I följande uppsats kommer filmkritikens utveckling undersökas. Till grund för arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-åren har skett en förenkling av filmkritiken. Syftet är att undersöka ifall det går att hitta belägg för tidigare nämnda hypotes och i så fall hur filmkritiken förändrats. De frågor som besvaras i uppsatsen är Har det skett en förändring i genren filmkritik? Vad kan förklara denna eventuella förändring? Är förändringen i så fall konsekvent under de åren som studeras? Analysmaterialet består av åtta stycken filmrecensioner publicerade i Dagens Nyheter mellan åren 1960 och 2005. Urvalet har gjorts efter fyra, ur ett filmvetenskapligt perspektiv, definierade perioder. Ur varje period har sedan en recension av en, för tiden, representativ film samt recensionen av det årets Oscarsvinnare i kategorin Best Picture använts. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen ligger Walter Ongs teori om en inskriven och fiktionaliserad publik, Hans Robert Jouss teori om vad författaren förväntar sig att sin publik vet (Horizon of experience och expectation) och till viss del Foucaults maktbegrepp om hur makt utövas inom vissa områden. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys valts, till grund för den ligger Johanna Ledin och Ulla Mobergs text om textanalytiska metoder. Resultatet visar att en förändring av filmkritiken har skett utifrån de analyserade texterna. Dock visades sig inte förändringen vara konsekvent som först antagits. En tydlig förändring i skribentens relation till sin inskrivna publik kunde ses mellan olika perioderna. Också texternas koherens och struktur visade sig skilja mycket.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man i massmedia artikulerar audiovisuellauttrycksmedel, hur den audiovisuella diskursen har utvecklats under tre decennier och ividare led förändrat den sociala praktiken. Studien går även in på vilka psykologiskakognitioner som kan påverkas av perceptioner och hur man i senare led artikulerar dessatankar. Studien har valt Faircloughs kritiska diskursanalys där den tredimensionellaanalysmodell kommer användas som metod. Vidare ska filmrecensioner i DagensNyheter och Svenska Dagbladet analyseras för att finna svar på den audiovisuelladiskursens struktur. Diskursanalysen utgår från poststrukturella teorier som säger att därspråket förändras, förändras också sociala strukturer (Winther & Phillips, 2000:7ff).Dessa teorier ska kompletteras med Michel Chions (1994) teorier om begreppetaudiovision och Guttman et al (2005) tidigare forskning om perception. Analysen visaren stor förändring i diskursordningen på så vis att de audiovisuella uttrycksmedel harstörre diskursiv närvaro i de nutida texter. Analysen visar även på en mångfaldig ochkreativ användning av diskurser och kan då enligt Faircloughs poststrukturella teorierkonstatera en utveckling av den sociala praktiken. Denna utveckling kunde i senare ledspeglas mot Chions teorier om audiovision och Guttman et als tidigare forskning omperception och studien tolkar att den visuella och audiella perceptionenssammanlänkning är omedveten och blir därför svår att artikulera.

The state of cultural journalism has been a subject of discussion within journalism research for a long period of time. The core of the discussion is that cultural journalism differs from journalism in many ways, which creates friction. Some researchers illustrate this friction as a battle between two separate paradigms – the journalistic paradigm and the aestethic paradigm – and their values. The aesthetic paradigm strives for values such as subjectivity, pedagogicality and expertise, while the journalistic paradigm focuses on effectivity, objectivity and ethics. The research concerning this has mostly been aimed at literature and music, but not film to the same extent. This study aimed to fill that gap by investigating the changes within swedish film criticism during the time between the late ‘90s and today. The platforms that we analysed are Moviezine, Barometern and Aftonbladet and the film reviews from them were analysed from the perspective of language, method of production and the values of the two paradigms. The study showed that these three platforms took their own paths; some of them have moved towards the aesthetic paradigm, while others have gone in the opposite direction. 2016 is the most divisive year of the analysed years.