Returpack är ansvariga för Sveriges retursystem av tomma PET-flaskor och aluminiumburkar där insamling och hantering av förpackningar är en stor del av verksamheten. Transport av tomma förpackningar från butik till Returpacks fabrik i Norrköping sker huvudsakligen i form av lösvikt (bulklast) av Returpack. Övriga transporter av förpackningar sker i kartong eller säck där dryckesleverantörer sköter insamlingen. Syftet med denna studie är att skapa och undersöka olika typer av inhämtningsstrukturer för tomma förpackningar, där Returpack strävar efter att på ett kostnadseffektivt och miljömässigt sätt sköta inhämtningen samt öka kontrollen över flödet. I studien kommer fem områden i norra Sverige att undersökas, vilka skiljer sig från övriga områden i Sverige då dessa kännetecknas av långa avstånd mellan butiker samt låga volymer av förpackningar. I studien utförs ruttplanering av lösviktsinsamling samt totalkostnadberäkningar för varje område, där ett antal scenarier skapats med olika typer av inhämtningsstrukturer. I scenarierna varieras antalet butiker, mellanlager, ruttider samt insamlingsbilar. Utöver detta undersöks även fyra olika hubblösningar där förpackningarna gör en övergång från kartong- och säckflödet till lösviktsflödet. Resultaten av ruttplanerningarna visar att två av områdena har en hög belastning där antalet insamlingsbilar behöver ökas. Totalkostnadsberäkningarna tyder på att det går att sänka totalkostnaden i två av områdena genom att öka lösviktsinsamlingen. I de övriga tre områdena ger den nuvarande strukturen den lägsta totalkostnaden. Resultaten visar också att antalet fordonskilometer kan minska genom att addera ytterligare ett mellanlager i två av områdena. I studien visas det också att hubbar kan sänka kostnader för Returpack och minska antalet inkommande kartonger och säckar till fabriken. Att införa hubbar minskar också antalet fordonskilometer med mer än 50 %.

Syftet med denna studie är att kartlägga flödet av returstål inom SMT för att identifiera eventuella problem samt, om så är fallet, presentera förbättringsförslag för att åtgärda dessa. Kartläggningen visade att ett fåtal produktionsenheter står för majoriteten av returstålet som uppstår inom SMT samt att det överlag föreligger brister i sorteringen. Felsorteringen medför kostnader i form av ökad hantering, minskat materialvärde samt problem vid smältningsprocessen i Stålverket. En av anledningarna till felsorteringen är avsaknaden av återkoppling i form av kostnader och sorteringskvalitet till varje produktionsenhet. Det har via kartläggningen framkommit att transportkostnaderna är låga relativt materialvärdet. Därför är det av vikt att returstålet transporteras till Råvarugården snabbt. Resultatet av denna studie är att returstålsflödet skulle bli effektivare genom förbättrad sortering snarare än genom minskade transportkostnader.

Den svenska modeindustrin ställs idag inför en hel del olika utmaningar då det är en industri som kräver mycket resurser och har en negativ miljöpåverkan. Detta sker i samband med att e-handeln ökar och dess returer skapar en miljö av att vara en självklar del av konsumenternas köpbeteende. Dessa returer leder till att det har uppstått utmaningar i hur modeindustrins avfall från returlogistikprocesser ska optimeras på bästa sätt och inte belasta både de involverade aktörerna och miljön. Cirkulär ekonomi har därför blivit ett ämnesområde som har ökat i diskussion för att hitta lösningar på hur modeindustrin ska kunna utnyttja samtliga resurser och material. Detta kräver att svenska modeföretag måste börja organisera om sina linjära affärsmodeller och strukturer för att kunna möta både uppsatta klimatmål och ambitioner om en cirkulär modeindustri samt minimera de negativa konsekvenserna. Det är därför viktigt att inkludera aktiviteter såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning i modeföretagens strukturer och returlogistikprocesser. Tidigare forskning visar på att det finns ett gap inom returlogistikens förbindelse med cirkulär ekonomi och hur denna returlogistikprocess kommer att påverka en cirkulär omvandling av den svenska modeindustrin. Det saknas även forskning om hur returlogistiksprocesser kommer att behöva ställas om i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att denna studie syftar till att beskriva svenska modeföretags arbete med returlogistik och cirkulär ekonomi, samt hur returlogistik kan omvandlas från linjär till cirkulär ekonomi. Studien kartlägger även vad företagens drivkrafter och utmaningar är med en cirkulär omvandling. För att uppnå detta har en kvalitativ fallstudie utförts med det deduktiva angreppssätt med inslag av induktion. Detta för att möjligheten utgå med en grund från befintlig forskning men även vara öppen för nya insikter från den empiriska studien. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex svenska modeföretag och en expertorganisation.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom beskrivning av svenska modeföretags arbete med en cirkulär ekonomi, hur deras returlogistik ser ut idag samt hur det kommer att behöva omvandlas i framtiden. Även genom en kartläggning av vilka drivkrafter och utmaningar som företagen ställs inför med denna omvandling. Resultatet av studien visade att svenska modeföretag arbetar med liknande aktiviteter i deras returlogistikprocesser men har kommit olika långt i arbetet med cirkulär ekonomi. Vi identifierade att returlogistikens omvandling till en cirkulär ekonomi påverkas av externa samarbeten, kundbeteende, produktdesign, digitalisering och regleringar. Slutligen kan vi konstatera att den cirkulära omvandlingen i modeindustrin ser olika ut beroende på modeföretagets inriktning och utveckling.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga ett returflöde av läkemedel från apotek till en distributör, samt att kartlägga det interna inleveransflödet hos distributören. Utifrån syftet har tre frågeställningar utformats: Frågeställning 1: Hur ser returflödet ut från apotek till distributör? Frågeställning 2: Hur är processen för returflödet uppbyggd hos distributören? Frågeställning 3: Hur kan returflödet hos distributören effektiviseras för att förkorta ledtiden? Metod och genomförande: En kvalitativ fallstudie utfördes på ett distributionslager för läkemedel. För insamling av primärdata utfördes intervjuer, observationer samt en analys av myndighetsdokument. Utöver primärdata har även sekundärdata i form av en litteraturstudie genomförts för att öka kunskapen inom området. Böcker och vetenskapliga artiklar i ämnet analyserades i litteraturstudien. Resultat: Resultatet av studien är i form av processbeskrivningar och kartläggningar av returflödet. Kartläggningarna innefattar processkartläggningar, värdeflödesanalyser och spagettidiagram. Slutsatser: Baserat på slöserier enligt Lean identifierades flertalet slöserier i kartläggningarna från det erhållna resultatet. De slöserier som identifierades var i form av onödiga lager, onödiga transporter, onödig väntan, onödiga arbetsmoment samt outnyttjad kreativitet hos medarbetare. Utifrån dessa slöserier utformades förbättringsförslag och för en optimering av ledtid för det interna returflödet rekommenderas det att förbättringsförslagen implementeras på fallföretaget. Förutom en förbättring av det interna returflödet rekommenderas det att fallföretaget ser över returtransporter för att ytterligare förbättra den totala ledtiden.

Bakgrund och problem: Returlogistik har hitintills varit ett oprioriterat område både inom akademin och i näringslivet, men har på senare tid fått allt mer uppmärksamhet. Många företag arbetar med returflöden eftersom flöden tillbaka från kund förekommer i de flesta branscher, men det är inte något som företag fokuserar på i samma utsträckning som de traditionella materialflödena. Att skapa ett effektivt materialflöde i försörjningskedjan är ingen enkel uppgift, vilket även i allra högsta grad gäller för utformningen av returflödet. Hanteringsprocessen är en viktig del av returlogistiken där varje returprocess kan skilja sig beroende på typ av produkt och hur en organisation ser ut i övrigt. För många företag krävs en lyckad hanteringsprocess för att skapa ett hållbart miljöarbete och lönsamhet i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en effektiv hanteringsprocess kan uppnås genom att granska dess krav och förutsättningar samt ta reda på vilka fördelar det kan generera. Genom att utgå från det teoretiska ramverket för vald studie skapas en större förståelse på vilka aktiviteter som ligger i fokus i studien. Med hjälp av figurer och tabeller belyses de krav och förutsättning och uppnådda fördelar inom respektive returprocess som krävs för en effektiv hanteringsprocess. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsar sig till hanteringsprocessen inom returlogistik. Vi har alltså valt att avgränsa oss genom att inte beskriva vare sig transporteringen eller insamlingen av returprodukterna. Metod: Studien är baserad på intervjuer som genomförts på de fem företagen: Elgiganten, Skövde Radio och TV-service, Galdax, Skrotfrag och Cementa. Vidare analyseras resultaten av den insamlade empirin med uppsatsens teoretiska ramverk. Slutsatser: Det finns flera anledningar till varför företag bör arbeta aktivt med hanteringsprocessen, detta på grund av de fördelar som kan uppnås genom en effektiv hanteringsprocess. I teorin nämns ett flertal krav och förutsättningar för en effektiv hanteringsprocess, där studien visar att endast en minoritet av dessa verkligen implementeras av företagen. För att uppnå en effektiv hanteringsprocess inom returlogistiken måste företag bli bättre på att uppfylla de krav och förutsättningar som krävs i strävan mot de fördelar som kan genereras. Förslag till vidare forskning: Då hanteringsprocessen inom returlogistik fortfarande är ett ämne som bör forskas mer kring, vore det intressant med vidare forskning inom området och titta mer ingående på de returprocesser som ingår i hanteringsprocessen.

Varje år slängs eller försvinner en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion i världen, vilket medför stora belastningar på miljön där klimatförändringar, försurning av mark och exploatering av naturresurser är ett bidragande resultat. Detta medför även onödiga kostnader för samtliga aktörer i livsmedelskedjan, eftersom livsmedel som hade kunnat säljas och konsumeras nu har producerats förgäves. I industriländer slängs den största andel livsmedel i slutet av livsmedelskedjan. I samband med detta finns det förväntningar från konsumenter och leverantörer att livsmedelsbutiker ska arbeta med hållbarhet inom hela livsmedelskedjan, vilket tyder på att samtliga aktörer behöver samarbeta utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Genom att därmed använda sig utav returlogistik kan livsmedelsbutiker på ett effektivt sätt integrera hela livsmedelskedjan att arbeta med återanvändningen av redan utnyttjade varor, vilket i det här fallet är matsvinn. Returlogistik visar sig vara både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart och bidrar till minskad energikonsumtion över hela produktlivscykeln samt till att spara på knappa resurser. Därför har returlogistik och hållbar livsmedelskedja varit de teorier som legat till grund för att besvara studiens forskningsområde.  Syftet med denna undersökning är därmed att ge en fördjupad förståelse för hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik och dess relaterade processer utifrån en hållbar livsmedelskedja. Vidare undersöks om och hur svenska livsmedelsaktörer använder returlogistik i sin dagliga verksamhet för att identifiera vilka aktiviteter som ligger till grund för deras ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete. Som ett led i detta kommer vi utveckla en returlogistikmodell anpassad till dagligvaruhandelns kontext för att visa på hur en integrerad returlogistik kan minska det matsvinn som genereras i livsmedelsbutiker. För att uppfylla syftet har tio respondenter, som endera är ansvarig för livsmedelsbutiken i fråga eller ansvarig för hållbarhetsarbetet, deltagit i studien. Detta för att skapa en bättre uppfattning om butikernas hållbarhets- och returlogistikarbete. En av studiens slutsatser är att hela livsmedelskedjan har blivit mer efterfrågestyrt, där konsumenter nu ställer högre hållbarhetskrav på livsmedelsbutiker och där butiker i sin tur ställer högre krav på leverantörer. Samtidigt arbetar samtliga livsmedelsbutiker som medverkade i studien med att minimera matsvinnet utifrån sociala, ekonomiska eller miljömässiga hållbarhetsaktiviteter. Trots detta visar det sig inte allmänt förekommande att systematiskt arbeta med alla tre hållbarhetsfaktorer kontinuerligt, där främst livsmedelsbutikernas grundläggande ekonomiska förutsättningar och brist på andra resurser relaterat till detta spelar in, men där även livsmedelslagstiftningar vid hantering av livsmedel har en påverkan. En ytterligare slutsats är att livsmedelsbutiker inte besitter djupgående information om definitionen returlogistik, men att de trots detta arbetar med dessa aktiviteter i samband att minimera det matsvinn som uppstår. Som ett led i detta har även en ny returlogistiksmodell skapats utifrån dagligvaruhandelns kontext, som beaktar de regleringar och krav som präglar hela livsmedelskedjan. Denna modell ska därmed skapa förutsättningar för livsmedelsbutikers arbete med de tre presenterade hållbarhetsfaktorerna för att förhoppningsvis bidra till ett minimerat matsvinn.

Syfte – Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur kvalitetsstyrning av inkommande returflöde kan generera en effektivare återtillverkningsprocess. För att uppfylla syftet har följande två frågeställningar formulerats: Vilka faktorer i returflödet påverkar effektiviteten i en återtillverkningsprocess? Hur kan dessa faktorer kontrolleras för att erhålla en effektivare återtillverkningsprocess? Metod – För att uppnå examensarbetets syfte har en fallstudie genomförts hos återtillverkningsföretaget Recyctec AB i Jönköping. Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och benchmarking. Utöver fallstudien har en litteraturstudie genomförts där ett teoretiskt ramverk skapats. Det teoretiska ramverket har sedan analyserats tillsammans med empirin för att slutligen generera examensarbetets resultat. Resultat – De osäkerhetsfaktorer som författarna identifierat är: drivkrafter för ett återtillverkningsnätverk, osäkerheter i returnerade produkter och kvalitetsbedömning av returnerade produkter. Genom att arbeta med åtgärder för returproduktanskaffning och kvalitetsstyrning för dessa tre osäkerhetsfaktorer kan en effektivare återställningsprocess erhållas. Genom att kombinera olika drivkrafter kan samarbetsviljan i återställningsnätverket ökas. Vidare kan osäkerheten i returnerade produkter minskas genom att dela in kvalitet i olika tydligt definierade och standardiserade kvalitetsklasser. Implikationer – I detta examensarbete föreslås återtillverkande företag skifta fokus från kvalitetskontroller till kvalitetssäkring och lägga resurser där problemen uppstår. Vidare föreslås även en kombination av olika drivkrafter för returproduktanskaffning för att därigenom skapa incitament för returer av bättre kvalitet. Begränsningar – Befintlig teori har fått tolkas och anpassas av författarna för examensarbetet då specifik teori för aktuell analysenhet inte funnits att tillgå. Problemställningarna i återtillverkningsbranschen har visat sig vara branschspecifika och därmed olika. Examensarbetets generaliserbarhet hade därmed kunnat stärkas av ytterligare fallstudier. / Purpose – The purpose of this thesis work is to contribute with knowledge about how quality management can generate a more efficient remanufacturing process. In order to fulfill this purpose the following two questions were formulated: 1.     Which factors in the return flow affects the efficiency of a remanufacturing process? How can these factors be controlled to obtain a more efficient remanufacturing process? Method – In order to achieve the purpose of this thesis, a case study has been conducted at Recyctec AB in Jönköping. Empirical data has been collected through interviews, observations and benchmarking. In addition to the case study a literature study has been carried out in order to create a theoretical framework. The theoretical framework has been analyzed together with the empirical data in order to generate the result of the thesis. Findings – The uncertainties identified by the authors are: driving forces for the remanufacturing network, uncertainties in returned products and quality assessment of returned products. By working with measures on return product acquisition and quality management for these three uncertainties, a more efficient remanufacturing process can be achieved. By combining different driving forces a higher level of cooperation in the remanufacturing network can be achieved. Furthermore, dividing quality into different clearly defined and standardized quality classes can reduce the uncertainties in returned products. Implications – This thesis proposes remanufacturing companies to shift focus from quality control to quality assurance and to address resources where the problems arise. Furthermore, the authors suggest remanufacturing companies to combine different driving forces for product return in order to create incentives to return products with higher quality. Limitations – Existing theory has been interpreted and adapted by the authors to the thesis, as specific theory for the current unit of analysis has not been available. The problems in the remanufacturing industry have proven to be industry specific and thus different. The thesis generalizability could therefore been strengthened by further case studies.

"Ginger Rogers did everything Fred Astaire did - only going backwards" Citatet används i flera litteraturer om returlogistik, detta för att ge uttryck åt den anspråkslösa betydelse returlogistik haft inom logistikvärlden, men som idag fått allt större betydelse. Uttrycket grundar sig i det rykte Fred Astaire hade, världens främste dansare. Vad som ofta kom i skymundan var prestationen från hans danspartner Ginger Rogers, trots att hon gjorde samma rörelser, fast baklänges och i högklackat. Det är enkelt, det är snabbt och du behöver inte trängas, fördelarna med e-handel är för konsumenten många, men hur påverkar denna utveckling företagen som bedriver butikerna? Handel av modevaror på internet har de senaste åren ökat markant, men det finns en problematik i att bedöma en produkt utifrån en bild, vilket är en bidragande faktor till att returer ökat avsevärt. Det finns många aktörer på marknaden och deras produktutbud är dessutom förhållandevis lika. Kunden kan därmed enkelt navigera mellan de olika e-handelsbutikerna, allt för att optimera sitt köp och göra en affär där det bästa erbjudandet erhålls. Frågan e-handelsbutikerna bör ställa sig är hur de kan differentiera sig på marknaden för att vara kundens första val. Då både konkurrens och rådande lagstiftning gör att e-handelsbutikerna erbjuder mer eller mindre generösa returregler, har de ett konstant flöde av varor som kommer i retur. Syftet med denna studie är att se hur e-handelsföretagen kan hantera dessa returer och framförallt hur de kan effektivisera sina processer för att minska returer, utan att förlora sina kunder och skada sitt varumärke. Genom en webbaserad enkätundersökning kunde författarna utläsa kundernas åsikter gällande e-handel av kläder och skor. Det framkom i undersökningen att kunderna värderar enkelhet högt och att de räknar med returer som en del av servicen, utan någon extra kostnad. För ett bredare perspektiv har även två intervjuer genomförts, en med ett företag verksam i branschen och en med en e-handelskonsult som arbetar strategiskt med olika e-handelsprojekt. Avslutningsvis menar författarna att e-handelsbutikerna är beroende av sina kunder men inte på bekostnad av deras överlevnad. Företagen bör istället möta sina kunder i olika kanaler och arbeta kontinuerligt med förebyggande åtgärder för att minimera antalet returer. E-handelsbutikerna är inte där idag, men de butiker som vågar ta initiativet att göra förändringar, kommer ha en plats på denna marknad i framtiden. / "Ginger Rogers did everything Fred Astaire did - only going backwards" This quote is used in several literatures about reverse logistic; in order to give expression to the modest significance reverse logistic has had in the logistic world, which today has become increasingly important. The quote has its origin in the reputation Fred Astaire had, the world’s greatest dancer. What often got overshadowed was the performance of his dancing partner Ginger Rogers, even though she did the same movements, but in reverse and in high heels. It’s simple, it’s fast and not crowded, the benefits of e-commerce are for the consumer numerous, but what impact does this has on the companies? Trade of fashion products online has, in recent years increased considerably, but assessing a product based on an image is a pronounced problem, which is a contributing aspect to why returns have increased in the same extent. There are many operators on this market and their product range is relatively equal. Due to this the consumers can easily navigate between e-commerce stores, all to optimize purchases that will fulfil their expectations and needs. The question e-commerce stores should be given is how they can differentiate themselves to be the customer’s first choice. The purpose of this study is to see how e-commerce companies can handle these returns, and especially how they can streamline their processes to reduce returns, without losing their customers and damaging their brand. Through a web-based survey the authors could interpret customer’s opinion regarding e-commerce of clothes and shoes. The outcome of the survey showed that customer value simplicity high but also expect returns as a part of the service, without any major expenses. For a broader perspective two interviews were conducted; one with a company operating on this market and one with an e-commerce consultant who is strategically working with various e-commerce projects.  In conclusion the authors argue that e-commerce stores are dependent on their customers, but not at the expense of its survival. They need to meet their customers in different channels and work preventive to minimize the number of returns. E-commerce stores are not yet there, but those stores that take the initiative to make changes will be an operator who will have a place on this market in the future.

Avfallshämtningen är ett komplext problem som ställer mängder av logistiska krav och bör tillgodose kundens behov om att få sina sopor upphämtade och tömda i rätt tid. Samtidigt bör onödigt trafikarbete minskas för att uppnå en mer hållbar avfallshämtning. Nodra AB sköter avfallshämtningen av det kommunala avfallet i Norrköpings kommun. I dagsläget finns olika abonnemang för Nodra ABs kunder att välja på där avfallet hämtas enligt schemalagda rutter med fasta intervall. Nodra AB vet dock att behovet hos kunderna kan skilja sig från det standardiserade behovet, vilket riskerar att leda till att halvtomma eller överfulla kärl töms. För att se om denna risk går att minimera driver Nodra AB nu ett projekt, Behovsbaserad insamling, där syftet är att utreda om Norrköpings kommun ska gå mot en mer behovsbaserad avfallshämtning. Detta examensarbete avsåg att analysera effekterna på trafikarbetet av att gå från traditionell avfallshämtning med fasta intervall till en behovsbaserad avfallshämtning. Tidsåtgången och koldioxidutsläppen för trafikarbetet ämnades också att analyseras. Målet med examensarbetet var att det skulle fungera som ett komplement till Nodra ABs projektarbete och deras beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av behovsbaserad avfallshämtning från fritidshus. Examensarbetet har innefattat både kvalitativa och kvantitativa metoder. En litteraturstudie har genomförts i syfte att få mer kunskap gällande transportplanering och logistiken kring avfallshämtning samt de miljömässiga effekterna transporter ger upphov till idag. Information kring hur Nodra AB arbetar i nuläget har samlats in i form av en intervju med berörd projektledare samt utredningsingenjör och även en observation för att skapa en bättre förståelse. Analysen i examensarbetet grundades på två olika scenarier för en behovsbaserad avfallshämtning. Båda utgick ifrån att ordinarie rutter och intervall bibehölls, men att i det första scenariot endast tömma de kärl som ställts fram vid hämtstället och i det andra scenariot endast tömma de kärl där kunden beställt hämtning via en app. Analysen utgick från att behovet bland fritidshus minskade med 25% under veckorna 24–33 och 50% under veckorna 19–23 samt 34– 38. Inför analysen har data från Nodra AB tillhandahållits, i syfte att kunna beräkna en förändring i körlistorna. För att få fram förändringen i körtid och körsträcka har programvaran ArcMap använts. Resultatet har sedan sammanställts med övriga data i en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Resultatet visade på att en behovsbaserad avfallshämtning med minskat behov ger en minskad körsträcka, som leder till tidsbesparingar samt ett minskat koldioxidutsläpp. Resultatet visar dock inte vilka effekter ett ökat behov ger och de finns även övriga aspekter som inte tagits med i detta arbete, som kan påverka trafikarbetet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The last decade has created an increasing pressure on companies to decrease their impact on the environment and to increase their effectiveness of recycling the company’s resources, especially for the steel industry. Companies have also started to realize the economic aspects of an effective internal reverse logistics. In the past the value of an effective internal reverse logistic was something that companies tend to underestimate and there are few academic studies done in this area.   The purpose of this essay has been to identify key factors to create an effective in plant storage, transport, sorting and handling of returned steel. From these factors a generalized model for creating an effective return steel flow will be developed. The model will then be adjusted to fit a case company, which in this case is Sandvik Materials Technology (SMT) on Sandvik.   The purpose is answered by detailed studies of the literature in the subject combined with interviews and observations on SMT. Through this the key factors have been identified and a model has been developed. The factors that were seen as most crucial were sorting, tied up capital, transport cost and handling cost. These factors have a strong connection between each other and it is important to strike a balance.   By the investigation carried out on SMT it is clear that sorting is the essential factor on the case company, and have the biggest impact on the effectiveness of the returned steel flow. Without functioning sorting there will be a large increase in the quality defect costs. Another factor that was considered important is the number of storage places, where a decrease in the storage places would reduce the tied up capital.