Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna. Resultatet visar också att förskollärarna i vår studie anser att matematik i förskolan är viktigt, dels för att ge barnen en positiv inställning till matematik men också för att skapa en grund för deras fortsatta studier. Det kommer också fram att ett fåtal förskollärare anser att matematiken trots sin vikt har fått för stort fokus i förskolan. De samband vi kan se i relation mellan inställning och användning av matematiska ord är att de förskollärare som har positiva erfarenheter och en positiv inställning till matematik också i större utsträckning använder sig av matematiska ord och en större variation av dessa.

”Det är med språket som instrument man synliggör matematiken ” Löwing (2011: 33). Denna studie redogör genom en undersökning, hur det matematiska språket och de matematiska begreppen är utvecklade och förankrade i elevernas diskurs i klassrummet under lektionstid samt om och hur läraren planerar för att underlätta begreppsinlärningen för eleverna mellan lektionspassen. Genom en komparativ och kvalitativ fältstudie där observationer och inspelat material som analyserats med hjälp av CA-metoden, utgör det empiriska materialet, besvaras följande frågor:  Vilka matematiska begreppssvårigheter stöter eleverna på och vad beror det på?  Hamnar eleverna i en diskurs utanför problemet och vad kan det bero på?  Hur arbetar läraren förebyggande för att inte svårigheter i text och diskurs ska uppkomma?  Hur korrigerar och underlättar läraren sin undervisning för att undvika matematiska svårigheter för eleverna?   Resultatet visar att eleverna ej har en tillräcklig utvecklad och eller förankrad begreppskunskap. Detta beror till viss del på lärarens otillräckliga genomgång av de matematiska begreppens innebörd. Eleverna hamnar ofta i diskurser utanför ämnet, vilket kan härledas till bland annat för avancerade uppgifter. Läraren arbetar inte i enlighet med sin egen utsaga om hur denna skulle förebygga svårigheter för eleverna eller korrigera sina lektioner för att undvika de matematiska svårigheter som uppkommer.

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna. I resultatet fann vi att barnen använde både talspråk och matematiska begrepp när de förklarade vad sortering innebär och när de benämnde de geometriska formerna. En av slutsatserna blev att barnens förutsättningar för att lösa räkneuppgifterna var att de behärskade räkneramsan, vilket alla barn i matematiksamlingen gjorde. Barnens tidigare erfarenheter som de hade innan matematiksamlingen påverkade hur barnen kunde lösa uppgifterna.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.  Till stor del användes samma begrepp både med och utan pedagog. Den största skillnaden var när pedagogen utmanade barnen med öppna frågor och satte ord på det barnen gjorde. Detta resulterade i att barnen oftare använde sig utav matematiska begrepp med en närvarande pedagog. Vi fann även att lekmiljön hade stor betydelse för begreppsbildningen, då vi såg en avsaknad i miljön för att utveckla begrepp som vikt och geometriska former. Ett rikt material ger fler möjligheter till begreppsbildning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken. Den dolda matematiken som finns i illustrationerna åskådliggjordes inte av pedagogern

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker. Vidare har det framkommit att pedagogernas val av arbetsmetod spelar stor roll för hur väl elever lyckas med matematiken. Det som är framgångsrikt är att använda kreativt material och att flera sinnen är inkopplade under undervisningen.

Abstrakt Med detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet. Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg. Barnen uttryckte sig med lägesord och nallarnas position. Vissa barn kunde uttrycka sig med ett korrekt språk medan andra som ännu inte behärskar det hade egna benämningar. Något barn kunde förklara med egna ord vad sortering betyder, att “ställa i ordning”, medan de flesta inte kunde det.