Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data. Ger böckerna instruktioner kring hur tilltalet i allmänhet bör praktiseras? I enskilda frågor observeras skillnader mellan de två språknivåerna. Resultaten visar att samtliga böcker i nybörjartyska tar upp tilltalsfrågan och varierar kommunikationen mellan olika åldersgrupper. I fortsättningstyska tar endast en lärobok upp tilltalet medan viss åldersvariation presenteras i ett läromedel. Presentationen av tilltalet visar överlag brister och lämnar frågor öppna för lärare och elev. Vad beträffar procentuellt utfall i dialoger och tilltalsord är det svårt att dra slutsatser om du- eller Sie-tilltal vinner mark på någon av språknivåerna. Hänsyn måste här även tas till åldersrepresentationen i böckerna vilken tenderar påverka resultatet. Tilltalet är en del av den tyska språkkulturen och läroboken bör uppmärksamma det i enlighet med Ämnesplan och kursplaner.

SAMMANFATTNING Bakgrund Aspartam introducerades på den svenska livsmedelsmarknaden på 1980-talet och har sedan dess använts istället för socker i olika livsmedel då det i princip inte innehåller några kalorier. Tidigare studier indikerade att aspartam kunde orsaka olika former av ohälsa vilket orsakade en debatt om ämnet. Människor är generellt osäkra på aspartam och har en bristande tilltro på dess säkerhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors konsumtion, kunskapskällor och attityder till sötningsmedlet aspartam och om det skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2020. Totalt deltog 150 deltagare i studien. Statistiska tester som användes för att analysera skillnader mellan olika åldersgrupper var Chi2-test och Fisher-Freeman-Halton Exact Test. Resultat Studien visade att åldersgrupperna 31-50 år och 51-82 år konsumerade mindre livsmedel och drycker sötade med aspartam än åldersgruppen 18-30 år (p=0,001, p=0,002). Orsaker till att välja bort produkter med aspartam var främst för att de äldre åldersgrupperna föredrog socker samt för hälsans skull. De äldre åldersgrupperna ansåg i mindre utsträckning att aspartam är ett säkert ämne i jämförelse med den yngsta åldersgruppen (p=0,018). Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna om varifrån de fått sin kunskap om aspartam. Slutsats Åldersgruppen 51-82 år konsumerade mindre aspartam än övriga åldersgrupper och var mer negativt inställda när det gäller dess säkerhet. Detta trots att kunskapskällor kring aspartam såg likadana ut oavsett åldersgrupp. Detta ger ännu större anledning för dietister att ge information för att förhoppningsvis kunna påverka den negativa bilden av aspartam i samhället till en mer positiv sådan.

Syftet med min studie var att jämföra en grupp 3-åringar och en grupp 5-åringar när det gäller kunskap om knoppar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap om knoppar. I min studie har jag även undersökt vilka intressen och samtal som barnen själva haft under pågående aktivitet. Bakgrunden till min undersökning var att som nyutbildad förskollärare få kunskap om vad barn själva väljer att titta på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet i skogen och om samma upplägg på aktivitet passar två olika åldersgrupper barn. För att få svar har jag gjort observationer av två olika åldersgrupper med barn under två skogsaktiviteter samt intervjuat samtliga barn. Resultatet av min undersökning visar att trots likvärdiga förkunskaper om knoppar hade 5-åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas fokus hamnade mest på det som naturen hade att erbjuda även om de bitvis intresserade sig för ”knoppletandet”. 5-åringarna visade på ett betydligt större engagemang och intresse och skötte nästan hela ”knoppis” aktiviteten själva. / The purpose of my study was to compare  a group of 3-years old and a group of 5-years old children in matter of their knowledge about buds and their ability to utilize knowledge about buds. In my examination I have also investigated what interested them and their conversations during the activity. The background to my examination was, as a recently educated preschool teatcher, achieve knowledge in matter of what children themselves choose to watch during a natural science activity in the forest, and if the same kind of activity fits two children groups of different age. To get the answers to my questions I have made observations of two groups of children, of different age, during two forest activities as well as interviewing all children. The result of my investigation shows that despite similar prior knowledge of buds the 5-years old has acquired more knowledge than the 3-years old. The 3-years old focused more on the nature itself rather than the task. The 5-years old showed a greater dedication and interest to the task and handled the task almost the whole activity by themselves.

<p>Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen.</p><p>Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.</p>

Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen. Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.

Globalt sett ökar andelen äldre personer stadigt och antalet människor i åldrarna över 60 år beräknas i det närmaste fördubblas över de kommande 30 åren. Psykisk ohälsa är utbredd bland äldre och diagnosen depression är vanligast med en prevalens av 7%. Med stigande ålder följer naturligt försämringar av flertalet kognitiva funktioner, såsom i arbetsminnet. Men försämrade kognitiva funktioner kan även vara ett resultat av en individs mående. Den här studiens syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan depressiva symptom och arbetsminneskapacitet hos äldre vuxna (50–75 år). Deltagarna delades även upp i grupperna medelålders (50–64) och äldre (65–75) för att se om något samband fanns mellan nämnda variabler då dessa grupper undersöktes separat. Korrelationsanalys samt regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet (n = 192) samt undergrupperna. Inga signifikanta samband mellan depressiva symptom och arbetsminnets kapacitet fanns vilket kan bero på att deltagarna skattade förhållandevis låga nivåer av depressiva symptom.

The purpose of this thesis is to reveal the age-related norms which control the process of making public archives accessible. It focuses on physical access and visitors at the physical archival institutions. More specifically, it examines which groups are not included in the archival institutions’ target groups and why this is the case, the archival employees’ views on visitors’ needs and the archival institutions’ action space regarding the process of making archives accessible. The theoretical framework for this thesis is a combination of a norm critical and an intersectional perspective. The main method used is qualitative interviews with employees at archival institutions. Two different archival institutions have been examined, which are both departments of public authorities. The main result of the thesis is that there exist normative systems within the archival institutions which favour elderly people and people within the academic world. Age also matters less for people within the academic world. Accordingly, people outside of these groups can be regarded as non-target groups. Factors which can contribute to exclusion are also non-western origin and to be occupied at daytime. The explanations to why some groups are excluded are lack of resources and knowledge, a reactive approach, and the institutions’ opening hours. Regarding visitors’ needs, many visitors need help searching for material and formulating their needs, which they can also expect to be helped with. Needs which the archival employees can not satisfy are extensive reading of handwriting or carrying out research for the visitor. In general, it seems that people within the archival institutions’ target groups are more likely to get the exact help they need. The archival employees have a relatively great action space when it comes to making archives accessible, as the policy documents don’t mention this activity in detail. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Personalomsättning kan vara kostsamt för organisationer och därför är det önskvärt att behålla den kompetenta personalen. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer har visats ha betydelse för medarbetares intention att stanna i organisationen men det finns begränsad forskning om det varierar beroende på ålder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer för intentionen att stanna bland olika åldersgrupper. Enkätdata från 242 tjänstemän delades upp i tre åldersgrupper och analyserades med tre hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att socialt stöd från chef bland medelålders hängde samman med högre intention att stanna och att konflikter bland medelålders och otydliga mål bland äldre hängde samman med lägre intention att stanna. Genom att ta hänsyn till att olika arbetsmiljöfaktorer kan ha olikartad betydelse för olika åldersgrupper kan organisationer få personalen att stanna.

Ökningen av internetanvändandet under de senaste decenniet har skapat möjligheter för företag att expandera online och möjliggjort e-handeln. Det finns tecken som tyder på att bristfällig eller oprofessionell design kan skapa misstro och minskar köpviljan hos användare. I detta arbete undersöker vi hur olika typer av design påverkar användares köpvilja. Via en survey utförs en studie där vi undersöker hur webbsidor med olika design upplevs, exempelvis hur snygg eller pålitlig den upplevs och om användaren kan tänka sig att handla från webbsidan. Resultatet av studien analyseras genom att vi tittar på samband mellan frågorna, hur olika åldersgrupper skiljer sig, och varför vissa webbsidor upplevdes som bättre än andra. Utifrån detta arbete konstaterar vi att det finns tydliga trender som pekar på att designen spelar stor roll för användares köpvilja, samt att användarens ålder är en påverkande faktor för hur design upplevs.

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.