Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005. Vårt syfte är att vivill få syn på hur verksamma förskollärare i förskolan talar om barns utveck-ling och lärande samt undersöka vad barn som slutat förskolan för tre år sedan berättar om sin tid på förskolan. Resultatet av denna studie uppmärksammar att barnen kommer ihåg sina kam-rater och miljön. De kommer också ihåg mer konkreta saker som de har gjort i förskolan så som klättra i träd och gunga. Pedagogerna trodde att barnen skulle komma ihåg mer teoretiska saker barnen gjort. Vidare så pratar pedagogerna om att barnsynen, förhållningssättet, att vara en när-vande pedagog, planering, reflektering och miljön är viktiga kvalitéer för barns utveckling och lärande. Pedagogerna hoppades att barnen skulle uppleva tiden på förskolan som en rolig tid. Detta bekräftade barnen som var överensom att de hade haft en rolig tid på förskolan.

<p>Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är<em> </em>att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Resultatet visar att samspel kan ta sig uttryck på många olika sätt och att det är en viktig del i barnens vardag. Det visade sig även att det finns ett, vad vi har valt att kalla för självvalt utanförskap, där barnen väljer att inte delta i leken och samspelet.</p>

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Resultatet visar att samspel kan ta sig uttryck på många olika sätt och att det är en viktig del i barnens vardag. Det visade sig även att det finns ett, vad vi har valt att kalla för självvalt utanförskap, där barnen väljer att inte delta i leken och samspelet.

Detta är en kvalitativ studie kring hur förskollärare ser på barns sociala relationer och behov av kamrater, samt hur de arbetar med de sociala relationerna och barnens kamratskap. Hundeides tolkning av det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt. Teorin betonar därför hur förskollärarnas perspektiv på barnen och deras utveckling formar dessa ramar och därmed även deras sätt att arbeta. Två vanliga perspektiv på barns utveckling som Hundeide betonar är det utvecklingspsykologiska och det sociokulturella. I resultatet kunde vi se att flertalet av förskollärarna arbetar mer utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet, men vi ser även en strävan hos förskollärarna att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi belyser olika konsekvenser av de olika perspektiven, och försöker avslutningsvis förstå hur det kommer sig att det utvecklingspsykologiska perspektivet blir mer dominant på bekostnad av det sociokulturella. Med utgångspunkt i Hundeides teori tolkar vi det som att det kan bero på allt för begränsande förutsättningar för förskollärarnas arbete för att kunna arbeta sociokulturellt fullt ut.

Syftet med studien var att synliggöra barns lek i förskolan utifrån ett genusperspektiv. En kvalitativ forskningsmetod tillämpades där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv barn i ålder 4–6 år, på två olika förskolor i två olika kommuner. Utgångspunkten för studien var Hirdmans (2003) genusteori som visar hur genus konstrueras av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Resultatet visade att barnen uttrycker starka kopplingar till leksaker och kamrater när de beskriver vad som är centralt i leken och att barnen konstruerar genus i sina kamratkulturer genom att de upprättar lekregler där de väljer eller väljer bort lekar och leksaker utifrån könsmässiga egenskaper. Slutsatsen är att könsstereotypa normer och förväntningar kan vara så djupt förankrade i barnen att det riskerar att påverka och styra deras intressen och lekval i förskolan.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer. / Program: Lärarutbildningen

<p>Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.</p>

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.

En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar / Childrens attempts to take responsibility - as viewed by six prescoolteachers

Syftet med uppsatsen har varit att bidra med ökad förståelse för innehåll och innebörder av positiva kamratrelationer på gymnasiet, sett från elevernas subjektiva utsagor. Gymnasieelever har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. För att uppnå syftet har följande frågor ställts:Vilka betydelser upplever elever att deras kamrater har på derasskolnärvaro? Vilka betydelser och innebörder uppleverelever att plugga tillsammans med kamrater under och efter lektioner? Vilka betydelser och innebörder upplever elever att deras kamrater har på deras lärande och betyg? Hur upplever elever skillnader mellan lärares genomgångar och kamraters förklaringar? Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning och en fokusgruppsintervju och genomfördes på två gymnasieskolor i norra Sverige. Resultatet pekar på att kamraterna har stor inverkan förbåde lärande och påbetygen, eleverna påverkar varandra att kommat till skolan. Kamraterna har stor betydelse för motivationen att lära sig. Informanterna menar att lärandet sker genom diskussioner,analyser, eleverna hjälper och peppar varandra. Studien bekräftar den forskning som menar att lärande sker i ett socialt sammanhang, i samspel mellan människor.