The high level of food waste is a problem that arises along the production of food and is a contribution to climate change. Tons of food is unneccessary produced and in supermarkets large amounts of food that is perfectly edible is thrown away, because they are considered not salable. A lot of the food waste is still of good quality and possible to re-use. The gain of recycling food waste to its intended purpose as food has risen the interest of this project. A life cycle analysis has been made to evaluate the environmental impact of dumpster diving of food waste instead of process it with anarobic digestion, composting or incineration. Three scenarios of dumpster diving has been studied based on three variations of food consumption. The study clearly shows how the food production has a high impact on our environment and that by replacing the consumpsion of food by food waste from dumpster diving gives a very positive effect on the environment. Anarobic digestion and incineration are equally good as recycling options, but can not even nearly compensate for the enviromental impact caused by the food production. Composting is the worst option of the studied scenarios because the product from the process can't ́t compensate for the emissions from the production. Keywords: Food waste, Waste mangement, Dumpster diving, Anarobic digestion, Incineraton, Composting.

Varje år slängs eller försvinner en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion i världen, vilket medför stora belastningar på miljön där klimatförändringar, försurning av mark och exploatering av naturresurser är ett bidragande resultat. Detta medför även onödiga kostnader för samtliga aktörer i livsmedelskedjan, eftersom livsmedel som hade kunnat säljas och konsumeras nu har producerats förgäves. I industriländer slängs den största andel livsmedel i slutet av livsmedelskedjan. I samband med detta finns det förväntningar från konsumenter och leverantörer att livsmedelsbutiker ska arbeta med hållbarhet inom hela livsmedelskedjan, vilket tyder på att samtliga aktörer behöver samarbeta utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Genom att därmed använda sig utav returlogistik kan livsmedelsbutiker på ett effektivt sätt integrera hela livsmedelskedjan att arbeta med återanvändningen av redan utnyttjade varor, vilket i det här fallet är matsvinn. Returlogistik visar sig vara både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart och bidrar till minskad energikonsumtion över hela produktlivscykeln samt till att spara på knappa resurser. Därför har returlogistik och hållbar livsmedelskedja varit de teorier som legat till grund för att besvara studiens forskningsområde.  Syftet med denna undersökning är därmed att ge en fördjupad förståelse för hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik och dess relaterade processer utifrån en hållbar livsmedelskedja. Vidare undersöks om och hur svenska livsmedelsaktörer använder returlogistik i sin dagliga verksamhet för att identifiera vilka aktiviteter som ligger till grund för deras ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete. Som ett led i detta kommer vi utveckla en returlogistikmodell anpassad till dagligvaruhandelns kontext för att visa på hur en integrerad returlogistik kan minska det matsvinn som genereras i livsmedelsbutiker. För att uppfylla syftet har tio respondenter, som endera är ansvarig för livsmedelsbutiken i fråga eller ansvarig för hållbarhetsarbetet, deltagit i studien. Detta för att skapa en bättre uppfattning om butikernas hållbarhets- och returlogistikarbete. En av studiens slutsatser är att hela livsmedelskedjan har blivit mer efterfrågestyrt, där konsumenter nu ställer högre hållbarhetskrav på livsmedelsbutiker och där butiker i sin tur ställer högre krav på leverantörer. Samtidigt arbetar samtliga livsmedelsbutiker som medverkade i studien med att minimera matsvinnet utifrån sociala, ekonomiska eller miljömässiga hållbarhetsaktiviteter. Trots detta visar det sig inte allmänt förekommande att systematiskt arbeta med alla tre hållbarhetsfaktorer kontinuerligt, där främst livsmedelsbutikernas grundläggande ekonomiska förutsättningar och brist på andra resurser relaterat till detta spelar in, men där även livsmedelslagstiftningar vid hantering av livsmedel har en påverkan. En ytterligare slutsats är att livsmedelsbutiker inte besitter djupgående information om definitionen returlogistik, men att de trots detta arbetar med dessa aktiviteter i samband att minimera det matsvinn som uppstår. Som ett led i detta har även en ny returlogistiksmodell skapats utifrån dagligvaruhandelns kontext, som beaktar de regleringar och krav som präglar hela livsmedelskedjan. Denna modell ska därmed skapa förutsättningar för livsmedelsbutikers arbete med de tre presenterade hållbarhetsfaktorerna för att förhoppningsvis bidra till ett minimerat matsvinn.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Sverige är ett land som är bra på att ta hand om det avfall som uppstår. Mängden matavfall ökar hela tiden och händer ingenting snarast så kommer det finnas dubbelt så mycket om 20 år. Om en hållbar utveckling ska uppnås så måste mängden avfall som kastas minskas drastiskt. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen föreslagit att matavfallet ska minska med 20 procent fram till år 2020, till skillnad mot år 2010. Sverige kastar 1,9 miljoner ton matavfall varje år. En stor del av detta är mat som faktiskt hade kunnat ätas, om det hanterats annorlunda. Matsvinn är ett globalt problem som uppstår i hela världen men även i hela livsmedelskedjan. Olika studier visar på att stora mängder mat kasseras i onödan varje dag. Det är olika svårt att minska matsvinnet i de olika stegen i livsmedelskedjan. Svårighetsgraden beror på hur mycket matsvinn de olika stegen erhåller. Ju längre produkterna har färdats i kedjan, desto mer energi och resurser har gått till spillo. Denna studie syftar på att ta reda på hur livsmedelsbutiker hanterar matsvinn men även kundernas medvetenhet kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer med de ansvariga på frukt och grönt och ”på- stan-intervjuer” med kunder har genomförts i tre olika livsmedelsbutiker för att få fram en bild i hur matsvinn hanteras både hemma och i butiker. Resultatet visade på att livsmedelsbutikerna är medvetna kring ämnet och har förebyggande åtgärder i rutin för att hålla nere svinnet men att de ändå kan bli bättre. Samtidigt vill butikerna sälja så mycket varor som möjligt vilket skapar en komplex värld. Kunderna i de studerade butikerna visar på att de flesta tänker på hur mycket matsvinn de har hemma men att de sen inte vill eller kan intresserad sig för livsmedelsbutikernas svinn. Studien visade även på att det finns skillnader mellan kön- och åldersgrupper bland kunderna vilket är ett intressant resultat. / Sweden is a country that is good at taking care of the waste that arises. The amount of food waste is increasing continuously and if nothing happens soon there will be twice as much in 20 years. If sustainable development is to be achieved, the amount of thrown waste must be reduced. Naturvårdsverket (environmental protection agency) has suggested by commission of the government that food waste will decrease by 20 percent by 2020, unlike in 2010. Sweden throws 1.9 million tons of food waste every year. A large part of this is food that actually could have been eaten, if handled differently. Food loss is a global issue, which occurs in the whole world but also in the entire food chain. Various studies show that large quantities of food are discarded unnecessarily every day. It ́s different to reduce food loss in different steps in the food chain, depending on the food loss receiving in the various steps. The longer the products have been in the chain, the more energy and resources have been wasted. This study aims to find out how grocery stores handle food loss but also customers awareness around the topic. Semi-structured interviews with the responsible for the studied section, and "at-town interviews” with the costumers, have been conducted in three different grocery stores to obtain an image of how food loss is managed both at home and in stores. The results showed that food stores are conscious about the subject and have preventive measures in the routine to keep down losses, but they can always be better. At the same time stores will sell as much merchandise as possible which creating a complex world. Customers in the studied stores shows that most people thinking of food loss at home but that they don’t want to or can be interested for the grocery stores wastage. The study also shows that there is a difference between gender and ages, which is a rather interesting result.

Frågan om en hållbarare framtid berör hela mänskligheten, både globalt och lokalt och att förändra människors konsumtionsvanor är ett viktigt steg mot en ökad hållbarhet visar FN:s Globala målen för hållbar utveckling.    I mitt examensarbete utforskar jag konsumtionsbeteenden i mindre livsmedelsbutiker genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och användartester. Jag har använt en metod som kallas “nudging” som är ett beteendevetenskapligt verktyg för att påverka människors beteenden genom att arrangera en valsituation utan direkt belöning eller bestraffning. Jag vill främja beteenden som kan vara till nytta för naturen och samhället. Med mitt designförslag vill jag få konsumenter att stanna upp och tänka igenom sina rutinmässiga val.   Jag har formgivit en kundkorg i trä för livsmedel med en valfri avdelare som framhäver klimatsmarta livsmedel. Märkning på matbutikens hyllor, i form av en symbol, är kopplad till avdelaren vars uppgift är att bidra till att konsumenter gör mer hållbara vardagsval. Träkorgen är ett förslag som skulle kunna komplettera befintliga standardkorgar. Den ska känneteckna den medvetna konsumenten i mataffären och förhoppningsvis inspirera andra till att handla mer klimatsmart.

Syftet med denna uppsats är att studera hur livsmedelsföretag hanterar sin marknadsföring samt undersöka vilken påverkan som sker på kundernas köpbeteende under en pandemi. Vidare vill undersöka vilka som tar beslut om åtgärder och förändringar under en pandemi. Studien kommer att bidra till att uppfylla ett enligt oss outforskat område inom marknadsföring kring hur livsmedelsföretag agerar på beslut från myndigheter vid en pandemi.   Forskningsfrågor:  -       Hur anpassar livsmedelsbutiker marknadsföringen vid en pandemi?  -       Hur påverkar en pandemi kundernas köpbeteende? -       Vilka beslutfattare styr livsmedelsbutikernas agerande vid en pandemi? / The purpose of this research is to study how grocery stores handle their marketing and to investigate the impact on customers buying behavior during a pandemic. Furthermore, we want to investigate who decides on actions and changes during a pandemic. The study will help to fulfill an unexplored area of marketing in our view of how grocery stores act on government decisions in a pandemic.   Research questions:  -       How do grocery stores adapt their marketing to a pandemic? -       How does a pandemic affect customer buying behavior? -       Which decision-makers control the behavior of grocery stores in the event of a pandemic?

Denna studie är en del av ett examinerade moment i form av ett examensarbete för två studenter vid Högskolan Dalarna. Där den ena har studerat Detaljhandelsprogrammet och den andra studerat Sport Management. Arbetet sammanfogar de båda programmen via fokus på effekten av livsmedelsbutiker marknadsföringsaktiviteter i form av sponsring gentemot deras kunder. Sponsring beskrivs som en form av associationsmarknadsföring där ett företagen kan betala för kommersiella rättigheter, exempelvis en person, företag eller evenemang. I denna studie fokuserar vi på livsmedelsbutiker som använder sig av idrottsföreningar för att skapa medvetenhet om varumärket genom att sponsra lokala idrottsaktiviteter. Syftet med studien är att ta reda på vilken inverkan dessa aktiviteter har på konsumenternas attityd. Vi vill undersöka hur väl livsmedelsbutikerna lyckats med sin sponsring genom att, via enkäter, fråga konsumenterna hur de upplever sponsringen hos livsmedelsbutiken där de handlar. Studien bygger på enkäter som delats ut till konsumenter utanför tre olika livsmedelsbutiker i Dalarna. Vid totalt fyra tillfällen uppgick antalet respondenter till sammanlagt 90 stycken med varierande ålder, civilstånd, idrottsintresse med mera. Resultatet visar att merparten av respondenterna inte besöker butiken på grund av sponsringsaktiviteten, men att de generellt sett har en positiv attityd mot det. Vi visar även skillnader i attityden mellan olika grupper med avseende på individers koppling till idrott, antal barn och ålder. Slutligen ser vi att kännedomen kring sponsringen är hög. / This study is an examination in the form of a bachelor dissertation by two students at Dalarna University. One of them has studied the retail program and the other one has studied the sport management program. This study merges the two programs by focusing on the effect that grocery stores’ marketing activities in the form of sports sponsorship has on their customers. Sponsorship is described as a form of association marketing where a company can pay for commercial rights, such as a person, company, or event. In this study we focus on grocery stores that utilize sport associations to create brand awareness by sponsoring local sport activities. The purpose of this study is to investigate the consumers attitude towards their local grocery stores from a sponsorship perspective. We want to examine how well the grocery stores have succeeded with their sponsorship by asking customers about their attitude and how they experience the sponsorship of the grocery store where they shop. The study is based on surveys that were distributed outside three different grocery stores in Dalarna. The number of respondents during these four occasions amounted to a total of 90, all with varying age, marital state, sports interest and so forth. The result shows that most of the respondent’s go to the specific grocery store because of the sponsorship activities, but that they generally perceive it as something positive. It also showed differences in perceived attitude depending on the degree of sports interest, number of children and age.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av all mat som produceras från alla delar i leveranskedjan slängs, trots att 870 miljoner av värdens invånare svälter. Samtidigt orsakar matsvinn omfattande växthusgasutsläpp och kostar samhället stora summor pengar. Olika länders aktörer behöver stå i framkant och tänka miljösmart för att minimera matsvinnet i hela produktionsledet. Svenska livsmedelsbutiker är därmed en del av denna kedja som behöver minska sitt matsvinn. En faktor som kan orsaka matsvinn i livsmedelsbutiker vad gäller frukt och grönsaker är konsumenters attityder, kompetens och beteenden. Utöver detta kan det också finnas andra orsaker, vilket i sin tur kommer att påverka vilka åtgärder som bör vidtas från exempelvis en livsmedelsföreståndares sida. Syfte: Syftet var att undersöka hur livsmedelsföreståndare för frukt- och grönsakssortimentet i svenska livsmedelsbutiker resonerar kring hur butikens frukt- och grönsakssvinn kan uppstå samt minskas.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem livsmedelsföreståndare från svenska livsmedelsbutiker med större karaktär, det vill säga butiker som hanterar större volymer livsmedel och har större antal kunder, snarare än en liten lokalbutik. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Konsumenternas kvalitetskrav, okunskap om vad en dålig vara egentligen är, samt klämmande och petande på frukt och grönsaker orsakade matsvinn i butiken. Butikens krav och rutiner orsakade även svinn såsom felaktig temperatur vid transport och inom butiken, hyllpåfyllnadskrav, sortimentskrav och kampanjer. Åtgärder som butiker kan vidta för att minska matsvinnet är bättre rensvarvshantering och prisreducering, inspektion av butikens lager, att skänka svinn till välgörenhetsdonationer, samt återanvända svinnet till matlagning som säljs till kunder och butikspersonal. Slutsats: Alla orsaker och åtgärder som lyfts i studien är ett samspel med faktorer som behöver vara välfungerande. Är en aspekt ur funktion kan ett obefogat ökat matsvinn förekomma. Studiens resultat har visat att det inte endast är konsumenten som behöver förändra sitt beteende, utan även livsmedelsbutiken och dess samspel med konsumenters förväntningar på bra råvaror. / Background: About a third of everything produced from all parts of the supply chain is thrown away, despite the fact that 870 million of the host's inhabitants are starving. At the same time, food waste causes extensive greenhouse gas emissions and costs society large sums of money. Actors from different countries need to be at the forefront and think environmentally smart in order to minimize food waste throughout the production phase. Swedish grocery stores are thus part of this chain that needs to reduce their food waste. One factor that can cause food waste in grocery stores in terms of fruits and vegetables is consumers' attitudes, skills and behaviors. In addition to this, there may also be other reasons, which in turn will affect what measures should be taken by, for example, a food manager. Objective: The purpose was to investigate how food managers for the fruit and vegetable assortment in Swedish grocery stores reason about how the store's fruit and vegetable waste can be reduced. Method: A qualitative interview study was conducted with five food managers from Swedish grocery stores with a larger character, namely stores that handle larger volumes of food and have a larger number of customers, rather than a small local store. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: Consumers' quality demands, ignorance of what a bad product really is, as well as squeezing and poking at fruits and vegetables causes food waste in the store. The store's requirements and routines also caused losses such as incorrect temperature during transport and within the store, shelf filling requirements, assortment requirements and promotions. Measures that stores can take to reduce food waste are cleaning away fruits and vegetables about to go bad, price reduction, inspection of the store's stock, donating waste to charity donations, and reusing the waste for cooking that is sold to customers and store staff. Conclusion: All causes and measures highlighted in the study are an interplay of factors that need to be well-functioning. If an aspect is out of order, there may be an unjustified increase in food waste. The results of the study have shown that it is not only the consumer who needs to change their behavior, but also the grocery store and its interaction with consumers' expectations of good raw materials.

Due to the global pandemic Covid-19, a large part of the physical trade has now been moved online. One industry that experienced a massive rise in sales during 2020 was e-grocery. The at-risk group that has increased their e-grocery shopping the most is people over the age of 65, and studies show that in Sweden, one-tenth of all pensioners have tried grocery shopping online for the first time during the pandemic (Internetstiftelsen, 2020). However, despite a jump in the older population's use of e-grocery websites, they are still largely underrepresented. This can partially be attributed to physical and cognitive limitations as a result of aging. This study intended to evaluate popular Swedish e-grocery websites to determine the level of adherence to established guidelines compiled by the World Wide Web Consortium (W3C) to promote web accessibility for older users. Our results show that all websites struggled to conform to several of the guidelines and success criteria included in WCAG 2.1. Furthermore, we studied older users' experiences and needs in regards to e-grocery websites through a web survey. The results of our data collection indicate that many of the barriers reported by older users today are not covered in the current version of WCAG.

Nudging syftar till vilken aspekt som helst av valarkitektur som förändrar människors beteende på ett positivt vis utan att förbjuda några alternativ eller väsentligt ändra deras ekonomiska incitament. Marknadsföringsstrategin har blivit allt vanligare de senaste åren och förekommer bland företag men även samhället i stort. Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring nudging och dess effekt på beteendeförändring hos konsumenter i Sverige och England samt att undersöka om nudging är en effektiv marknadsföringsstrategi inom livsmedelsbranschen. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av både svenska och brittiska konsumenter men även med hjälp av ett antal experter inom marknadsföring, nudging samt näringspolitik. Teorierna som ligger till grund för denna studie är teorier inom nudging, konsumentbeteende, hälsosam kost och social practice theory. Analysen av teorin och empirin tillsammans visade på flera samband och mönster. Studien har bland annat identifierat att det finns en relativt låg medvetenhet kring nudging hos de brittiska konsumenterna och en ännu lägre kännedom hos de svenska konsumenterna. Däremot visade det sig vara en relativt hög samt förhållandevis jämn upplevd påverkan hos samtliga konsumenter. Majoriteten av alla tillfrågade konsumenter visade sig även vara positivt inställda till att livsmedelsbutiker aktivt försöker påverka konsumenternas köpbeteende och främja ett allt mer hälsosamt köpbeteende. Samtliga experter menade på att nudging är en effektiv marknadsföringsstrategi och anser att utfallet är gynnsamt för både konsumenter samt företagen. Studiens centrala slutsats är att det finns tre faktorer som påverkar konsumenters upplevda påverkan av nudging inom livsmedelsbutiker. Det visade sig först och främst finnas en koppling mellan låg medvetenhet kring nudging och hög upplevd påverkan hos konsumenter. Sedan visade det sig även finnas en koppling mellan i vilken utsträckning livsmedelsbutiker anpassar en hälsosam miljö i butiken och konsumenters upplevda påverkan av nudging. Slutligen visade studien även på en koppling mellan konsumenters inställning till att företag arbetar med nudging och konsumenters upplevda påverkan av nudging. / Nudging refers to any aspect of choice architecture that changes people's behavior in a positive way without forbidding any alternatives or significantly changing their economic incentives. This marketing strategy has become increasingly common in recent years and occurs among companies but also society at large. The purpose of this study is to increase understanding of nudging and its effect on behavioral change in consumers in Sweden and England and to investigate whether nudging is an effective marketing strategy in the food industry. To investigate this, a qualitative approach has been used. The empirical data has been collected through semi-structured interviews of both Swedish and British consumers but also with help of a number of experts in marketing, nudging and business policy. The theories on which this study is based on are theories in nudging, consumer behavior, healthy eating and social practice theory. The analysis of the theory and the empirical data together showed several connections and patterns. Among other things, the study has identified that there is a relatively low awareness of nudging among British consumers and an even lower awareness among Swedish consumers. On the other hand, there turned out to be a relatively high and relatively evenly perceived impact on all consumers. The majority of all consumers surveyed also turned out to be in favor of grocery stores actively trying to influence consumers shopping behavior and promote increasingly healthy shopping behavior. All experts believe that nudging is an effective marketing strategy and believe that the outcome is favorable for both consumers and companies. The central conclusion of the study is that there are three factors that affect consumers perceived impact of nudging in grocery stores. First and foremost, there is a connection between low awareness of nudging and high perceived impact among consumers. Secondly there is a connection between the extent to which grocery stores adapt a healthy environment in the store and consumers perceived impact of nudging. Finally, the study also showed a connection between consumers attitudes towards companies working with nudging and consumers' perceived impact of nudging.