<p>Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen.</p><p>Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.</p>

Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen. Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.

Due to the global pandemic Covid-19, a large part of the physical trade has now been moved online. One industry that experienced a massive rise in sales during 2020 was e-grocery. The at-risk group that has increased their e-grocery shopping the most is people over the age of 65, and studies show that in Sweden, one-tenth of all pensioners have tried grocery shopping online for the first time during the pandemic (Internetstiftelsen, 2020). However, despite a jump in the older population's use of e-grocery websites, they are still largely underrepresented. This can partially be attributed to physical and cognitive limitations as a result of aging. This study intended to evaluate popular Swedish e-grocery websites to determine the level of adherence to established guidelines compiled by the World Wide Web Consortium (W3C) to promote web accessibility for older users. Our results show that all websites struggled to conform to several of the guidelines and success criteria included in WCAG 2.1. Furthermore, we studied older users' experiences and needs in regards to e-grocery websites through a web survey. The results of our data collection indicate that many of the barriers reported by older users today are not covered in the current version of WCAG.

I denna studie undersöks nya interaktiva möjligheter för veckotidningen Hemmets Journal på plattformen iPad, genom en analys av Hemmets Journals visuella identitet, inför en identitetsöverföring från tryckt till digital plattform. Arbetet mynnade ut i en interaktiv prototypdesign, på en mer avancerad upplevelse- och användaranpassad nivå än Hemmets Journals befintliga och mindre användarvänliga digitala tidning. Prototypens användarvänlighet och designens igenkänningsbarhet för äldre teknikanvändare mättes genom testsessioner och kvalitativa intervjuer, med användare inom Hemmets Journals målgrupp.

I Sverige är mobilapplikationen Mobilt BankID, med sina 7,8 miljoner användare år 2020 ett av de mest använda sätten att bekräfta sin identitet på internet eller för att ge autentisering med digital signatur. Applikationen är utvecklad av Finansiell ID-Teknik AB, ett företag som ägs av bankerna och accepteras som giltig identitetshandling av ett brett utbud av e-tjänster som tillhandahålls av myndigheter, sjukvård, banker och olika företag.Som svenska medier rapporterat har det förekommit en stor mängd bedrägerier relaterade till användningen av Mobilt BankID, främst riktad mot äldre. Syftet med denna studie är både att undersöka identifierade säkerhetsrisker gällande applikationen genom en litteraturstudie av tidigare vetenskaplig forskning, populärvetenskapliga artiklar och tidningsartiklar, samt genom att kombinera semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning riktad till användare i åldersintervallet 60-80 år, undersöka om respondenterna är medvetna om befintliga säkerhetsrisker eller har blivit utsatta för bedrägerier. Slutligen fastställer vi om respondenterna känner att de positiva aspekterna av att använda Mobilt BankID överväger de möjliga säkerhetsriskerna.Resultaten visar att det inte finns någon tidigare vetenskaplig forskning som identifierar säkerhetsrisker gällande den svenska versionen av Mobilt BankID. En liten majoritet av respondenterna är medvetna om att vissa risker finns men endast ett fåtal har utsatts för bedrägerier eller upplevt några säkerhetsrelaterade problem. De flesta respondenterna tycks ha en positiv inställning till applikationen och anser den vara trygg och lätt att använda. / In Sweden, the mobile application Mobilt BankID, with its 7,8 million users as of 2020 is among the most frequently used ways to confirm one's identity over the internet or to provide authorisation by digital signatures. The application is developed by Finansiell ID-Teknik AB, a company owned by the banks and is accepted as valid proof of identity by a wide range of e-services provided by the government, healthcare, banks and various companies.As reported by Swedish media there has been a high volume of frauds related to the use of Mobilt BankID primarily targeting the elderly. The purpose of this study is to investigate identified security risks related to the application through a literature study of previous scientific research, popular science articles and newspaper articles, as well as by combining semi-structured interviews and a survey aimed at users in the 60-80 age range, investigating whether respondents are aware existing security risks or have been exposed to fraud. Finally, we are determining whether the respondents feel that the positive aspects of using Mobilt BankID exceed possible security risks.The results we obtain show that there is no previous scientific research investigating security threats posed to the Swedish version of Mobilt BankID. A weak majority of our respondents are aware that certain security threats exist but almost none have been exposed to attacks or experienced any security-related problems. Most of the respondents seem to have a positive attitude towards the application finding it trustworthy and easy to use.

I takt med att världens befolkning åldras ökar också gruppen av äldre användare. För denna användargrupp är ensamhet ett samhälleligt problem som riskerar att förvärras i och med ökande digitalisering. Ensamhet har identifierats som en orsak till flera psykiska och fysiska hälsoproblem. Åtgärder för att minska ensamhet bör fokusera på att stärka användares redan existerande sociala kopplingar; ett sätt att stärka den sociala sammankopplingen för äldre användare är genom hågkomst och berättande i ett intergenerationellt perspektiv. Denna studie undersöker just hur ett digitalt verktyg skulle kunna utformas i syfte att stimulera äldre till intergenerationellt berättande. För detta ändamål skapades en prototyp (“Minnesvandring”) av en möjlig mobilapplikation för intergenerationellt berättande. Denna prototyp undersöktes sedan med hjälp av fyra respondenter (74 - 92 år) i en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med den Stegvis-deduktiva induktiva metoden. Undersökningens viktigaste slutsatser är: minnesberättande är en process; triggers bör utformas med tanke på både de yngre och de äldre; trygghet och kontroll är viktiga; att få respons är motiverande för de äldre. Dessa slutsatser kan tjäna som hjälpmedel för en designer vid design av en tjänst avsedd att stödja äldre i deras minnesberättande. / The world's population is ageing and the number of elderly technology users increases. For this user group loneliness has become a public health concern which is likely to continue growing along with the rising digitalisation. Worsened mental and physical health in elderly users has also been attributed to loneliness. Measures aiming to reduce loneliness should focus on strengthening users’ existing social bonds; one way to achieve this is through intergenerational storytelling and reminiscing. This paper evaluates how a digital artefact could be designed for intergenerational storytelling, with a focus on the elderly users’ engagement. To fulfil this research objective, we created a prototype of a mobile application for intergenerational storytelling. The prototype was tested together with four elderly (74 – 92 years) users in a qualitative study of semi-structured interviews. The stepwise deductive-inductive approach was used to analyse the empirical data.   The most important findings of this study indicate that: storytelling of memories is a process; triggers should be designed together with both the elderly users and their audience; security and control are important; receiving an answer is motivating to the elderly users.  These conclusions can be used as a guide for design of digital services that aim to support elderly users in their intergenerational storytelling.