Livsberättelser handlar om människors personliga erfarenheter och upplevelser, vilket innebär att varje studie är unik. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar till skolvägrande barn skapar sina föräldraidentiteter utifrån den specifika kontexten att ha sina barn hemma i stället för i skolan. Hur kommer dessa föräldrars levda erfarenheter till uttryck? Vilka innebörder tillskriver de sitt föräldraskap? Hur kan föräldraidentiteter förstås utifrån denna kontext? Studien baseras på tre livberättelseintervjuer med föräldrar till skolvägrande barn med livsberättelse som forskningsansats, utifrån perspektivet som socialt situerade handlingar och identitetsframföranden. Varje intervju har transkriberats och resultat och analys har tematiserats var för sig. Föräldrarnas levda erfarenheter kom till utryck i form av förväntningar, kamp men även glädje och sorg. Innebörderna som framkom var att föräldraskap handlar också om att tillåta sig själv att vara en egen individ och inte bara förälder, vara barnets pedagog men också mentorskap och coachning. De föräldraidentiteter som kunde förstås utifrån föräldrarnas berättelser var många, men en del var tydligare än andra. Att inte räcka till kan förstås som det goda föräldraskapet, att se sina brister medan att inte ha något val handlar om att som förälder pausa sitt liv och kan förstås som en moralisk aspekt av föräldraskapet. Slutligen görs den reflekterande föräldraidentiteten möjlig genom berättelsen att med nuets kunskap kunna reflektera över det som har hänt och därmed kunna rekonstruera och dra slutsatser som inte var möjliga tidigare. Resultatet visar att det behövs mer forskning i ämnet där föräldrar får komma till tals men också att livsberättelse behövs som ett verktyg i arbetet med att demontera kulturella förgivettagna föreställningar om hur det är att leva med ett skolvägrande barn.

I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning daär sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfoördes genom semistrukturerade intervjuer daär informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta beraättelsen var.

No description available.

I detta arbete undersökts det huruvida ergodiska texter kan ge ett bättre stöd för att minnas en fabula av en text gentemot en traditionell text. Med två versioner av en text, en ergodisk och en traditionell, har deltagare fått ge ett återgivande av den version de tog del av. För att analysera deltagarnas återgivanden gjordes en lista av hållpunkter baserade på berättelsens fabula. Utifrån resultaten kom det fram att den ergodiska versionen var lättare att ta till sig, men på grund av det låga deltagarantalet ger detta inte ett representativt resultat. Vidare studier skulle kunna ge mer representativa resultat.

Sammanfattning Studiens syfte har varit att förstå hur elever i årskurs 7-9 upplever det stöd som skolan ger i form av extra anpassningar för att underlätta momenten läsning och skrivning. Studien är ett kvalitativt arbete inspirerat av narrativ metod. Elever i årskurs 9 skrev om sina upplevelser av extra anpassningar. Efter flera genomläsningar kodades materialet till kategorier som motsvarade olika områden av berättelsernas innehåll. Efter analys och tolkning utformades fyra olika narrativ, berättelser sammanfogade utifrån det tolkade datamaterialet, två ur ett utifrånperspektiv och två ur ett inifrånperspektiv, elever som inte hade, respektive hade extra anpassningar. Narrativen bildar utgångspunkt för resultatpresentationen. För merparten av informanterna är extra anpassningar viktiga och en demokratisk rättighet för elever i olika typer av svårigheter. Elever känner till vilka rättigheterna är och vilka anpassningar som kan göras. Flertalet är bekanta med läs- och skrivstöd i form av dator, Ipad, talsyntes, muntliga prov, förlängd provtid m.m. Elever som har olika anpassningar är till övervägande delen nöjda med dem. Man saknar fortsatt färdighetsträning i läsning och skrivning. Viss social påverkan förekommer i form av låg självkänsla hos elever med anpassningar vilka bekräftas av aningar hos utifrånperspektivet om att dessa känslor troligen finns. Man kan mellan och bortom raderna utläsa ett ”vi och dom”-perspektiv. Detta kan få elever att avstå från extra stöd eller anpassningar. Studien kan bidra med förståelse för vikten av att arbeta för stärkt självkänsla hos elever i läs- och skrivsvårigheter, att prioritera färdighetsträning även på högstadiet samt att arbeta med demokratisk värdegrund. Sökord: specialpedagogik, extra anpassningar, alternativa lärverktyg, elevupplevelser, narrativ

Denna uppsats ämnar undersöka hur en demokratisk diskurs kan konstrueras för att bättre förstå demokrati och rättigheter som en social konstruktion. Den gör det genom att undersöka rösträttskampen i Sverige 1904-1917 mediala diskurs. Som teori används Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus begreppsapparat, för att bättre kunna fånga hur mening fixeras i en diskurs och således förstå demokrati ur sin tids perspektiv. Resultatet är att sju meningsfixerande narrativ har kunnat beläggas. Slutsatser har kunnat dras är att meningsskapandet för demokrati och rösträtt dels tog fasta vid individerna, demokratins externa effekter och interna värde. Vidare kan det fastslås att rösträtten aldrig fick en riktigt fixerad mening, utan att det rådde konstant konkurrens om dess mening.

Detta är en narrativ studie där syftet är att fånga flickors upplevelse av skolan från högstadietiden och fram i gymnasieåldern. Jag utgår från livsberättelse som metod. Mina informanter är fyra unga kvinnor som hade problematisk högstadietid men ändå lyckades att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Mina frågeställningar är: Hur kan de unga kvinnornas problematiska högstadietid upplevas? Hur kan kommunikationen och relationen mellan de unga kvinnorna och skolans personal upplevas? Vilka vändpunkter kan vara avgörande för att de unga kvinnorna ska uppleva att de kan fullfölja sina studier?Genom mina informanters berättelser fångade jag de avgörande vändpunkterna som gjorde att de kunde fullfölja en gymnasieutbildning. Resultatet visar att informanterna upplevde en högstadietid i kaos med stökiga lektioner, mobbning och skolk. Kommunikationen upplevdes som vertikal under högstadietiden, enligt informanterna Läraren talade till eleven, inte med eleven. Vändpunkter för informanterna var att komma till en gymnasieskola där kommunikationen upplevdes som horisontell. Informanterna ansåg att lärarna var skickliga på att se och förstå deras verklighet. Ytterligare vändpunkter var att tre av informanterna fick en diagnos. Då upplevde de unga kvinnorna en annan uppmärksamhet som ledde till bättre kommunikation. De kände sig sedda och bekräftade. Jag fann i min undersökning framför allt tre faktorer som haft stor betydelse för att lyckas med studierna och bli godkända på kurserna; inkludering, mellanmänskliga relationer och samarbete mellan skola och andra aktörer såsom sjukvård och vårdnadshavare.

Undersökningen utgår ifrån Watson, Morris & Harris (2010) och Annetta m.fl. (2008) undersökningar av användandet av dataspel i en läromiljö samt Portnow’s (2008) teorier om tangential learning. Istället för att fokusera på om dataspel påverkan fokusera undersökningen på olika typer av narrativa strukturer, linjär och nät, påverkar elevers förmåga att minnas information förmedlad i ett dataspel. Är det fördelaktigt ifall eleven själv får söka upp informationen eller riskeras det att eleven missar vitala delar? Som artefakt skapades två mekanisk identiska pusselplattformsspel vilka använder sig av antingen linjärtnarrativ eller nätnarrativ vilka testades på en skolklass vid två tillfällen. Vid första tillfället spelade klassen igenom prototyperna, halva spelade linjär, och besvarade frågor rörande informationen i spelet. Efter fyra dagar fick eleverna besvara samma information, för att sedan jämföras med tidigare svar. Resultatet visade att de olika strukturerna påverkar eleverna, där linjärtnarrativ är att föredra då resultatet generellt är bättre och mer konstant.

Syftet med texten är att undersöka hur den nyare sionistiska självbilden hos judar skiljer sig från den äldre självbilden i judisk litteratur efter Förintelsen för att visa hur självbilden hos judar har förändrats. Frågeställningen som ska utredas är hur den nyare självbilden hos judar i Arendts Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil är annorlunda från den äldre självbilden i Waxmans Writing the Holocaust: Identity, Testimony, Representation. Den tidigare forskningen som har valts innehåller information om den nyare och äldre självbilden hos judar. Sett till metod har källmaterialet begränsats till två källor för att kunna ha en direkt konkret jämförelse mellan två olika självbilder hos judar. Narrativanalys har valts för att effektivt identifiera bedrivande av narrativ i texterna. Resultatet av undersökningen blev att den nyare självbilden innebär ett mer aktivt deltagande i internationell politik och större grad av direkta ageranden istället för den mer passiva äldre självbilden där det var vanligt förekommande att arbeta för att bevara minnen samt vara vittne till händelser. / The purpose of the text is to investigate how the newer Zionist self-image of Jews differs from the older image in Jewish literature after the Holocaust to show how the self-image of Jews has changed. The question to be investigated is how the newer self-image of Jews in Arendt's Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil differs from the older image in Waxman's Writing the Holocaust: Identity, Testimony, Representation. The previous research that has been selected contains information on the newer and older self-image of Jews. In terms of method, the source material has been limited to two sources to be able to have a direct concrete comparison between two different self-images of Jews. Narrative analysis has been chosen to effectively identify the conduct of narratives in the texts. The result of the study was that the newer self-image of Jews means a more active participation in international politics and a greater degree of direct action instead of the more passive older self-image of Jews where it was more common to work to preserve memories and be a witness to events directly related to oneself and other Jews.

Denna uppsats bygger på empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdämd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nå ut. Uppsatsens fokusligger på den narrativa kopplingen i författandet av en managementberättelse som utgårfrån en case study.Vi bjuder Dig som läsare på en berättelse i vildavästernmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. På vintern är det mestadels kallt men undersommartid samlas både människor men också… problem. Vi kommer att få följa stadenssheriffer Allen och Will i deras uppdrag att hålla ordningen upprätt i staden. Vi kommerockså bekanta oss med guldvaskarna Johny och Jeff, två Lone Riders vars vägar då ochdå korsas.Vi har valt en abduktiv ansats genom uppsatsen och en design som i linje med syftet kanskapa perspektiv och djup i frågan om uppsatsens narrativa och organisatoriska ämne.Denna form av studie bjuder förhoppningsvis Dig som läsare en skön lässtund, meninnebär också att analysmaterialet framställs på ett annorlunda vis än i en traditionellnaturvetenskaplig uppsats. Vi är medvetna om detta och höjer därför ett varningensfinger. Dock innebär det oftast att i de fall det finns en risk så kantas andra sidan avvinning och så även i detta fall då analysen kommer innebära båda dessa ytterligheter.Vår tanke är att skapa ett engagemang och en ”poäng” bortom de case och tidsmässigasammanhang vi belyst och på så vis hoppas vi att en röd tråd ska finnas mellanuppsatsens olika delar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi