This essay is about the use of narrative in video games, and the discussion surrounding it. For years ludologists (game researchers) and narratologists (narrativity researchers) have been arguing about how to analyze narrativity in games. While ludologists have chosen to see games as a product by itself, and therefore something to be analyzed separately, narratologists instead see games as a narrative medium alongside film, theater and books. This essay starts by taking a look at the arguments from both sides, and then introduces three questions regarding narrative in games, and how this phenomenon has changed over the past 13 years. To answer these questions, five case studies are carried out, analyzing games with the help of a new framework built on narrative theory. The essay’s conclusion then reveals how the development of game narrativity has progressed, and what this could mean for the future of narrative games.

Temat för denna uppsats är en narrativ analys av berättelsen om tempelrensningen i Johannesevangeliet (Joh 2:13-2:22). Frågan som besvaras är vad som skulle kunna vara berättelsenshuvudsakliga mening och slutsatsen är att tempelrensningen kan anses handlar om befrielse. Människan har bundit sig vid medlen istället för målet, men Gud befriar från denna bundenhet ochsätter målet i fokus. Forskningsläget innefattar såväl utvecklingen av narrativa teorier och metoder för bibliskaberättelser som alternativa tolkningar av tempelrensningen. De alternativa tolkningarna harklassificerats i följande grupper: uppgörelse med Judendomen, förutsägelse om Jesu död ochuppståndelse, Kristologisk utläggning, parallell till evangeliets prolog, fullbordande av profetia, tro och tillbedjan, illustration över olika reaktioner inför Jesu handlingar samt avståndstagande tilldjuroffer. Analysen utförs med narrativa metoder från boken Reading Biblical Narratives av YairahAmit. Berättelsen kan anses ta sin början i Joh 2:13 och sluta i Joh 2:22. Intrigen analyseras som engavelstruktur (pediment structure) och de karaktärer som analyseras särskilt är Jesus, judarna ochlärjungarna. Tempelområdet och templet analyseras eftersom det är den geografiska platsen förberättelsen och analysen av tidsflödet visar bl.a. att berättelsen innehåller två prolepsis. Slutsatsen är att befrielsetemat introduceras som ett kontrakt med den implicite läsaren redan iexpositionen och sedan illustreras som en befrielse av templet i intrigens stegring.Sammanblandningen av mål och medel framträder i intrigens förändringsfas. Under upplösningenöverförs stegringens befrielse av templet till befrielsen av människan, nu representerad avkaraktärerna lärjungar och judar. Då upplösningen innesluts i två tidsmässiga prolepsis lyftsdialogen ur tiden och temat ges därmed även framtida giltighet. Svaret på frågeställningen i denna uppsats ligger nära de tolkningar som handlar omuppgörelse med Judendomen. Svarets särdrag är tonvikten vid ett förändrat förhållningssätt hosmänniskan istället för en konflikt med det andra templets Judendom.

SVT:s Uppdrag granskning ett av de mest högprofilerade TV-program som specialiserat sig på uppgiften att granska makten. Programmet studeras i den egenskapen som en fallstudie inom forskningsområdet journalistik och makt. Journalistisk granskning av makt utgör ett sätt på vilket det demokratiska samhället hanterar vissa typer av överträdelse, skuld och ansvar. Uppdrag granskning kan i det sammanhanget ses och undersökas som en social institution som agerar inom det rätts-moraliska området. Reportrar identifierar överträdelser, leder i bevis, intervjuar offer och vittnen, ställer överträdare till svars samt initierar diskussioner kring rättvisa, moral och samhällsansvar. En narrativ analys av fem utvalda program inriktar sig på att undersöka hur programmets granskningar konstruerar institutionell identitet samt formerar, reproducerar och legitimerar journalistikens egen makt och legitimitet då de presenteras i rättsnarrativ form. En kvantitativ innehållsanalys av Uppdrag gransknings samtliga program mellan 2001-2014 ger svar på frågorna: Vilka makthavare granskas? Vilken typ av maktmissbruk eller missförhållanden handlar granskningarna om, inom vilka problem- och samhällsområden görs de? Fem journalister har också intervjuats i syfte att ge perspektiv på deras egna tankar, reflektioner och åsikter om journalistik och makt. Avhandlingen utgör ett bidrag till den fortlöpande diskussion om mediernas makt och förhållande till makt som efterlyses i demokratiutredningen SOU, 2000:1 ”En hållbar demokrati” / Journalism is one of many institutions dealing with transgressions at a societal level. This dissertation is partly about how it has come to occupy that position, but foremost about how practicing that mission constructs and defines journalism as a social institution and constructs identity, legitimacy and power. The object of study is one of the most high-profile programs of investigative television journalism in Sweden, Uppdrag granskning (Mission Investigate), which is analyzed as an instrumental case study.A quantitative content analysis of all 1,034 of Uppdrag granskning’s episodes broadcast between 2001-2014 shows that the public sector is more investigated than the private, and that Vård och omsorg (social care), Ordningsmakt (society monitoring power) and Handel och industri (trade and industry) are the most frequently investigated fields. Whereas the fields of Media (media), Kultur (culture) and Genus (gender) are fields investigated to a minor degree. Politicians and other public officials are more often the objects of investigation than other professional groups. A narrative analysis of five episodes shows how investigations construct journalism’s institutional identity, and reproduce and legitimize journalistic power when presented in the form of a legal narrative. The dissertation also features results of an interview study with five of Uppdrag granskning’s journalists. They give their own perspectives and reflections about investigative journalism and power.The results of the qualitative analysis show how the examined episodes of Uppdrag granskning construct journalism as an institution that: (1) identifies what is wrong in society, and who is responsible, (2) acts as a constructor and guardian of societal moral, (3) interacts in an intricate way with the formal legal system, investigating it, collaborating with it andsometimes stepping in where it fails, (4) exercises a form of justice that is mainly retributive towards those investigated, serves to restitute victims and by means of an emotional focus endeavors to engage and activate viewers’ sense of justice, (5) justifies means of deception and deceit to expose wrongdoing, (6) faces the creative challenge of shouldering the journalistic mission to investigate in a just and fair way, while at the same time making sure the investigations are dramatic and interesting enough to be worth watching on prime time television.

No description available.

Musik används ofta för att presentera och förstärka narrativet i både film och spel. Det innebär till exempel att den får publiken eller spelaren att känna vissa känslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den här rapporten är att jämföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jämförande studie intervjuas åtta testpersoner som får spela en spelsekvens och titta på en kort film tagna från spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), båda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvärderas är om testpersonerna upplever några skillnader i det musikaliska narrativet och i så fall på vilket sätt de gjorde det. Utvärderingen visar att en majoritet upplever narrativa skillnader mellan film- och spelmusik, dock väldigt subtilt. De skillnader som uppmärksammas handlar i huvudsak om dynamik i musiken inför och i specifika händelser.

Denna undersökning har utgått från följande frågeställning: kan en berättelse  förmedlas med hjälp av stillbilder? Hur kan möjligheten att berättelsen går fram  ökas? Går det att påverka förståelsen med hjälp av bildernas ordning och berättelsens  subjekt? Och kommer betraktaren att uppfatta berättelsen enligt skaparens  intention?  För att få ett svar på dessa frågor konstruerades en berättelse som sedan  fotograferades. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer där respondenterna fick  ta del av bildmaterialet, för att sedan svara på frågor om hur och om de uppfattade  berättelsen. Det visade sig att respondenterna uppfattade bilderna som en berättelse,  men bara till viss del enligt min egen, skaparens, intention. Dessutom visade det sig  att metoden inte fungerade för att besvara frågan om hur möjligheten att berättelsen  går fram kan ökas.

No description available.

Utifrån tanken att alla använder sig av återberättande i sin vardag för att förmedla information undersöker det här arbetet om abstraktionsnivån på ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de händelser som sker under spelet, i ett återberättande av spelet. Via två versioner av ett spel, en abstrakt version utan återkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med återkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort återberättande utifrån frågor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med återkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under återberättandet.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik. Undersökningen gav spridda svar i frågan vilken koppling den dynamiska musiken har till spelarens handlingar. Denna del av dynamisk musiks koppling till narrativ skulle i framtiden kunna undersökas med en kvantitativ undersökning.