<p>Abstract</p><p>This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own.</p><p>Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.</p><p>För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.</p><p>Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.</p><p>De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den. Genom kortare samspel i leken avstannade leken då pedagogen slutade kommunicera med barnen. Det framkommer härigenom att pedagogens samspel och kommunikation med barnen är viktigt för hur leken sedan utvecklas.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek?</p><p>Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis". Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken. Genom leken får barnet möta andras perspektiv och i och med detta utvecklar de en förståelse för andra barns olikheter. I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till sexåringarnas fria lek i förskoleklass. Får den fria leken lika mycket utrymme idag som när sexåringarna gick på daghem? Den metod som använts för att få fram resultatet utgick från en kvalitativ undersökning där intervjuer med fem pedagoger genomfördes. Informanterna har även redogjort för deras förhållningssätt gentemot den fria leken idag och hur de förhöll sig till den fria leken innan sexåringarna kom in i skolans lokaler. Studien grundar sig på Knutsdotter Olofssons teorier om lek. Den viktigaste synen Knutsdotter Olofsson har är att leken ses som frivillig, spontan och lustfylld. Det finns inga begränsningar vad barn kan lära sig genom lek, i leken bearbetar barnen vad de är med om i verkligheten och får då genom leken insikt om de känslor som de kommer i kontakt med vid olika vardagliga händelser. Genom att leka rollekar får barnen en ökad social kompetens. Resultatet visar att alla informanter var eniga om att sexåringarna har, sedan inträdet i skolans lokaler 1993, fått mindre utrymme för den fria leken samt att verksamheten innehåller flera lärarledda aktiviteter.

Abstract This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own. Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Resultatet visar att samspel kan ta sig uttryck på många olika sätt och att det är en viktig del i barnens vardag. Det visade sig även att det finns ett, vad vi har valt att kalla för självvalt utanförskap, där barnen väljer att inte delta i leken och samspelet.

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö. Observationerna dokumenterades genom löpande protokoll för att därefter analyseras och sammanställas. Utifrån analysen uppkom två områden, natur och människa. Djur, växter och svampar, människan i naturen, kroppen och dess funktion samt liv och död var det som uppmärksammades av oss i barnens lekar. I och med att observationerna skedde både inomhus och utomhus har även detta belysts i rapporten. Det visade sig bland annat att växter och svampar enbart uppmärksammades utomhus och fria lekar som uppmärksammade djur skedde inomhus.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.