En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar / Childrens attempts to take responsibility - as viewed by six prescoolteachers

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som TMZ är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just TMZ blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.

Denna essä handlar om skitsnack och socialt samspel på en arbetsplats belyst ur olika perspektiv. Med start i två berättelser tagna från mitt yrkesliv inom förskolan för jag en diskussion, utifrån teorier, i syfte att förstå varför jag agerat och kommunicerat som jag gjorde i dessa händelser samt vad som påverkar en individs handlande. Mina berättelser beskriver en händelse där jag har åsikter om vad en kollega säger om chefen samt en annan händelse där mina kollegor är upprörda över hur chefen uttrycker sig i ett brev. Forskningsfrågorna handlar om vad skitsnack är, varför det uppstår och fortgår och vad som kan påverka hur man interagerar och kommunicerar med sina kollegor. Jag försöker i essän tolka hur jag kommunicerar i de beskrivna situationerna och vad som ligger bakom mitt beteende. Jag ger en förklaring till hur man kan se på skitsnack och hur man kan tolka det sociala samspelet kollegor emellan genom tre etiska perspektiv - yrkesetik, pliktetik samt diskursetik. Även utifrån teorier om gruppdynamik och makt tolkas situationerna och mitt agerande.Jag kommer fram till att skitsnack kan ses på olika sätt, allt från lättare småprat till att baktala någon. Jag beskriver att det finns mycket som ligger bakom en individs sätt att kommunicera på en arbetsplats, till exempel kulturen inom organisationen samt individens och gruppens etiska grundtankar. Osäkerhet och otydlighet är en faktor som framträder och kan påverka sättet att prata med, eller om, varandra inom en grupp. Utöver det kommer jag fram till att en förskola kan vara en otydlig organisation på grund av att arbetssättet där man jobbar i arbetslag kan krocka med en hierarkisk modell som finns beskriven i till exempel läroplanen. / This essay is about gossip (the swedish word ”skitsnack” hasn´t an english word that means the same thing. ”Skitsnack” means everything from smalltalk, to gossip, to slander. I use gossip because it is quite near) and social interaction in the workplace, seen from different perspectives. Starting with two scenarios taken from my professional life in pre-school, I discuss based on theories in order to understand why I acted and communicated as I did in those events and what influences an individual's actions. My stories describe an event where I have opinions about what one colleague says about our manager, and another event where my colleagues are upset about how our manager expresses herself in a letter. The research questions are about what gossip is, why it occurs and continues, and what can influence how people interact and communicate with their colleagues. I try in this essay to interpret how I communicate in the described situations and what lies behind my behavior. I give an explanation of how to identify what gossip is and how to interpret the social interaction between colleagues through three ethical perspectives - professional ethics, deontology and discourse ethics. Through theories of group dynamics and power I interpret the situations and my actions. I conclude that gossip can be seen to range from small talk to slander. I describe that there is much that lies behind an individual's way of communicating in the workplace, for example the culture within an organization as well as the ethical thoughts of the individual and the group. Uncertainty and lack of clarity is one factor that emerges and this may affect the way we talk to, or about, each other within a group. Beyond that, I concluded that a pre-school can be an indistinct organization since working in teams may clash with a hierarchical model that is described in the curriculum.

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten. / The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

Den generella uppfattningen av skvaller agerar flitigt som synonym till negativt laddade sociala prestationer och förhållanden. Förtal, rykten och skandaler för att nämna några exempel. Antropologer under 1900-talet delade inte den bestämda uppfattningen av skvaller och föreslog att nyttan som skvaller bidrog till hade både negativa men också väldigt positiva konsekvenser inom olika sociala sammanhang. I studien prövas skvallers samband med konst. Uppsatsen ställer frågan hur och varför skvaller skulle kunna vara ett intressant och berikande sätt att engagera sig med konst, samt om den brittiska problemmåleriet kan tolkas som en representation av visuellt skvaller. Diskussionerna om tre av John Colliers mer berömda konstverk som ställdes ut på Royal Academys konstutställning analyseras genom samtida svensk och engelsk press. På så vis förklaras inte bara det brittiska problemmåleriets status och innebörd för sin samtid, utan även diskussionerna som de uppmanade. Vidare utforskar även studien koncept som gemenskap och utanförskap för att förklara varför ett verk skvallrar till en social grupp och inte en annan. Avslutligen granskas problemmåleriet som visuellt skvaller för att ta reda på ifall ett icke-verbalt objekt faktiskt kan skvallra.

This essay analyses Curtis Sittenfeld’s novel Sanning och Skvaller as an adaption of Jane Austen’s Stolthet och fördom. The purpose of this essay is to take a closer look at how the characters and the plot changes in Sittenfeld’s version compared to the original. The character analysis mainly focuses on Mr. Wickham, lady Catherine de Bourgh and Caroline Bingley as characters, as well as Mary Bennet and how her sexuality is portrayed. Elizabeth Bennet’s relationship with Mr. Darcy and the importance of a proposal and a marriage is also something that this essay analyses. The reception of the novel is something that will be addressed by highlighting some of the negative, and positive, reviews that the novel received upon publication. The discussion at the end brings up whether or not Sittenfelds novel can be classified as an adaption after changing so much of the story, how the elements in the new version changes its believability and how the problematic aspects may ruin the story.