I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen. Filmljudet hjälper även till att leda åskådarens uppmärksamhet och beskriva föremål eller personers innebörd. Den kanske absolut viktigaste funktion som ljudet har är att ge åskådaren en djupare förståelse för handlingen.

I denna undersökning har en audiovisuell analys genomförts på en filmsekvens ur filmen Munich (2005), för att undersöka hur ljudet påverkar filmens berättande. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för ljuddesign i film men även för att se hur det kan användas som ett berättarverktyg. I studien granskades först ljud och bild individuellt och sedan båda tillsammans som efteråt analyserades utifrån teoribildning från Michel Chion, Klas Dykhoff och David Sonnenschein. Studiens resultat påvisar att ljudet används för att leda åskådarens uppmärksamhet, ge information och informativa egenskaper till karaktärerna och objekt i filmen och för att reflektera protagonisternas sinnestillstånd.

<p>Syftet med studien är att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudläggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudläggning remedierar filmljudläggning. De datainsamlingstekniker som använts i undersökningen är djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna är två dataspelsljudläggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudläggare. Resultatet visar att det finns många likheter mellan dataspelsljudläggning och filmljudläggning. Det som skiljer dem åt är främst tekniken, interaktiviteten och användandet av dataspelsmotorn. Dataspelsljudläggningen remedierar filmljudläggning genom ljudläggarna. Detta görs genomatt de lånar många av de gestaltningskomponenter som filmljudläggning använder. Vidarevisar undersökningen att Michel Chions terminologi för filmljud är applicerbar på dataspelsljud.</p>

Submitted by FLIBLIO FERREIRA DE SOUZA null (fliblio@hotmail.com) on 2017-08-17T08:50:13Z No. of bitstreams: 1 Dissertação de Mestrado em Música – Fliblio Ferreira de Souza.pdf: 13041972 bytes, checksum: 3441fe83726c4f8c9d78a03b9f410e7b (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-08-23T16:50:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 souza_ff_me_ia.pdf: 13041972 bytes, checksum: 3441fe83726c4f8c9d78a03b9f410e7b (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-23T16:50:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 souza_ff_me_ia.pdf: 13041972 bytes, checksum: 3441fe83726c4f8c9d78a03b9f410e7b (MD5) Previous issue date: 2017-06-23 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O presente trabalho aborda os aspectos cognitivos e os fundamentos composicionais da música eletroacústica para o audiovisual segundo Michel Chion, objetivando, assim, a realização de uma obra musical autoral de acordo com os princípios encontrados. Para tanto, foi realizada uma revisão bibliográfica crítica de sua obra, de modo a extrair ferramentas para a análise e para a composição dessa categoria de música. Com essas ferramentas, e sob o ponto de vista da interação do som com a imagem, foram analisadas obras “áudio-visuais” do próprio Michel Chion e a obra autoral na qual culminou este trabalho. De acordo com nossos estudos, o escopo desta pesquisa é algo inédito na produção acadêmica brasileira. / This research approaches the cognitive aspects and the compositional basis of the electroacoustic music to the audiovisual, according to Michel Chion. With this, it was aimed to do an authorial musical composition supported on the researched basis. To do that, a critical bibliographical research of Chion’s works was made in order to extract tools to the analysis and to the composition of this category of music. With this tools and focusing on the interaction of sound with image, it was analyzed selected audio-visual works by Michel Chion and the authorial one in which this work culminate. As far as we know, the scope of this research is something still undone in the Brazilian scientific academy.

Syftet med studien är att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudläggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudläggning remedierar filmljudläggning. De datainsamlingstekniker som använts i undersökningen är djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna är två dataspelsljudläggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudläggare. Resultatet visar att det finns många likheter mellan dataspelsljudläggning och filmljudläggning. Det som skiljer dem åt är främst tekniken, interaktiviteten och användandet av dataspelsmotorn. Dataspelsljudläggningen remedierar filmljudläggning genom ljudläggarna. Detta görs genomatt de lånar många av de gestaltningskomponenter som filmljudläggning använder. Vidarevisar undersökningen att Michel Chions terminologi för filmljud är applicerbar på dataspelsljud.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man i massmedia artikulerar audiovisuellauttrycksmedel, hur den audiovisuella diskursen har utvecklats under tre decennier och ividare led förändrat den sociala praktiken. Studien går även in på vilka psykologiskakognitioner som kan påverkas av perceptioner och hur man i senare led artikulerar dessatankar. Studien har valt Faircloughs kritiska diskursanalys där den tredimensionellaanalysmodell kommer användas som metod. Vidare ska filmrecensioner i DagensNyheter och Svenska Dagbladet analyseras för att finna svar på den audiovisuelladiskursens struktur. Diskursanalysen utgår från poststrukturella teorier som säger att därspråket förändras, förändras också sociala strukturer (Winther &amp; Phillips, 2000:7ff).Dessa teorier ska kompletteras med Michel Chions (1994) teorier om begreppetaudiovision och Guttman et al (2005) tidigare forskning om perception. Analysen visaren stor förändring i diskursordningen på så vis att de audiovisuella uttrycksmedel harstörre diskursiv närvaro i de nutida texter. Analysen visar även på en mångfaldig ochkreativ användning av diskurser och kan då enligt Faircloughs poststrukturella teorierkonstatera en utveckling av den sociala praktiken. Denna utveckling kunde i senare ledspeglas mot Chions teorier om audiovision och Guttman et als tidigare forskning omperception och studien tolkar att den visuella och audiella perceptionenssammanlänkning är omedveten och blir därför svår att artikulera.

Denna studie har som syfte att undersöka hur tystnad gestaltas med hjälp av ljud i filmen A Quiet Place (2018) (John Krasinski, Bryan Woods &amp; Scott Beck med ljuddesign av Erik Aadahl och Ethan Van der Ryn). Studien har även som syfte att undersöka vilka narrativa funktioner ljudet fyller samt bidra till en djupare förståelse för hur det kan används för att skapa en upplevelse av spänning och rädsla.Uppsatsen innehåller en audiovisuell analys av tre scener ur undersökningsmaterialet (A Quiet Place) som består av Michel Chions metod Masking genom vilken en scenbeskrivning och en ljudhändelsebeskrivning upprättats. Dessa två beskrivningar har sedan använts som underlag för en innehållsanalys och Johnny Wingstedt’s narrativa funktionsanalys med författarens tolkning av ljudets berättande funktioner. För att söka svar på hur spänning erhålls med hjälp av ljud har teorier av hjärnforskaren Seth S Horowitz använts i en avslutande och sammanställande analys.Resultatet av analysen visar att tystnad gestaltas genom kontraster, dynamik och att ställa olika ljudnivåer i relation till varandra, en upplevd tystnad är en negation till den ljudnivå som den är ställd i relation till. Ljudet och musikens narrativa funktioner har i stor utsträckning visat sig vara att vägleda åskådarens uppmärksamhet, knyta samman scener och sekvenser i ett linjärt tidsförlopp och understryka känslomässiga uttryck. Studiens resultat tyder även på att upplevelsen av spänning till stor del erhålls på ett liknande sätt som tystnad gestaltas.

Mémoire en recherche-création / Ce mémoire, présenté sous forme de recherche-création, est consacré à l'étude de scénarios issus du mouvement du Renouveau du cinéma québécois, ainsi qu’à la représentation de la poésie issue de la littérature francophone dans le cinéma d'auteurs québécois contemporains. Il s’agit de faire des liens entre l'utilisation de textes littéraires dans le cinéma d’auteur québécois et les nouvelles interprétations qu’elles suggèrent. En bref, en quoi la poésie, dans le cinéma québécois contemporain, fait-elle écho aux problématiques sociales du Renouveau, et comment cela se manifeste-t-il concrètement dans l'écriture d'un scénario? Mon projet de recherche est voué d’une part à l’analyse d’un corpus prédéfini issu du cinéma d’auteur québécois ainsi qu’à l’étude de l’expression littéraire au sein du septième art et de son rôle dans l'ambivalence de l'identité québécoise, notamment dans les films suivants : La face cachée de la lune (Robert Lepage, 2004), À l’Ouest de Pluton (Myriam Verreault, 2008), J’ai tué ma mère (Xavier Dolan, 2009), Les amours imaginaires (Xavier Dolan, 2010), Nuit #1 (Anne Émond, 2011), Laurentie (Mathieu Denis et Simon Lavoie, 2011), et Laurence Anyways (Dolan, 2012). Je m’appuie sur les études des chercheurs Christian Poirier (Le cinéma québécois : À la recherche d’une identité?, 2004), Michel Chion (L’écrit au cinéma, 2013), et Isabelle Raynauld (Lire et écrire un scénario, 2019). D’autre part, ce mémoire est consacré à l’écriture d’un scénario original basé sur mes recherches, intitulé À l’ombre des supernovæ, s’inspirant du recueil de poèmes L’outre-vie de Marie Uguay. / This thesis, presented as a research-creation project, is devoted to the study of screenplays resulting from the movement of the Renewal of Quebec cinema in the early 2000s, as well as to the representation of poetry from French literature in the cinema of contemporary Quebec authors. It is about making links between the use of literary texts in Quebec authored cinema and the new interpretations they suggest. In short, how does poetry in contemporary Quebec cinema echo the social issues of the Renewal, and how does this manifest itself in the writing of a screenplay? My research project is devoted on the one hand to the analysis of a predefined corpus from Quebec author cinema and to the study of literary expression within the seventh art, as well as its role in the ambivalence of Quebec identity, particularly in the following films: La face cachée de la lune (Robert Lepage, 2004), À l’Ouest de Pluton (Myriam Verreault, 2008), J’ai tué ma mère (Xavier Dolan, 2009), Les amours imaginaires (Xavier Dolan, 2010), Nuit #1 (Anne Émond, 2011), Laurentie (Mathieu Denis and Simon Lavoie, 2011), and Laurence Anyways (Dolan, 2012). I rely on the studies of researchers Christian Poirier (Le cinéma québécois : À la recherche d’une identité?, 2004), Michel Chion (L’écrit au cinéma, 2013), ans Isabelle Raynauld (Lire et écrire un scénario, 2019). On the other hand, this dissertation is devoted to writing a screenplay based on my research, titled À l’ombre des supernovae, inspired by the collection of poems L'outre-vie by Marie Uguay.