No description available.

No description available.

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare. För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori. Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ”självgjord”, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet. Dessa fem värderingar går inte att skilja åt utan beror av varandra och de harmoniserar med fältets position i samhället. Kulturutövandet är avgörande för informanternas självidentitet. Informanterna balanserar det som de upplever som det vanliga trygga livet med det kontrasterande kulturutövandet. Informanterna vill inte ha kulturutövandet som inkomstbringande yrke eftersom de vill slippa kompromissa med sitt skapande samtidigt som de vill ha tryggheten som det vanliga livet erbjuder. Även informanternas historia, nu och föreställda framtid påverkar valet. Breakdansarnas val skiljer sig från musikernas eftersom breakdancefältet inte är professionelliserat. Men även om breakdancefältet befinner sig vid sidan av kulturetablissemang, näringsliv och kulturpolitik påverkas och förändras breakdancefältet i relationerna till dessa.

En av de första frågorna en arbetsgivare kan möta i rekryteringsprocesser är huruvida man ska befordra någon internt eller om man ska rekrytera ledningsbefattningar externt. Det är en fråga som sätter tonen och inriktningen på hela rekryteringsprocessen. Dessa processer påverkar och påverkas av olika faktorer, som till exempel önskade egenskaper, organisationskultur och medarbetares attityder mot ledningsbefattningar. Tidigare forskning kring rekrytering visar att det finns områden inom detta som organisationer behöver kunskap om. Den tidigare forskningen ger en bild av var forskningen ligger och att det saknas studier om hur organisationskultur påverkar rekryteringar. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse kring hur Uppsala universitets kollegiala rekryteringsformer påverkar medarbetare och hur vilken rekryteringsform påverkar önskade egenskaper i ledningskandidater och vilka attityder man har till dem. Studiens två frågeställningar besvaras med hjälp av Bourdieus kapital- och fältteori och visar att arbetsplatsen på olika sätt påverkas av intern- och externrekrytering. Fokus har varit på Uppsala universitet då organisationen presenterar egenartade rekryteringsprocesser inom akademiska kärnverksamheten och förvaltningen. Genom 10 stycken kvalitativa intervjuer har data från prefekter, avdelningschefer, samt deras medarbetare inhämtats och kodats. Resultatet visar att det kollegiala systemet som finns inom universitetsvärlden har starka effekter på rekryteringsprocesser och att deras samverkan präglar förväntade egenskaper, attityder och kultur. Avslutningsvis presenteras vilken framtida forskning som kan härledas.

Studiens syfte är att fördjupa kunskaper om kontroversiell inom musikämnet. Undersökningens frågeställningar fokuserar på vad musiklärare anser om kontroversiell musik samt hur kontroversiell musik används i skolan. Kvalitativa intervjuer genomförts med fyra musiklärare. Empirin har analyserats med hjälp av Bourdieus fältteori. Resultatet visar att de intervjuade musiklärarna anser att dagens kontroversiella musik handlar till stor del om gangsterrap. Inom den genren är det musikens budskap och texter som upplevs som kontroversiella. Informanterna vittnar om glorifiering av droger, våld och kvinnoförnedring. Resultatet visar även att musiklärarna vill använda kontroversiell musik som diskussionsunderlag i musikundervisningen, men endast en av fyra informanter berättar om att de använder klingande exempel för detta. Musikval i musikämnet samt vem det är som bestämmer vad som ska spelas i musikundervisningen diskuteras i studien.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder: Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra. Till vår undersökning valde vi en etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och högskole-utbildning som väljer att placera sina barn på utomhusförskolan Kotten och Granen.

<p>Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel</p><p>Handledare: Thomas Knoll</p><p>Examinator: Martin Danielsson</p><p>Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik</p><p>Typ av rapport: C - uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: Höstterminen 2008</p><p>Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s</p><p>bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna</p><p>redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer</p><p>påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv</p><p>kommer också att göras.</p><p>Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys</p><p>av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts.</p><p>Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att</p><p>det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt</p><p>flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk</p><p>nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det</p><p>amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan</p><p>ses som stötande och journalister ständigt utsätts för</p><p>påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga</p><p>likheter mellan kanalerna.</p>

Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel Handledare: Thomas Knoll Examinator: Martin Danielsson Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik Typ av rapport: C - uppsats Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap År: Höstterminen 2008 Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv kommer också att göras. Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts. Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan ses som stötande och journalister ständigt utsätts för påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga likheter mellan kanalerna.

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

No description available.