I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning daär sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfoördes genom semistrukturerade intervjuer daär informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta beraättelsen var.

I detta arbete har uppfattningen av känslor via ambiensljud, effektljud och röst undersökts i en ljudberättelse. Detta har gjorts för att få en ökad uppfattning om hur ljud påverkar en situation och om det går att ersätta musiken som känslomässig anknytning till berättelsen.Ljudberättelserna är designade med tre olika känslor i fokus, glädje/lycka, stress/ spänning samt ilska. Analysen av dessa gjordes genom att intervjua 12 personer som sedan svarade på frågor baserade på Tuuris m.fl. tabell om ljuduppfattning. Därefter analyserades resultaten utifrån Michel Chions Semantic och Causal för att se var varje informant fokuserade. Sedan har svaren satts i perspektiv till två andra lyssningsmodeller, dels Walter Murch – dense clairty / clear density samt IEZA-modellen av Huiberts och van Tol.De svar som uppkom visade tydligt att rösten var det som personer fokuserade mest på då inte musik fanns att tillgå. Det framgick även att ljud som inte var tänkt att höra till händelsen i berättelsen var något som nästan alla informanter fokuserade på. Chion säger att språk är det människan lyssnar mest efter, vilket också är sant i denna undersökning.

Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm – En audio-visuell analys av filmen The King´s Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun. I denna uppsats undersöktes filmljudet i dramafilmen The King´s Speech. Detta för att ta reda på vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nämnda film, samt hur ljudet är placerat i filmens flerkanalsmix. Filmen granskades med hjälp av en audio-visuell analys. Denna metod går ut på att ljudet och bilden undersöks separat, för att sedan åter kombineras och analyseras som helhet. Den audio-visuella analysmetod som använts kommer från ljudteoretikern Michel Chion, och kallas Masking. Resultatet av den audio-visuella analysen pekade mot att ljudets huvudsakliga funktioner var att skapa en realistisk skildring av karaktärer och omgivningar, skapa en känsla av närvaro, samt att skapa och bibehålla olika perspektiv i den narrativa världen. Den stora majoriteten av ljud visade sig vara placerade i centerkanalen, medan främst ickediegetisk musik och ambiensljud var placerade i front- och surroundkanalerna. Detta kanalanvändande tycktes gynna de funna funktionerna, främst genom att bidra till känslan av närvaro och realism, genom att omsluta filmpubliken med ambienta ljud.

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen. Filmljudet hjälper även till att leda åskådarens uppmärksamhet och beskriva föremål eller personers innebörd. Den kanske absolut viktigaste funktion som ljudet har är att ge åskådaren en djupare förståelse för handlingen.

Sundbye, Martin (2019). Ljudets funktioner i filmen No Country for Old men – En audiovisuell analys. Examensuppsats inom Ljud- och musikproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun. I denna uppsats undersöktes främst ljudet men också bilden ur en scen från filmen No Country for Old Men. Detta gjordes för att ta reda på hur scenen använder sina ljudresurser ur ett berättelsefunktionsperspektiv, samt att få en djupare förståelse för ljudets roll och vad ljudet bidrar med till berättelsen som bilden inte gör. Den valda scenen granskades med hjälp av en audiovisuell analysteknik kallad Masking, som myntades av den franske filmljudsforskaren Michel Chion. Resultatet visade att scenen använder sig av en mycket begränsad ljudpallet. Filmskaparna har gjort ett medvetet val att välja bort viktigt berättardimensioner som musik och dialog. Scenen förlitar sig istället på atmosfärsljud och ljudeffekter för att berätta historien. Ljudeffekter blir en central del i berättelsen och är direkt nödvändiga för att scenen ska kunna förstås till fullo. Ljuden ignorerar också det visuella tempot som delvis närvarar och strävar istället efter en mer naturlig ljudberättelse, där ljudet förblir oförvrängd. Alla ljud som hörs är även diegetiska vilket tillsammans med den begränsade ljudpaletten bidrar till en intim och realistisk upplevelse, trots scenens relativt surrealistiska händelseförlopp.

Th. Etat--musique--Paris 8-Vincennes-Saint-Denis, 2004. / Résumé en anglais. Bibliogr. et discogr. p. 455-471.

Detta examensarbete går ut på att undersöka huruvida filmtittares upplevelser påverkas av inadekvat efterklangspålägg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspålägget passar till filmen anses bestämmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras. En lyssningsundersökning utfördes med två olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara på frågor relaterade till dessa. Målet var att få in motiveringar till svaren för att få en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion. Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stämde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktär för att kännas naturlig.

<p>This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way.</p><p>The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set.</p>

This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way. The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set.

I denna undersökning har en audiovisuell analys genomförts på en filmsekvens ur filmen Munich (2005), för att undersöka hur ljudet påverkar filmens berättande. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för ljuddesign i film men även för att se hur det kan användas som ett berättarverktyg. I studien granskades först ljud och bild individuellt och sedan båda tillsammans som efteråt analyserades utifrån teoribildning från Michel Chion, Klas Dykhoff och David Sonnenschein. Studiens resultat påvisar att ljudet används för att leda åskådarens uppmärksamhet, ge information och informativa egenskaper till karaktärerna och objekt i filmen och för att reflektera protagonisternas sinnestillstånd.