Varje år slängs eller försvinner en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion i världen, vilket medför stora belastningar på miljön där klimatförändringar, försurning av mark och exploatering av naturresurser är ett bidragande resultat. Detta medför även onödiga kostnader för samtliga aktörer i livsmedelskedjan, eftersom livsmedel som hade kunnat säljas och konsumeras nu har producerats förgäves. I industriländer slängs den största andel livsmedel i slutet av livsmedelskedjan. I samband med detta finns det förväntningar från konsumenter och leverantörer att livsmedelsbutiker ska arbeta med hållbarhet inom hela livsmedelskedjan, vilket tyder på att samtliga aktörer behöver samarbeta utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Genom att därmed använda sig utav returlogistik kan livsmedelsbutiker på ett effektivt sätt integrera hela livsmedelskedjan att arbeta med återanvändningen av redan utnyttjade varor, vilket i det här fallet är matsvinn. Returlogistik visar sig vara både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart och bidrar till minskad energikonsumtion över hela produktlivscykeln samt till att spara på knappa resurser. Därför har returlogistik och hållbar livsmedelskedja varit de teorier som legat till grund för att besvara studiens forskningsområde.  Syftet med denna undersökning är därmed att ge en fördjupad förståelse för hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik och dess relaterade processer utifrån en hållbar livsmedelskedja. Vidare undersöks om och hur svenska livsmedelsaktörer använder returlogistik i sin dagliga verksamhet för att identifiera vilka aktiviteter som ligger till grund för deras ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete. Som ett led i detta kommer vi utveckla en returlogistikmodell anpassad till dagligvaruhandelns kontext för att visa på hur en integrerad returlogistik kan minska det matsvinn som genereras i livsmedelsbutiker. För att uppfylla syftet har tio respondenter, som endera är ansvarig för livsmedelsbutiken i fråga eller ansvarig för hållbarhetsarbetet, deltagit i studien. Detta för att skapa en bättre uppfattning om butikernas hållbarhets- och returlogistikarbete. En av studiens slutsatser är att hela livsmedelskedjan har blivit mer efterfrågestyrt, där konsumenter nu ställer högre hållbarhetskrav på livsmedelsbutiker och där butiker i sin tur ställer högre krav på leverantörer. Samtidigt arbetar samtliga livsmedelsbutiker som medverkade i studien med att minimera matsvinnet utifrån sociala, ekonomiska eller miljömässiga hållbarhetsaktiviteter. Trots detta visar det sig inte allmänt förekommande att systematiskt arbeta med alla tre hållbarhetsfaktorer kontinuerligt, där främst livsmedelsbutikernas grundläggande ekonomiska förutsättningar och brist på andra resurser relaterat till detta spelar in, men där även livsmedelslagstiftningar vid hantering av livsmedel har en påverkan. En ytterligare slutsats är att livsmedelsbutiker inte besitter djupgående information om definitionen returlogistik, men att de trots detta arbetar med dessa aktiviteter i samband att minimera det matsvinn som uppstår. Som ett led i detta har även en ny returlogistiksmodell skapats utifrån dagligvaruhandelns kontext, som beaktar de regleringar och krav som präglar hela livsmedelskedjan. Denna modell ska därmed skapa förutsättningar för livsmedelsbutikers arbete med de tre presenterade hållbarhetsfaktorerna för att förhoppningsvis bidra till ett minimerat matsvinn.