<p>Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.</p><p> </p>

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci &amp; Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

Globalt sett ökar andelen äldre personer stadigt och antalet människor i åldrarna över 60 år beräknas i det närmaste fördubblas över de kommande 30 åren. Psykisk ohälsa är utbredd bland äldre och diagnosen depression är vanligast med en prevalens av 7%. Med stigande ålder följer naturligt försämringar av flertalet kognitiva funktioner, såsom i arbetsminnet. Men försämrade kognitiva funktioner kan även vara ett resultat av en individs mående. Den här studiens syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan depressiva symptom och arbetsminneskapacitet hos äldre vuxna (50–75 år). Deltagarna delades även upp i grupperna medelålders (50–64) och äldre (65–75) för att se om något samband fanns mellan nämnda variabler då dessa grupper undersöktes separat. Korrelationsanalys samt regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet (n = 192) samt undergrupperna. Inga signifikanta samband mellan depressiva symptom och arbetsminnets kapacitet fanns vilket kan bero på att deltagarna skattade förhållandevis låga nivåer av depressiva symptom.

Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten. Litteraturen berör bland annat begreppet livslångt lärande, som genom sin koppling till både arbete och utbildning fått en central roll i rapporten som helhet. Resultaten visar att önskan om utveckling, både gällande den yrkesmässiga kompetensen och på det personliga planet, har varit viktiga faktorer för beslutet att påbörja studier. Kvinnornas syn på mål och möjligheter handlar om att främja personlig utveckling, där nya utmaningar eller möjligheten till andra arbetssätt kan öka livskvaliteten. Ytterligare en slutsats som vi dragit är att man studerar på högskolan för att få möjlighet att stärka sin position på arbetsmarknaden. / The purpose of this research report is to examine how women, 50 years old or more, use their university education in establishing their future strategy. To answer our research question both quantitative and qualitative surveys were made. The qualitative method consisted of a questionnaire sent out to 30 women at Linköping university. The qualitative method consisted of three interviews with randomly selected women from the formerly mentioned group of responders. The conclusions are based upon the results from the questionnaries and the interviews, as well as the literature chosen for this research report. The literature deals with concepts such as lifelong learning. Being closely related to both work and education, lifelong learning became a key role for this study as a whole. The results show that the urge for development, both regarding professional competence and that of a personal level, has been an important factor in the process to start studying. The women´s views on the objectives and possibilities are about fostering personal growth, where new challenges or the alternative way of working can enchance life quality. Another conclusion is that by studying at the university the number of work options is increased. Thus the women strengthen their position in the labour market.

Bakgrund: Sömnens påverkan på viktkontroll har större betydelse än vad forskarna tidigare trott. God sömn innebär återhämtning av livsnödvändiga funktioner och är en grund för god hälsa. Studier visar att människor sover mindre idag jämfört med tidigare. Sömnens påverkan på viktkontrollen behöver lyftas fram i sjuksköterskans hälsopreventiva arbete för att främja hälsa. Syfte: Att belysa sömnens relevans för viktkontroll hos medelålders vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Kort sömnlängd ger ökad sannolikhet för fetma vilket kan ge rubbad hormonbalans med förändrad aptitreglering och viktökning som följd. Osammanhängande sömn är förenat med högre body mass index och ökad risk för fetma. Mest gynnsam sömnlängd för optimal viktkontroll är sju till åtta timmar. Slutsats: Fler studier behövs för att förstå sambandet mellan sömn och viktkontroll. Kvalitativa studier där patienternas upplevelser belyses är önskvärda. Sjuksköterskan har en viktig roll i att försöka skapa ett bra möte och samtal om sömnens betydelse för viktkontroll. Ett förtroendefullt samtal där öppenhet och lyhördhet är grundpelare. Under samtalet kan sjuksköterskan inta en stödjande och rådgivande roll där ett gemensamt beslut kan resultera i en förståelse för sambandet mellan sömn och viktkontroll. / Background: The effects of sleep on weight control is more important than researchers previously believed. Good sleep means recovery of essential life functions and is a foundation for good health. Studies show that less time is spent sleeping today than before. Therefore the importance of sleep needs to be raised in the health preventive work of the nurse to promote health. Aim: To illuminate the relevance of sleep in weight control in middle-aged adults. Method: A literature review was done where eleven quantitative scholarly articles form the foundation for the result. Result: Short sleep duration will lead to an increased likelihood of obesity which can lead to disorder in the hormone balance with changed appetite regulation and an increase in body weight as a result. Fragmented sleep is related to increased body mass index and a higher risk of obesity. The most favourable sleep duration for optimal weight control is seven to eight hours. Conclusion: More studies are needed to understand the relationship between sleep and weight control. Qualitative studies where the patients ́ own experiences are illuminated. The nurse has an important role to create a good meeting and a dialogue where openness and sensitivity are essential pillars. The nurse can take a supportive and advisory role, where a common decision can result in an understanding in the association between sleep and weight control.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>