Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som ofta används i media för att beskriva hur pass medveten en person är om hur dennes beteende och attityd påverkar miljön. Begreppet används ofta för att beskriva personer, företag eller organisationer,men även ibland länder. Sverige är ett av deländerna som upplevsatt ligga framkant när det gäller den allmänna miljömedvetenheten bland befolkningen. Finns det en universell nivå av miljömedvetenhet eller skiljer det sig åt på olika sätt, exempelvis på en geografisk nivå?Den här studien har undersökt skillnader i miljömedvetenhet mellan personer bosatta i stadsmiljöoch på landsbygd,i Kristianstad samt Sölvesborgs kommun. Metodernasom användes för att få fram ett resultat var enkäter samt semi-strukturerade intervjuer med personer från de bådahuvudgrupperna. Studien visadeatt det fanns en märkbar skillnad i miljömedvetenhet hos personer på landsbygden i jämförelse med de som bor i stadsmiljö. Resultatet analyserades och förklarades utifrån en rad olika teorier, så som Maslows behovstrappa och Azjens teori om planerat beteende. Faktorer som informationsbrist och utbildningsnivå har en påverkan på en persons miljömedvetenhet, men störst vikt ligger i tillgänglighet och ekonomiska incitament. / Environmental awareness is term commonly used in media to describe the level of awareness an individual has on how their behaviour and attitude affects the environment. The term is most often used to describe people, companies or organisations but sometimes even countries. Sweden is one of these countries that is often portrayed as being one of the leading countries when it comes to the general level of environmental awareness amongst the population. Is there however a universal level of environmental awareness or can it differ depending on geographical location in the country? This study has examined differences in environmental awareness between people living in rural and urban areas in Kristianstad and Sölvesborg municipalities. Methods used to produce a conclusion were surveys and semi-structured interviews. The study found a notable difference in environmental awareness in people living inrural areas compared to those living in urban areas. The results were analysedand explained in accordance with theories such as Maslow's theory of needs and Ajzen's theory of planned behaviour. Factors such as lack of information and level of education played a role in deciding one's environmental awareness, but the key factors were economic incitements and availability of environmental friendly alternatives.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige.   Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, kopplat till social klass och politiska sympatier i en svensk kontext, då tidigare forskning på ämnet främst varit USA-centrerad. Genom att applicera ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö- och klimatfrågor kan studien även bidra till en djupare förståelse för sociala aspekter av dessa frågor, vilket är viktigt för utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Modern society’s industrial food system has led to several environmental problems and is compromising the fundamental aspects of agriculture such as fertile soil, biodiversity, and ecosystem services. In addition to this, the food system contributes to economic and social difficulties for actors within the agricultural sector. Hence, the food system requires a deep socio-economic change. Regionalwert AG is among other alternative food networks, an initiative to enhance sustainable agriculture by operating at a regional level. In this study, interviews were conducted with partner companies of Regionalwert AG with the aim to examine what motivates people to engage in alternative food networks, using Regionalwert AG as an exemplary case. A further aim was to examine the partnership between the partner companies and Regionalwert AG. The results were analysed using the study's state of knowledge and the theoretical framework, consisting of alienation theory. The study shows that the informants had unique stories about how they engaged with the network and that the partnership was constructed in three different ways: investment partnership, licensed partnership, and supportive partnership. The motivations that emerged from the study were divided into three themes: (i) economic, social and ideological, (ii) critical approach towards the food system, and (iii) re-connecting people with agriculture. The informants expressed that they want to spread knowledge and awareness about food production and Regionalwert AG makes this financially possible as well as provides a platform to spread the message about the value of food. / Det moderna samhällets industriella livsmedelssystem har lett till flera miljöproblem och det kompromissar fundamentala aspekter inom jordbruket som bördig jord, biodiversitet och ekosystemtjänster. Utöver miljöproblemen bidrar livsmedelssystemet till ekonomiska och sociala svårigheter för aktörer inom jordbrukssektorn. Därav krävs en stor socioekonomisk förändring av livsmedelssystemet. Regionalwert AG är tillsammans med andra alternativa livsmedelsnätverk ett initiativ till att öka hållbart jordbruk genom att verka på en regional nivå. I den här studien, genomfördes intervjuer med partnerföretag till Regionalwert AG med syftet att undersöka vad som motiverar människor att gå med i alternativa livsmedelsnätverk, genom att använda Regionalwert AG som ett exemplifierande fall. Ett ytterligare syfte var att undersöka partnerskapet mellan partnerföretagen och Regionalwert AG. Resultatet analyserades med hjälp av studiens kunskapsläge och teoretiska ramverk, bestående av alienationsteori. Studien visar att informanterna hade unika berättelser om hur de anslöt sig till nätverket och att partnerskapet var konstruerat på tre olika sätt: investerings partnerskap, licensierat partnerskap och stödjande partnerskap. Motivationerna som kom fram genom studien föll under tre teman: (i) ekonomisk, social och ideologisk, (ii) kritisk inställning mot livsmedelssystemet och (iii) återknyta människor med jordbruket. Informanterna uttryckte att de vill sprida kunskap och medvetenhet om matproduktion och Regionalwert AG gör detta finansiellt möjligt samt utgör en plattform för att sprida budskapet om värdet bakom livsmedel.

Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

Klimatfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle och det tycks finnas en stor medvetenhet hos de flesta människor om att det krävs akuta insatser och stora livsstilsförändringar, om vi ska ha möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Trots att klimatförändringarna lämnar få oberörda och många individer uppger sig dessutom vara både insatta och engagerade i klimatfrågan, så omsätts engagemanget inte alltid till handling. Denna miljösociologiska kvantitativa studie avser undersöka om olika typer av klimatbudskap har en inverkan på individens attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Studien undersöker också huruvida det finns skillnader i individens socio-ekonomiska bakgrund som inverkar på deras självskattade klimatengagemang. I studien deltog 140 respondenter med varierande bakgrundsvariabler (ålder, kön, boendeort, utbildningsnivå och inkomst). Respondenterna som delades upp i två experimentgrupper och en kontrollgrupp, fick besvara en digital enkät med en kvasi-experimentell design.                                                                                                     Resultatet visade att de olika kommunikativa angreppssätten att förmedla frågor kring klimatet på, inte hade en inverkan på respondenternas attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Det fanns inte heller en signifikant skillnad avseende respondenternas klimatengagemang mellan bakgrundsvariablerna boendeort och utbildningsnivå. Däremot visade resultatet en signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande skattat klimatengagemang, något som ligger i linje med tidigare forskning. / Climate change is a constantly debated issue in our society today, and most people seem to have a sense of awareness that we need to act urgently and make major changes in our lifestyle in order to decrease our impact on the climate. Despite the fact that climate change leaves few untouched and many individuals also claim to be both well informed and engaged in the climate issue, the commitment is not always put into action. This environmental sociological quantitative study intends to investigate whether different types of climate messages have an impact on the individual's attitude towards climate change at the time of exposure. The study also examines whether there are differences in the individual's socio-economic background that affect their self-rated climate commitment. In the study 140 respondents with varying background variables participated (age, sex, level of education, place of residence and income). Respondents who were divided into two experimental groups and one control group were asked to answer a digital survey with a quasi-experimental design.                                                                                                                The result showed that the different communicative approaches to conveying issues around the climate did not have an impact on the respondents' attitude towards climate change at the time of exposure. There was also no significant difference with respect to the respondents' climate commitment between the background variables residential area and level of education. However, the result showed a significant difference between men and women regarding estimated climate engagement, which is in line with previous research.