Utvecklingen av seriekulturen har genomgått en drastisk förändring i och med streamingtjänsternas intåg på marknaden. Konsumtionen av serier har skjutit i höjden och produktionsbolag sänder ut nya serier på löpande band. Människor har även funnit nya sätt att konsumera sina serier på. Men är denna utveckling positiv för människors vanor och levnadsmönster i vardagen?  Denna uppsats behandlar ett ännu relativt outforskat område inom mediekulturen och syftar till att skapa en språngbräda för framtida studier inom ämnet. Uppsatsen innehåller en hypotes om att människor idag har påverkats av den nya utvecklingen av streamingtjänster och att deras vanor och mönster har förändrats. Studien av denna hypotes grundar sig i en kvalitativ metodform och innefattar intervjuer med sju informanter som fått svara på frågor ur ett framtaget frågeformulär. Svarsresultaten har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram skillnader och likheter mellan informanternas svar, och utifrån det har slutsatser och tankar för hypotesen dragits. Resultaten visar på att informanterna i någon form har påverkats av den nya förändringen och att de på ett visst plan styrs av behov när de väljer vilka serier de vill se på.

Bakgrund: Prevalensen av ortodontisk behandling hos barn och ungdomar i Sverige är 25 %. Ortodontisk behandling med fast apparatur pågår oftast under ett till två år och påbörjas vanligen i 12-14-års ålder. Syfte: Syftet med studien var att studera ungdomars upplevelser och erfarenheter kring sin ortodontiska behandling med fast apparatur. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågeområden. Informanterna selekterades fram via ett strategiskt urval. Efter personlig kontakt med ungdomar utfördes intervjuerna individuellt och analyserades med manifest innehållsanalys enligt Krippendorff. Resultat: Totalt sex informanter deltog. Informanterna hade liknande upplevelser och erfarenheter avseende kostval, sociala begränsningar, smärta och smärtreducering. Det framkom att de upplevde att de blivit noggrannare med sin munhygien i samband med sin ortodontiska behandling. Slutsats: Ortodontisk behandling med fast apparatur kunde medföra en social påverkan. Informanterna upplevde också att de blivit noggrannare med sin munhygien efter applicering av fast apparatur.

<p>Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde.</p><p>Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt.</p><p>Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag. Framförallt visade resultaten från undersökningen att fenomenet tar en väldigt stor plats i människors liv idag. Majoriteten av respondenterna i studien kunde inte tänka sig ett liv utan Internet, och trenden visade att de som nyttjade trådlösa eller på andra sätt mobila tekniker för att få åtkomst till Internet både hade högre användningsfrekvens och större spektrum tjänster som de nyttjade frekvent.</p>

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida. Det införskaffade materialet resulterade i artiklar, insändare och rapporter. I materialet gör sig pedagogers, privatpersoners och experters åsikter hörda. De som benämns som experter är forskare och läkare.Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, textanalys. Materialet analyserade jag utifrån följande frågeställningar som sedan sammanställdes.-Vad anses orsaka övervikt/fetma?-Vad görs för att gå tillväga med problemet?-Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället? I undersökningen kom jag fram till att en av de största orsakerna till fetma anses vara dåliga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet. Jag har även uppmärksammat att barnfetma i media antingen ses som ett problem, eller som ett försök att hitta en lösning på problemet i form av förebyggelse.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas vanor gällande utomhuspedagogik. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie utifrån 10 semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare. Vi tolkadematerialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv genom Deweys vanebegrepp, hur vanor på förskolan i relation till utomhuspedagogik formar pedagogiska möjligheter och begränsningar. Studiens resultat pekar mot en differens i utomhuspedagogiken utifrån vad som sker på gården och närliggande miljö utanför gården. Resultatet visar även hur pedagogernas olika typer av vanor påverkar förutsättningarna för barns utbildning. Studien lyfter också hur förskollärarna medvetet väljer utomhuspedagogik som ett sätt att kanalisera lärande genom att aktivera flera sinnen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen om att pedagogers förhållningssätt ligger till grund för hur vanor skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen i utomhusmiljön

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions. Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur’s thesis Transforming Audiences. Bjur’s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act. Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews. Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services. The study participants in the study feel that the habits they practice have become more individualised because of the constant availability and the wide range of selection that VoD enables. Users of VoD tend to divide their time watching, and select content differently than their family and friends. Since the individuals who participated in the case study feel that they follow their own habits, which often are irregular and have their own content preferences, they watch their own selected content alone.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.

Syftet var att beskriva användning, erfarenheter och betydelser av internet hos män och kvinnor över 65 år, ur ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Enkäten utformades av författarna till examensarbetet med stöd av begrepp från Model Of Human Occupation. Totalt 50 enkäter delades ut och 38 enkäter besvarades. Datamaterialet bearbetades deskriptivt och analytiskt. Resultatet visade att 17 av 19 respondenter i åldersgruppen 67-76 år använde internet jämfört med 10 av 18 respondenter i åldersgruppen 77-94 år. Tre fjärdedelar i målgruppen var användare av internet och de flesta använde dessutom internet varje dag. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt. Alla respondenter förutom två, som var internetanvändare, kände sig delaktiga i samhället. Majoriteten av respondenterna upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Slutsatsen är att både användare och icke-användare av internet kände sig delaktiga i samhället och upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Internetanvändning behöver inte betyda känsla av delaktighet. Att söka efter information var den internettjänst som användes mest bland respondenterna. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt.