<p>Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt</p><p>handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.</p><p>Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning</p><p>och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på</p><p>den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med</p><p>utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets</p><p>införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på</p><p>stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där</p><p>stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i</p><p>andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor</p><p>sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.</p>

<p>Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom</p><p>att identifiera brister och föreslå förbättringar.</p><p>Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem.</p><p>Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.</p><p>Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i</p><p>efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera.</p><p>Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande</p><p>uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats.</p><p>Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista</p><p>offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.</p>

Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom att identifiera brister och föreslå förbättringar. Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem. Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band. Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera. Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats. Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.

Syftet med denna studie är att kartlägga flödet av returstål inom SMT för att identifiera eventuella problem samt, om så är fallet, presentera förbättringsförslag för att åtgärda dessa. Kartläggningen visade att ett fåtal produktionsenheter står för majoriteten av returstålet som uppstår inom SMT samt att det överlag föreligger brister i sorteringen. Felsorteringen medför kostnader i form av ökad hantering, minskat materialvärde samt problem vid smältningsprocessen i Stålverket. En av anledningarna till felsorteringen är avsaknaden av återkoppling i form av kostnader och sorteringskvalitet till varje produktionsenhet. Det har via kartläggningen framkommit att transportkostnaderna är låga relativt materialvärdet. Därför är det av vikt att returstålet transporteras till Råvarugården snabbt. Resultatet av denna studie är att returstålsflödet skulle bli effektivare genom förbättrad sortering snarare än genom minskade transportkostnader.

<p><p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet. En av faktorerna är då kvinnornas identifiering med Järnverksarbetare, som möjliggjorts i de fall som de är uppvuxna på orten. Uddeholm Tooling AB är en stor och välkänd arbetsgivare i bygden med rötter sedan sjuttonhundratalet. Ofta uppges att det funnits eller finns personer i kvinnornas omedelbara närhet som jobbat på arbetsplatsen innan de själva sökt sig dit. Som skäl till att kvinnorna sökt sig till arbetsplatsen uppges ofta ett intresse för teknik och maskiner i kombination med en önskan om ett fast arbete med god lön. Att arbeta i en mansdominerad arbetsgemenskap är ytterligare ett skäl som uppges. Vidare fann vi att det var vanligt att kvinnorna först hade studerat eller arbetat inom ett mer kvinnodominerat yrkesområde innan de sökt sig till Järnverket. Kvinnorna upplever, med få undantag, att de trivs på arbetsplatsen. Centralt är då upplevelsen av om man har goda relationer eller inte till arbetskamraterna Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön och upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Antingen upplevs båda faktorerna som goda eller så upplevs båda som mindre bra. Möjligheten till att kunna påverka arbetstidsförläggningen och om lönen motsvarar arbetsprestationen är ytterligare faktorer som påverkar den totala upplevelsen av arbetet.</p><p> </p></p></p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet. En av faktorerna är då kvinnornas identifiering med Järnverksarbetare, som möjliggjorts i de fall som de är uppvuxna på orten. Uddeholm Tooling AB är en stor och välkänd arbetsgivare i bygden med rötter sedan sjuttonhundratalet. Ofta uppges att det funnits eller finns personer i kvinnornas omedelbara närhet som jobbat på arbetsplatsen innan de själva sökt sig dit. Som skäl till att kvinnorna sökt sig till arbetsplatsen uppges ofta ett intresse för teknik och maskiner i kombination med en önskan om ett fast arbete med god lön. Att arbeta i en mansdominerad arbetsgemenskap är ytterligare ett skäl som uppges. Vidare fann vi att det var vanligt att kvinnorna först hade studerat eller arbetat inom ett mer kvinnodominerat yrkesområde innan de sökt sig till Järnverket. Kvinnorna upplever, med få undantag, att de trivs på arbetsplatsen. Centralt är då upplevelsen av om man har goda relationer eller inte till arbetskamraterna Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön och upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Antingen upplevs båda faktorerna som goda eller så upplevs båda som mindre bra. Möjligheten till att kunna påverka arbetstidsförläggningen och om lönen motsvarar arbetsprestationen är ytterligare faktorer som påverkar den totala upplevelsen av arbetet.

Till följd av en långvarig nedåtgående trend för den europeiska stålindustrin har stålbolagens behov av en effektiv logistik, med därtill kopplade kostnadsbesparingar, ökat. För att kunna förbättra sin interna logistik krävs att företag kan planera sin produktion väl samtidigt som resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, med minimalt slöseri. I syfte att identifiera en koppling mellan produktegenskaper och bearbetningstid och därmed skapa ett underlag för bättre produktionsplanering och framtida processförändringar, genomförs en värdeflödeskartläggning för slipavdelningen hos Stål AB i Norrköping. Initialt undersöks den teoretiska bakgrunden till problemet genom en litteraturstudie och relevanta datainsamlingsmetoder identifieras. Utifrån data som samlas in genom observationer och intervjuer förbereds en tidsstudie, där cykeltider för produkter i slipavdelningen mäts under två veckor. Insamlade data från tidsstudien, intervjuer och observationer sammanställs sedan i tre värdeflödeskartor. Värdeflödeskartorna analyseras med avseende på tidsåtgång per aktivitet och icke-värdeadderande aktiviteter identifieras. Resultatet pekar på att noggrannheten i slipningen påverkar såväl sliptider som hanteringstider. Hanteringstiderna är även starkt beroende av huruvida produkter kan hanteras för hand eller ej. Således föreslås en produktgruppsindelning baserad på dessa faktorer. De uppmätta cykeltiderna jämförs sedan med den tidsättningsmetod som används i dagsläget, med slutsatsen att den nuvarande metoden tenderar att addera för mycket tid till tunga produkter. Vidare diskuteras en rad förbättringsförslag där identifierade slöserier reduceras eller elimineras. Här inkluderas mindre förändringar, såsom justeringar i hur produkter placeras på pallar eller avlägsnandet av transporter från operatörernas arbetsuppgifter, såväl som större projekt involverandes modifikationer av processens layout. På kort sikt finns ett flertal alternativ för att förbättra flödet, där vissa redan påbörjats. På lång sikt rekommenderas en sammankoppling av slipavdelningen med anslutande processer, tillsammans med introduktionen av ett enstycksflöde. Därmed elimineras slöserier i form av förflyttningar och onödig lagerhållning.

Denna studie har med ett sociologiskt perspektiv ämnat undersöka hur upplevelsen av jämställdhet ser ut bland produktionsanställda inom den starkt mansdominerade stålindustrin. Det studerade företaget är SSAB som är ett svensk-finskt stålföretag vilka är specialiserade på utveckling och tillverkning av höghållfasta stål. Årligen har företaget en produktionskapacitet om cirka 8,8 miljoner ton på sina produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. År 2018 omsatte företaget 75 miljarder kronor. Av SSAB:s cirka 14 300 anställda runt om i världen så är 81 procent män, vilket inte gör företaget unikt sett till könsfördelningen inom stålindustrin. SSAB arbetar aktivt med att försöka förändra dessa siffror genom att rekrytera fler kvinnor. Detta som ett led i företagets långsiktiga jämställdhetsmål med tron på att kunna skapa en bättre prestationskultur och bättre kunna tillgodose kundernas behov genom en jämnare könsfördelning. Syftet med studien var att undersöka hur produktionsanställda upplever jämställdhet på arbetsplatsen. Detta gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med produktionsanställda på SSAB:s koksverk i Luleå. Resultatet tyder på att den upplevda jämställdheten bland de anställda främst handlar om att företaget rekryterar fler kvinnor och att det synliga därför blir hur fler kvinnor tillträder arbetsplatsen. Detta uppfattades av en del vara ett uttryck för att SSAB kvoterar kvinnor till företaget. Därför upplevdes detta jämställdhets initiativ vara negativt eftersom kompetens och kvalifikationer åsidosatts enligt anställda. Det efterfrågades även initiativ rörande förändringar av attityder, normer och värderingar, vilka ansågs ha inverkan på rådande arbetsplatskultur som under lång tid formats av män. Arbetsplatskulturen och jargongen uppfattades av många som hård, men samtidigt rolig och grunden för trivsel bland de anställda. Däremot uppfattades den även som gränslös och att en minskad chefsnärvaro på grund av en tidigare omorganisation kunde vara grunden till den upplevelsen vilket även synliggjorde en önskan om förändring på arbetsplatsen. De anställda menar att en förändring skulle kunna innebära ökad acceptans mellan kollegor och bättre jargong på arbetsplatsen. / This study aims to investigate, from a sociological perspective, how the perception of gender equality appears among production employees in the highly male-dominated steel industry. The company studied is SSAB, which is a Swedish-Finnish steel company, specialized in development and manufacturing of high strength steels. Each year, the company has a production capacity of approximately 8.8 million tonnes at its production facilities in Sweden, Finland and the USA. In 2018, the company had sales of SEK 75 billion.   Of SSAB's approximately 14 300 employees around the world, 81 percent are men, which does not make the company unique in terms of gender distribution in the steel industry. SSAB is working actively to try to change these figures by recruiting more women. This as part of the company's long-term gender equality goal, with the belief that it can create a better performance culture and better meet the needs of customers through a more even gender distribution.   The purpose of the study was to investigate how production employees experience gender equality in the workplace. This was done by performing qualitative semi-structured interviews with production employees at SSAB's cookery plant in Luleå. The result indicates that the perceived gender equality among the employees is mainly about recruiting more women and that the visible is thus becoming more women taking up the workplace. This was perceived as an expression of SSAB quoting women to the company. Therefore, this initiative of gender equality was perceived to be negative, as the skills and qualifications were neglected according to employees.   Initiatives were also requested concerning changes in attitudes, norms and values, which were considered to have an impact on the prevailing workplace culture that has long been shaped by men. The workplace culture and jargon were perceived by many as hard, but at the same time fun and the basis for well-being among the employees. However, it was also perceived as limitless and that a reduced managerial presence due to a previous reorganization could be the basis for that experience, which also made a wish for change in the workplace. The employees believe that this could mean increased acceptance between colleagues and better jargon in the workplace.

På LKAB:s anläggning i Kiruna finns det tre kulsinterverk med tillhörande avgaspannor som tar tillvara på värmen i avgaserna från kulsinterverken. Dessa avgaspannor är huvudproducenterna av värme i det interna fjärrvärmesystemet som består av åtta olika flödeskretsar som är sammankopplade med värmeväxlare. För att balansera värmeproduktionen i systemet mot konsumtionen finns det oljepannor utplacerade i systemet som förbränner olja när det finns för lite tillgång på värme från avgaspannorna. Vid de tillfällen då värmeproduktionen är för hög i avgaspannorna finns det möjlighet att kyla bort överskottet mot ett klarvattensystem via tre kylvärmeväxlare som är placerade på flödeskretsarna i direkt anslutning till respektive avgaspanna. På grund av komplexiteten i systemet förekommer det att värme kyls bort i kylvärmeväxlarna samtidigt som det förbränns olja i systemet. Målet med examensarbetet är att finna åtgärder som kan minska mängden olja som förbränns samtidigt som det kyls bort värme från avgaspannorna. På grund av komplexiteten i systemet undersöks endast de tre flödeskretsarna i direkt anslutning till avgaspannorna samt deras koppling mot resterande system. Detta medför att antagandet gjordes att det inte finns några andra begränsningar som påverkar möjligheten att överföra värmen från avgaspannornas fjärrvärmeväxlare till förbrukarna i nätet. För att analysera problemet har timvärden för alla relevanta givare i systemet analyserats för 2018. Den onödiga oljeförbränning som sker samtidigt som det kyls bort värme har tagits fram genom att jämföra mängden som förbränns i hela systemet med summan av den värme som kylts bort vid samma tidpunkt i de tre kylvärmeväxlarna. I början av arbetet framkom att det finns en styrning som är kopplad mot avgaspanna 4 (AP4) som ser till att en del av värmen alltid kyls av mot kylvärmeväxlaren för att säkerställa temperaturen i klarvattensystemet. Enligt uppgift från LKAB gjordes antagandet i detta examensarbete att denna extra tillförsel av värme inte är nödvändig och antas därför vara möjlig att nyttja i fjärrvärmesystemet. Vidare påträffades flödesbegränsningar på sekundärsidan av fjärrvärmeväxlarna. Dessa var en del i styrningen av fjärrvärmeuttaget från avgaspannorna men analys visade att begränsningen hade bidragit till att öka oljeförbränningen i systemet genom att minska möjligheten till uttag av spillvärme. Under 2018 förbrändes 12,03 GWh olja samtidigt som värme kyldes bort från avgaspannorna, vilket motsvarar 67% av den totala oljeförbränningen under samma år. Om den avsiktliga bortkylningen skulle upphöra från AP4 skulle detta kunna minska till 10,75 GWh för 2018. Justering av flödesbegränsningarna som är angivna för fjärrvärmeväxlarnas sekundärflöden får en större betydelse. Om dessa skulle höjas från 320 m3/h till 380 m3/h för avgaspanna 2 och från 480 m3/h respektive 350 m3/h till 530 m3/h för avgaspanna 3 respektive 4 skulle den onödiga oljeförbränningen kunna minska till 5,75 GWh under 2018. Kombineras de två åtgärderna skulle det resultera i att endast 4,96 GWh olja skulle förbrännas under 2018 samtidigt som det kyls bort värme. / At LKAB's site in Kiruna, there are three pellet plants with associated systems for heat recovery that take advantage of the heat in the exhaust gases from the pellet plants. These three heat recovery systems are the main producers of heat for the internal district heating system, which consists of eight different flow circuits connected with heat exchangers. To balance the production of district heating in the system against the consumption, there are oil boilers placed in the system. These burn oil when there is too little heat available from the heat recovery system. On occasions when there is too much heat available at the heat recovery system, is it possible to cool off some heat to the process water system using three cooling heat exchangers. This heat exchangers are directly connected to the flow circuits close to each heat recovery system. Due to the complexity of the system operating situations sometimes occur where heat is cooled away to the process water at the same time as it is burning oil in the district heating system. The aim of the thesis is to find measures that can reduce the amount of oil burned while cooling heat from the heat recovery system. Due to the complexity of the system, only the three flow circuits closest connected to the heat recovery systems will be analyzed. Therefore the assumption was made that there are no other restrictions affecting the possibilities of transferring the heat from the district heating heat exchangers connected to the heat recovery systems to the consumers in the grid. To analyze the problem values for each hour during 2018 have been used for all relevant sensors in the system. The unnecessary oil combustion that has occurred while heat has been cooled off to the process water system has been defined by comparing the amount of oil combustion in the entire system during that time with the sum of the heat that cools of at the same time in the three cooling heat exchangers. At the beginning of the work, it was revealed that there is a control coupled to the flow circuit closest to pellet plant 4 which ensures that part of the heat always cools against the cooling heat exchanger, to ensure temperatures in the process water system. According to information from LKAB, an assumption is made that this heat can be used in the district heating system instead. It was also found flow restrictions on the secondary side of the three district heat exchangers. These restrictions were part of the control of the district heating outlet from the three flow circuits, but analysis showed that these limitations had caused an increase in the oil combustion by reducing the possibilities for extraction of waste heat. In 2018, combustion of oil produced 12.03 GWh heat at the same time as heat was cooled off from the heat recovery system, which corresponds to 67% of total oil combustion during the same year. If the intentional cooling to the process water system from pellet plant 4 ceased, this could be reduced to 10.75 GWh for 2018. Adjustments of the flow restrictions specified for the secondary side of the three district heat exchangers resulted in greater improvements. If these were raised from 320 m3/h to 380 m3/h for pellet plant 2 and from 480 m3/h and 350 m3/h to 530 m3/h for pellet plant 3 and 4, respectively, the unnecessary oil combustion could decrease to 5.75 GWh in 2018. Combining the two measures would result in only 4.96 GWh of oil being burned in 2018 while cooling heat to the process water.