I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet. I ämnesfördelningen fanns de största minskningarna i skönlitteratur, scenkonst och samhällsfrågor. Det som har ökat mest är populärmusik. Förhandsmaterialet har ökat och tog 2011 upp ungefär 6 procent av utrymmet. Andelen recensioner har minskat och andelen notiser ökat. I förhandsmaterialet fann vi att artiklarna handlade om kända personer, endast artisterna/författarna (producenterna) kom till tals och texterna var positivt eller neutralt skrivna, men aldrig kritiska. Slutsatsen är att andelen nöjesmaterial har ökat, vilket också syns i ämnesfördelningen, där finkulturella ämnen minskat och populärkulturella ämnen ökat. Kritik och opinionsbildande material har minskat, och andelen förhandsmaterial har ökat. Det innebär en förändring av tonen på kultursidorna.

On the eighth of July 2023, the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet published the identities of the anonymous music group Hooja. The publication provoked strong reactions from the fans of Hooja. Only a few of the Swedish newspapers chose to publish the disclosure or to make a remark on it. In this study the publishers and editors-in-chief who were essential to the debate have been interviewed. The journalist who wrote the revealing article of the music group Hooja, has also been interviewed for the essay. The study and the interviews have been done based on the disclosure of Hooja's identities and have discussed the topics about ethical considerations and journalistic decisions associated with the emergence of social media and its impact on the industry. The essay has been done with a qualitative method, more precisely, with research interviews and a thematic analysis. The theory of media ethics is used in the study. News selection and news valuation are also theories that have been used in the essay. With the emergence of social media, a new form of authorities has also emerged. It has affected the Swedish news industry in different ways. During the research interviews the pros and cons of the definition of what an authority is, were discussed. Furthermore it is discussed how a publisher and editor-in-chief may think about investigative journalism in a changed media landscape with a new form of authorities. What emerges is that it is no longer clear to determine who has authority and therefore determine who should be investigated. It must be an individual assessment on a case-by-case basis. The revealing of Hooja's identities are an example of when different news media are not in agreement. What is set against each other in the news evaluation is the public interest and relevance versus the possible publicity damage.

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som TMZ är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just TMZ blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror. Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011. Jag vill också ta reda på om nyhetsbyråns respektive kvällstidningens representationer av genus skiljer sig sinsemellan, och i så fall hur. Undersökningens metod är diskursanalys. Den har utförts enligt Peter Berglez tillämpning av Teun A. Van Dijks analysschema. Jag redogör även för tillhörande huvudbilder, med utgångspunkt i fem manifesta egenskaper som tas upp i den teoretiska ramen. Den teoretiska ramen behandlar genus, diskurs, socialkonstruktionism, makt och stereotypa representationer. Den formas av Madeleine Kleberg, Anja Hirdman, R.W. Connell, Teun A.Van Dijk och Hillevi Ganetz med flera. Slutsatsen är att både Aftonbladet och TT Spektra visar upp genusstereotypa framställningar av kvinnor och män, i dessa artiklar. De manliga artisterna framställs ofta som starka, drivna experter och de kvinnliga artisterna framstår oftare som passiva, "vanliga" personer, som ler på bild och nämns vid bara förnamn. Hos TT Spektra fanns några artiklar som inte lär reproducera användningen av dominerande genusdiskurser i samhället. Några avviker så mycket från stereotypen att de kan tänkas omforma genusdiskurserna. Samtliga Aftonbladetartiklar i analysen visade dock upp mer eller mindre starka genusstereotypa framställningar av kvinnor och män. ___________________________________________________________________ Nyckelord: Genus i medier, stereotyp, diskurs, Melodifestivalen 2011