Forskning visar att pedagoger historiskt sett underskattat hur mycket de kan bidra till barns utveckling genom att delta i deras lek. Syftet med den här studien var att se vilka roller en pedagog kan ta utomhus. Vi frågade oss vilka roller pedagoger tar, och tycker att de ska ta, vid den fria utomhusleken. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få fram svar. Resultatet visade att pedagogerna gick in i leken för att stötta barn som behövde det samtidigt som de, av rädsla för att förstöra leken, var tveksamma till att delta när den fungerade bra. Huruvida pedagogerna gick in för att stötta utveckling i stort skilde sig mellan olika pedagoger. Studiens slutsatser är att pedagoger kan gå in i barnens lek med goda resultat, bara de gör det på barnens villkor så att leken inte förstörs.

This thesis is based on research and observations of children on a preschool when playing in the free-play. What do the children choose to play with, when they get to choose for themselves? And how do they play? Do boys and girls together or do they divide themselves up? How important is the free-playing for the development of the child? Genus is also an important element which is interesting to observe and to see different patterns in. The abidance’s have been made while the children have been playing, and from discrete observations notes have been taken. I have been working with material, and literature from distinguished researchers within the subject. In general they point to that the free-play is a very important part of a child's growth. Also that it is exhaustive developing for them. My conclusion is that free-play is as stated a very important part of the development. I have also come to the implication of that boys and girls have no problem playing together in more gender-neutral plays. But when it comes to different kinds of role playing the children prefers to divide themselves up according to gender. / Leken är en stor del av barnens uppväxt leken förekommer långa stunder varje dag i barns liv. Det är en naturlig och mycket bra början på det sociala livet, som kommer följa oss livet ut. Att leka för ett barn är lika viktigt som att få kommunicera med nära och kära, och ha sociala kontakter.  Att få leka i den fria leken verkar de flesta barn tycka mycket om. Mitt intresse för den fria leken uppstod när jag hade min VFU- praktik som är verksamhetsförlagd utbildning.  I slutet av dagen kom en pappa för att hämtade sitt barn och frågade, vad har du gjort i dag?” Lekt!” sa pojken. ”Har ni bara lekt idag?”, frågade pappan. Fria leken är ett intressant ämne och hur man ser leken ur ett genusperspektiv. Jag har även studerat mönster som finns i leken i samband med könsuppdelning. Hur pojkar och flickor delar upp sig eller om barnen leker tillsammans i vissa lekar. Observationer av barnens fria lek har ägt rum på en förskola där jag har försökt undersöka hur fria leken ser ut. Vad väljer barnen att leka med när de själva får bestämma. Jag har börjat fundera på hur viktig den fria leken egentligen är för barnen och vad de har för idéer gällande lekar. Den fria leken innehåller många viktiga aspekter och dess påverkan på barn har skapat funderingar och väckt tankar som här kommer att utvecklas. Leken utgör en stor del av barnens tid under många år och en viktig del i deras utveckling. En av anledningarna till att jag valt att jobba med detta är för att det verkar mycket intressant eftersom barn leker i fria leken under så många år när de är små. Leken finns representerad varje dag så gott som hos alla barn. Jag tror jag att det kommer vara mycket fördelaktigt att ha kännedom om detta i yrket som pedagog.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.

Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan.