Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.

Teknik är ett ämne som inte är självklart inom den svenska skolan trots att det har en egen kursplan och är ett självständigt ämne. I och med att teknikämnet inte har samma plats i undervisningen finns det begränsat med forskning om begreppsanvändning i teknikundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att kartlägga lärares användning av begrepp i teknikundervisningen. Undersökningen har ägt rum genom en internetbaserad enkätundersökning. Undersökningen visar att lärare använder begrepp på varierande sätt i teknikundervisningen. Begrepp används i sammanhang som är teoretiska, praktiska samt i kombination teori och praktik. Anledningen till att lärare använder begrepp är att tydliggöra teknikämnet, att eleverna ska utveckla sitt språk, för att styrdokumenten säger så samt för att öka elevernas kunskap och lärande. Begrepp är ett viktigt redskap för att berika undervisningen och för att ge eleverna möjligheter till djupare förståelse och kunskap.

Elevers begreppsförståelse är ett väl undersökt område inom fysik, dock inte inom den svenska gymnasieskolans biologiundervisning, än mindre inom området människokroppen och dess funktioner. Syftet med denna studie är att belysa elevers förståelse och missuppfattningar kring vissa begrepp om kroppen och kroppensfunktioner hos totalt 39 elever som läser biologi 2 på gymnasiet från två olika klasser. Frågeställningarna i studien är (1) Vilken förståelse har eleverna kring begrepp inom ämnet kroppens funktioner? (2) Vilka begrepp har eleverna bristande förståelse för?Studien använder sig av både enkäter och intervjuer för att besvara frågeställnigarna där enkätens begrepp baseras på begrepp från kursbok, styrdokument och tidigare studier. Intervjufrågorna baseras på enkäten där missuppfattnignar eller avvikande svar visas. Eleverna intervjuas två och två, där klasserna representeras av fyra elever var. Genom att använda öppna frågor i enkäten och intervjun kan elevernas kunskap och förståelse kring de utvalda begreppen visas tydligare än om eleverna får givna svarsalternativ.Studien visar att det finns bristande förståelse och missuppfattningar kring delar inom detta ämne, likt tidigare studier finns det missuppfattningar och svårigheter i att förstå begreppet meios. Vad detta kan bero på diskuteras utifrån bland annat om förståelsen endast beror på tidigare erfarenheter och vardagsföreställningar.

<p>Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. </p><p>Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.</p>

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna. Resultatet visar också att förskollärarna i vår studie anser att matematik i förskolan är viktigt, dels för att ge barnen en positiv inställning till matematik men också för att skapa en grund för deras fortsatta studier. Det kommer också fram att ett fåtal förskollärare anser att matematiken trots sin vikt har fått för stort fokus i förskolan. De samband vi kan se i relation mellan inställning och användning av matematiska ord är att de förskollärare som har positiva erfarenheter och en positiv inställning till matematik också i större utsträckning använder sig av matematiska ord och en större variation av dessa.

No description available.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning. Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något. Lärarna beskrev bland annat betydelsen av ordlistor vid arbetet med problemlösning och att elever lär sig resonera och lyssna på varandra.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.

Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers. It provides information about statistical evidence that fewer students enroll in Geography studies, it also shows that the decrease in girls are more severe than the decrease in boys. Combined the statistics and observations will show in what way geographical concepts are used in other subjects at a school in upper secondary school in Sweden. Lastly, it provides a base for further studies about the interdisciplinarity of geography as a subject.