Detta är en jämförande studie vilken undersöker hur social klass och kön tas i uttryck i elevers val av gymnasieprogram och hur dessa skiljer sig mellan två valda samhällsklasser. De valda samhällsklasserna är arbetarklass och övre medelklass och syftet med studien är att se hur valet speglas av individers klassbakgrund och kön samt hur det tas i uttryck i respektive grupp. De frågeställningar studien har besvarat är på vilket sätt social klass och genus tas i uttryck i individers val av gymnasieprogram samt hur individer förhåller sig till såväl omgivning som klass och familj i sina studieval. För att analysera detta används Pierre Bourdieus teori om social klass och habitus, Yvonne Hirdmans genusteori samt perspektivet intersektionalitet vilket bidrar till att kunna analysera teorierna tillsammans. Tidigare forskning på ämnet visar att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning tenderar att välja studieförberedande program i större utsträckning än elever vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning. Vidare är den könssegregerade arbetsmarknaden ett resultat av elevers studieval vilket visar att individer tenderar att göra studieval baserat på vilket kön de har. Studien är en kvalitativ undersökning och omfattas av tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever som går sitt sista år på gymnasiet. Fem av respondenterna tillhör arbetarklassen och resterande fem tillhör övre medelklassen. Resultatet visar att social klass färgar elevers val då utbildning värderas olika samhällsklasserna emellan. Deras upplevelser och berättelser om sina föräldrars engagemang i studierna ser mycket olika ut vilket kan ses som bidragande orsak till de skilda valen mellan samhällsklasserna. Även kön färgar till viss del elevers val och speciellt för individer ur arbetarklassen då de yrkesförberedande programmen är mycket tydligare könskodade än de studieförberedande.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ”En skola för alla”. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ”En skola för alla” menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut. Med hjälp av en hermeneutisk metod vill vi utifrån litteratur, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer förstå hur pedagoger upplever ”En skola för alla”.   Respondenter som deltagit i studien genom intervjuer menar att begreppet ”En skola för alla” är ett ansvar som måste genomsyra hela skolsystemet ända från politikernivån till skolledare för att slutligen landa hos elever och föräldrar. Tidigare forskning visar att de officiella styrdokumenten framhållit länge att skolundervisningen ska vara inkluderande men att det i praktiken har visat sig att vara svårt att både kunna tillämpa och nå. Resultatet av denna studie, genom respondenters svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

<p>This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.</p><p>The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.</p>

<p>Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.</p>

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school. The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige.   Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, kopplat till social klass och politiska sympatier i en svensk kontext, då tidigare forskning på ämnet främst varit USA-centrerad. Genom att applicera ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö- och klimatfrågor kan studien även bidra till en djupare förståelse för sociala aspekter av dessa frågor, vilket är viktigt för utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder: Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra. Till vår undersökning valde vi en etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och högskole-utbildning som väljer att placera sina barn på utomhusförskolan Kotten och Granen.

Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att på sikt säkerställa lika tillgång till opartisk information bland hela Sveriges befolkning.

The aim of this thesis is to examine compulsory schools' material conditions in relation to students' learning opportunities and schools staffs’ opportunities to educate. The thesis consists of four published peer-reviewed articles. The empirical data was collected through extensive fieldwork during 2010-2011 in three Swedish schools (ages 14-15), characterized by different social demographics. The material is primarily classroom observations, semi-structured interviews and policy documents. Analysis in the thesis draws mainly on Pierre Bourdieu’s theoretical framework, but also on contemporary developments institutional habitus by Diane Reay and positional capital by Jacques Lévy. Also, materiality as an educational concept is used to reflect and discuss schools’ prerequisites as institutions of education. The first article investigates how school practice emerges for pupils and the importance it has on their perceptions of their own lives in the school, it also considers and discusses the utility of the theoretical tool school habitus. The study was furthermore a critical examination of the reproductive and/or social levelling effects that school practice could have on pupils. The second article explores and compares the schools' access to ICT and classroom teaching. The third article examines the role of the family and its importance for school staff and pupils in the daily operations of the school. In addition, it scrutinizes how socioeconomic conditions affect the middle- and working-class schools' abilities to navigate in relation to families. The fourth article examines material conditions in all three schools with a focus on pupils and school staffs’ perceptions and actions in school practices, and how materiality shapes schools' institutional habitus. The analysis displays that schools’ materiality has major significance for the forms of institutional habitus and which ideals and values about education are developed in the different schools. It also displays that schools’ material conditions are closely interwoven with pupils’ educational backgrounds and the socioeconomic structure of the local neighbourhood. Schools’ material preconditions affect the pedagogical work of the teachers in classrooms and principals’ acting space to follow and implement the schools’ missions according to steering documents. Viewed as preworld, the local area and resources in the schools shape pupils’ sense of worthiness and thus their visions of a possible future in regard to educational and- workinglife carriers. The thesis discusses and concludes that the title The Subtle Inequality illustrate a process where phenomenon such as school choice, teacher shortage or schools’ abilities to compete are taken for granted. They are seen as “natural” and given, thus they hide the existing, objective material preconditions as the sources that shape differences in the educational system. To overcome these differences, the thesis reflects on the need to give all schools in Sweden equal material starting points.