing transition today from fossil energy sources towards renewable energy sources, and therefore it is relevant to examine the strategic and economic implications of this green transition. Purpose: The purpose of this research is to examine the strategic and economic implications in regard to the green transition within the Swedish steel industry, thereby gaining a deeper understanding of the factors driving the green transition.Research questions: 1) How does the entry of the EU taxonomy impact the green transition within the Swedish steel industry? 2) Which are the most important factors to succees with the green transition in the Swedish steel industry? 3) To what extent is the green transition profitable? Methodology: The research was done through a qualitative case study on a Swedish steel company by conducting seven semi-structured interviews, a seminar, and a document study. Results: The research showed that the EU taxonomy was requested but that it has flaws as it is structured today. Further, the study showed that a better interaction between sector 1, 2 & 3 is needed, that the company needs to understand how to sell the green steel concept and the understanding that a green transition cannot come at the expense of anything else. The research also showed that projecting the profitability of the green transition is very difficult, but that the strategic and economic risks of not doing the green transition are severe. Contribution of knowledge: The contribution of knowledge provided by this research gives an enhanced understanding of the strategic and economic consequences that the green transition has on companies in the Swedish steel industry. It also provides an understanding of how different factors affect the green transition for companies. Keywords: Green transition, green steel, steel industry, sustainability

BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.

Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. / This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.

Sammanfattning Studien har en kvasiexperimentell design och syftet är att bidra med kunskap och analysera om en styrd diskussion i förhållande till en ej styrd diskussion medför djupare kunskap på prov angående begrepp i biologi. Undersökningen genomfördes på fyra typer av lektioner med totalt sex elevgrupper varav fyra av grupperna i årskurs nio och två av grupperna i årskurs sju. Eleverna genomförde lektionerna inom den ordinarie undervisningen med antingen en styrd eller en ej styrd diskussion om ett antal begrepp i biologi. Kunskaperna kontrolleras därefter i test. Den styrda diskussionsfrågorna utgår från SOLO-taxonomins nivå, multistrukturell och relationell. Den ej styrda diskussionen utgår från elevernas tankar om lärarens genomgångna fakta.      Analysen av skillnaden mellan styrd och ej styrd diskussion sker med beroende t-test och inomgruppsdesign då alla elever genomgått både styrd och ej styrd diskussion med parallella lektioner. Analysen av betingelser på olika lektioner genomfördes med oberoende t-test och för att analysera lektioner användes oberoende t-test.      Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan en styrd och en ej styrd diskussion för inlärning av begrepp i biologi. För årskurs sju gällande den styrda diskussionen finns en signifikant skillnad mellan lektionerna där den styrda diskussionen gynnar lärandet på lektion ”näringskedja” och resultatet visar hög effekt. Det finns även en tendens till skillnad gällande den styrda diskussionen för lektionerna i årskurs nio där lektion ”hjärnproblem” gynnas av en styrd diskussion och visar medeleffekt. Det innebär att innehållet i en lektion kan ha betydelse för hur en diskussion kan genomföras för bästa lärande. En förklaring, till den signifikanta skillnaden för årskurs sju styrd diskussion på lektion ”näringskedja” kan vara kognitiv belastning. Kognitiv belastningsteori visar att SOLO-taxonomins frågor kan ha betydelse på lektioner med hög kognitiv belastning då lektionsinnehållet är komplext och okänt för eleverna och i studien kan det appliceras på lektion ”näringskedja”. Tendensen att en styrd diskussion stödjer inlärning i årskurs nio på lektion ”hjärnproblem” kan förklaras av att elever har egna kunskaper men begreppen är komplexa med hög kognitiv belastning och eleverna får stöd av en styrd diskussion där kunskapen organiseras.       Studiens resultat kan ge lärare stöd att i undervisningssituationen själva avgöra vilken typ av diskussion som ska genomföras för en god inlärningssituation. Studien ger även information till lärare att tillägna sig kunskap om vilken kognitiv belastning varje lärandeobjekt har för att stötta elevernas lärande i biologiundervisningen. / Summary The study has a quasi-experimental design and the purpose is to contribute knowledge and analyze whether a controlled discussion in relation to an uncontrolled discussion entails deeper knowledge on tests regarding concepts in biology. The survey was conducted on four types of lessons with a total of six groups of students, of which four of the groups in grade 9 and two of the groups in grade 7. The students completed the lessons in the regular teaching with either a controlled or an uncontrolled discussion about a number of concepts in biology. The controlled discussion questions are based on the level of the SOLO taxonomy, multistructural and relational. The uncontrolled discussion is based on the students' thoughts about the teacher's reviewed facts.     The analysis of the difference between controlled and uncontrolled discussion takes place with dependent t-test and in-group design as all students have undergone both controlled and uncontrolled discussion with parallel lessons. The analysis of conditions on different lessons was performed with independent t-test and to analyze lessons independent t-test was used.     The results show no significant differences between a controlled and an uncontrolled discussion for learning concepts in biology. In parts of the study, differences emerge. For grade 7 students, regarding the controlled discussion, there is a significant difference between the lessons where the controlled discussion favors learning in lesson “food chain”. The result shows a high effect. There is also a tendency to differ regarding the controlled discussion for the lessons in grade 9, where the lesson "brain problems" benefits from a controlled discussion and shows average effect. This means that the content of a lesson can have an impact on how a discussion can be conducted for better learning. One explanation for the significant difference for grade 7 students guided discussion of the lesson "food chain" may be cognitive load. Cognitive load theory shows that the questions of SOLO taxonomy can be important in lessons with a high cognitive load as the lesson content is complex and unknown to the students and in the study it can be applied to the lesson "food chain". The tendency for a guided discussion to support learning for grade 9 students in lesson "brain problems" can be explained by the fact that students have their own knowledge but the concepts are complex with a high cognitive load and the students are supported by a guided discussion where the knowledge is organized.     The results of the study can give teachers support to decide in the teaching situation themselves what type of discussion should be carried out for a good learning situation. The study also provides information to teachers to acquire knowledge about the cognitive load each learning object has to support students' learning in biology lessons.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

This study examines drivers, challenges, and stakeholder perceptions of resource-efficient investments in the Stockholm real estate market under the EU Taxonomy. It is focused on a green activity involving repurposing energy waste and explores its value through a case study. Data collection involved conducting 13 interviews with stakeholders in the banking, valuation, and property owner sectors. Existing literature suggests limited consideration of environmental and social impacts in traditional real estate valuation. Empirical evidence supporting the influence of sustainability on market prices is scarce due to data comparability issues and a lack of standardisation from valuation organisations. This study used a mixed-method approach, combining interviews and a case study. The results found that stakeholders made different adjustments to meet EU Taxonomy criteria. Banks are driving green investments through attractive financing, causing many property owners to adjust accordingly. Valuers had limited awareness of including sustainability values. Property owners viewed green investments as vital for survival, influenced by financiers and tenants. The results from the case study show an increase in property value when investing in an internal mini data centre focused on repurposing waste energy and heat from the servers and utilising the property’s existing infrastructure. This study has concluded that enhancing awareness about the EU Taxonomy in an early stage could lead to the property industry being able to overcome the barriers and adopt sustainable practices better. / Denna studie undersöker de drivkrafter och utmaningar som finns bland intressenter att genomföra resurseffektiva investeringar på fastighetsmarknaden i Stockholm till följd av EU taxonomin. Studien har undersökt gröna investeringsaktiviteter som innefattar omvandling av resurser som spillvärme och spillenergi samt utforskar deras värde genom en fiktiv fallstudie. Datainsamlingen involverade 13 intervjuer med intressenter inom bank-, värderings- och fastighetsägarsektorn. Den befintliga litteraturen tyder på att traditionella fastighetsvärderingar i begränsad utsträckning tar hänsyn till miljöfaktorer, såsom gröna investeringsaktiviteter. Empiriska bevis visar att hållbarhetsinflytandet på marknadspriser är bristfälliga på grund av jämförbarhetsproblem med data och brist på standardisering från värderingsorganisationer. Denna studie använde en mixad metod, som kombinerade intervjuer och en fiktiv fallstudie. Studien visade att intressenter gör olika anpassningar för att uppfylla EU:s taxonomikriterier. Bankerna driver gröna investeringar utefter EU taxonomin genom att erbjuda en mer attraktiv finansiering, vilket leder till att många fastighetsägare har sin största drivkraft för hållbarhetsomställningen som finansiering. Värderare visade sig ha en begränsad medvetenhet om hur hållbarhetsvärden ska inkluderas i fastighetsvärderingen. Fastighetsägare såg ocksågröna investeringar som avgörande för överlevnad, påverkade av både finansiärer och hyresgäster. Samtidigt visade resultaten från fallstudien på en ökning av fastighetsvärdet vid investering i ett mini datacenter, fokuserat på att omvandla spillvärme och spillenergi från servrar samtidigt som fastighetens befintliga infrastruktur nyttjas. Slutsatsen har kommit fram till att ökad medvetenhet om EU:s taxonomi i ett tidigt skede kan leda till att fastighetsbranschen bättre kan övervinna de hinder som finns och samtidigt anta hållbara metoder.