Inom stadsutvecklingen har bilen länge haft en dominerade ställning, med tiden har den dock kommit att bli allt mer ifrågasatt. Flera alternativa planeringsmodeller har tagits fram för att minska bilberoendet varav Morenos 15-minuterstad är en som fått stort genomslag. Dock har mycket få studier gjorts i en nordisk kontext där befolkningstätheten är låg. Syftet har därför varit att undersöka åsikter om 15-minuterstadens centrala pelare och möjligheten till förändrade resvanor i en medelstor svensk stad. Syftet besvarades med en enkät samtidigt som en dokumentanalys genomfördes över stadens översiktsplan med tillhörande trafikstrategi (2010). Resultatet från studien visade att både kommunen och invånare är generellt positivt inställda till 15-minuterstaden men det finns ett visst motstånd till en fullständig implementation. Social practice theory har använts i analysen för att förstå människors svårföränderliga vanor, vilka kan brytas ner till material, kompentens och mening. Materialaspekten har förändrats genom ny infrastruktur vilket kommunen motiverar med ny kompetens om hållbarhet. Invånarna tillskriver 15-minuterstaden en positiv mening genom bemärkelser som rörelse, omväxling, tillgänglighet, bekvämlighet, trygghet och flexibilitet. / Within urban development, the car has long had a dominant position, but over time it has come to be increasingly questioned. Several alternative planning models have been proposed to reduce car dependence, of which Moreno's 15-minute city is one that has become very popular. However, very few studies have been conducted in a Nordic context where the population density is low. The purpose has therefore been to examine opinions about the central pillars of the 15-minute city and the possibility of changing travel habits in a medium-sized Swedish city. The purpose was answered with a survey at the same time as a document analysis was carried out on the city's general plan with associated traffic strategy (2010). The results of the study showed that both the municipality and residents are generally positive about the 15-minute city, but there is some resistance to a full implementation. Social practice theory has been used in the analysis to understand people's hard-to-change habits, which can be broken down into material, competence and meaning. The material aspect has changed through new infrastructure, which the municipality justifies with new competence in sustainability. The residents attribute a positive meaning to the 15-minute city through meanings such as movement, change, accessibility, convenience, safety, and flexibility.

<p>Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola. Antalet informanter uppgick till 269 stycken. De valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av studien visade att<strong> </strong>fanns skillnader mellan män och kvinnors vanor och attityder. Männen var mer riskbenägna än kvinnorna. Det gick att se tendenser att de unga vuxna på högskolan hade negativt avvikande vanor i jämförelse med unga vuxna i övriga landet. För att det ska vara möjligt att göra en jämförelse med andra studier, bör det göras en ny studie på högskolan med ett slumpmässigt urval och ett större antal informanter.</p> / <p>Each year 125 people die in Sweden in alcohol related traffic accidents and even more get injured. This cause major financial costs for the society and suffering among those who get affected. Young adults are overrepresented in the statistics over alcohol related accidents. The aim of the study was to examine young adult college students’ (age 18-24) experience and attitudes towards drinking and driving. A questionnaire study was made with 269 participants on the college. The participants were chosen from a convenience sample. The results of the study showed that there were differences between men and women’s experience and attitudes. The men had a greater tendency to take risks than the women. You could see tendencies that the adolescents in the college were negatively deviant in comparison to the young adults in the country. A new study on the college with a larger, random selection ought to be done for it to be possible to make a comparison with other studies.</p>

Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola. Antalet informanter uppgick till 269 stycken. De valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av studien visade att fanns skillnader mellan män och kvinnors vanor och attityder. Männen var mer riskbenägna än kvinnorna. Det gick att se tendenser att de unga vuxna på högskolan hade negativt avvikande vanor i jämförelse med unga vuxna i övriga landet. För att det ska vara möjligt att göra en jämförelse med andra studier, bör det göras en ny studie på högskolan med ett slumpmässigt urval och ett större antal informanter. / Each year 125 people die in Sweden in alcohol related traffic accidents and even more get injured. This cause major financial costs for the society and suffering among those who get affected. Young adults are overrepresented in the statistics over alcohol related accidents. The aim of the study was to examine young adult college students’ (age 18-24) experience and attitudes towards drinking and driving. A questionnaire study was made with 269 participants on the college. The participants were chosen from a convenience sample. The results of the study showed that there were differences between men and women’s experience and attitudes. The men had a greater tendency to take risks than the women. You could see tendencies that the adolescents in the college were negatively deviant in comparison to the young adults in the country. A new study on the college with a larger, random selection ought to be done for it to be possible to make a comparison with other studies.

AbstractOur life-experiences and our background form the way we act and the activities we are involved in. The overall purpose in this thesis has been to study what habits are to be found in different activities related to the outdoors and how these habits have been developed. Hopefully this work can contribute to a better understanding of the meaning of habits in our lives and thereby play a part in a further differentiated talk about habits and knowledge in society. The background and my theoretical approach has been three views of habits:In practice these patterns of habits are not separable so this approach should be seen as a way of making the development of habits clearer. Another purpose is to study how the following concepts can be related to habits: Reflection, master-apprentice, epistéme, techne, phronesis, interest and tacit knowledge. These habits and concepts constitute a background against which the results will be analyzed. The result originates from seven interviews with very experienced professionals. From the results of these interviews I have created short stories. This is a narrative method, a qualitative attempt that is built on life histories. In this case intention is to formulate an idea of how the way to different habits and knowledge are formed.The stories, i.e. the result, illustrates that all respondents, in one way or another, are affected by the social habit. The culture and the traditions that exist where you were born and where you live will influence habits, the way people think and what values they have creates circumstances for further development. The habit of action is also clearly described in the stories where experiences are an essential part of creating habits. To this habit of action, reflection must be added, a reflection related to the experienced actions. These reflections can help to develop and refine so new actions and challenges can be made. The stories also demonstrate that the relation master-apprentice develops habits. The apprentice learns from the master but the master also has the opportunity to learn by reflecting over why he or she acts in the way he or she does. The habit of knowledge by epistéme, techne and phronesis is also shown in the results. The dominating knowledge-form in these stories is techne, which can be described as know how. Phronesis, practical wisdom, can also be seen in some stories. The concept of phronesis is a question of doing the right thing at the right time considering3the unique situation thus the concept of phronesis involves an ethic dimension. Within the frames of phronesis signs of tacit knowledge can be seen, where the stories describe a kind of intuitive action. The result also indicates that interest is a major factor for creating habits and therefore interest is important for the development of knowledge.Finally I hope that this thesis can contribute to a deeper knowledge about habits and different kind of knowledge. My work can hopefully lead to a discussion or contribute to differentiation in the discussion about knowledge that is presented in today’s society. This is especially important to discuss in the university world where more and new knowledge is the foundation for development.Word for seeking: Habits, epistemology, forms of knowledge, reflection, master-apprentice, episteme, techne, phronesis, interest, and tacit knowledge.

Inledning: Mat och måltider har stor betydelse för att förebygga åldersrelaterad ohälsa. Äldre har ett ökat behov av protein och mellanmål är ett ypperligt tillfälle för att de ska få i sig mer protein. Att undersöka attityder till och vanor bland personer över 65 år kan ge en fördjupad förståelse när det gäller val av mat och mellanmål som kan ligga till grund för hälsofrämjande insatser riktade till äldre. Syfte och frågeställningar: Att undersöka attityder till och vanor kring mellanmål bland personer över 65 år. Frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar mellanmålsvalet, om proteinrika mejeriprodukter äts till mellanmål och vad de tycker om några av dessa produkter. Material och metod: En kvantitativ studie gjordes genom att använda en enkätundersökning. Urvalet i studien är ett bekvämlighetsurval. Resultat: Majoriteten åt ett till två mellanmål per dag och de bestod oftast av frukt/grönsaker, smörgås med pålägg och kakor/kaffebröd. Att dricka förmiddags/eftermiddagskaffe uppgavs som den huvudsakliga anledningen till mellanmål. Viss skillnad fanns mellan män och kvinnor med avseende på attityder till mellanmål. De faktorer som påverkade valen av mellanmål mest var gott, enkelt och nyttigt/hälsosamt. Att mellanmålen skulle vara proteinrika spelade minst roll. Slutsats: Mellanmål associeras med förmiddags/eftermiddagskaffe och därför kan framtida satsningar på proteinberikade kakor och kaffebröd bidra till att personer över 65 år lättare kan täcka sitt proteinbehov. En medvetenhet om vikten av proteinrika mellanmål förefaller saknas hos målgruppen. Generaliserbarheten av resultaten i studien är begränsad på grund av bekvämlighetsurvalet. / Introduction: Food and meals are of great importance for preventing age-related health problems. Older adults need more dietary protein to support good health and a snack is a great way for them to get more protein. Studying attitudes and habits among people over the age of 65 can provide a deeper understanding of what kind of food and snacks choices they make. This can also be used as a basis for health promotion intended for elderly people. Aim: To study attitudes and habits towards snacks among people over 65 years. The questions asked in the study focused on what factors influencing the choices of snacks, if high-protein dairy products are eaten as a snack and how these products are regarded. Material and method: A quantitative study was conducted using a survey, where a convenience sampling was made. Results: A majority ate one-two snacks per day and these mostly consisted of fruit/vegetables, sandwiches or cookies/pastries. The main motive for snacking was to drink forenoon/afternoon coffee. There was some difference between men and women when it came to attitudes to snacks. The factors that affected the choices of snacks the most were that they should be tasty, simple and healthy. That the snack should be high in protein was of least importance. Conclusion: Snacking was associated with drinking forenoon/afternoon coffee and consequently future efforts to promote and develop protein-enriched cakes, cookies and pastries can help people over 65 years to easier acquire their protein need. Awareness about the importance of high-protein snacks appears to be lacking in the targeted population, however the generalisation of the results from this study is limited because of the convenience sampling.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66. Resultatet visar en vaneförändring inom ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Det framgår att attityderna och vanorna har förändrats och att vanan konsumtion har den största attitydförändringen inom det ekologiska perspektivet. Några oväntade resultat är de starka frekvenser som finns inom det ekonomiska och sociala perspektivet med vanorna kring konsumtion samt kommunikation och transport. En bidragande faktor till detta skulle kunna vara information som för deltagarna varit oväntad och ovanlig då de från början inte associerade dessa vanor till socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, eller till hållbar utveckling överhuvudtaget. Det är i så fall en viktig del i förändring av attityder och vanor.

Today, products are often being made through a linear approach, where raw materials are being taken from nature, produced into products that are used and then becomes waste. A circular model strives to minimize the amount of waste and the goal is to bring the materials back into the flow of products. In Sweden today, large amounts of textiles and clothing are being thrown in the household trash that in turn, becomes waste and there is no clear line for textile recycling. However, more and more companies have introduced the possibility for consumers to hand in clothes and textiles for them to recycle. This paper is centred around circular economy with a special focus on textile recycling. The paper has examined the disposal habits of textiles and clothing for consumers in Sweden and what Swedish companies are communicating regarding the possibility of recycling textiles through them. The study has examined both consumer habits and the communication from companies, since both parties must participate actively if a circular model is to be achieved. The study has also examined what affects the extent and expansion of the amount of textiles recycled by consumers. The study shows that large parts of consumers in Sweden participates in a circular system through, amongst other things, recycling of other materials, donating clothes and textiles for reuse and through mending broken pieces of clothing instead of throwing them away. However, the result shows that few recycle textiles and clothing, even though almost all recycle other materials in their households. The study shows a discrepancy between consumer knowledge and the information presented from the companies, since one third of the respondents of this study didn’t have enough knowledge to recycle textiles. The study shows a lack of information about the subject, as well as the importance of accessibility to collection bins for recycling of textiles. It is also established that many companies are already working with circular economy and the importance for companies to communicate their work with sustainability to their customers. This paper is written in Swedish. / Idag produceras varor ofta med ett linjärt tillvägagångssätt, där råvaror tas från naturen, förädlas, användas och sedan bli avfall. En cirkulär modell strävar efter att minimera mängden avfall och målet är istället att föra tillbaka materialen i produktflödet igen. I Sverige idag slängs stora mängder textilier och kläder i hushållssoporna som blir till avfall och det finns ännu ingen tydlig linje för textilåtervinning. Dock har alltfler företag introducerat en möjlighet för konsumenter att lämna in kläder och textilier till dem för återvinning. Denna uppsats centreras kring cirkulär ekonomi med särskilt fokus på textilåtervinning. Uppsatsen har undersökt vilka vanor konsumenter i Sverige har vad gäller avyttring av textilier och kläder samt vilka möjligheter till textilåtervinning som kommuniceras från svenska företag. Undersökningen har tittat på, vilka vanor konsumenter har, samt vilken kommunikation som finns tillgänglig från företag, då båda parter måste delta aktivt för att en cirkulär modell ska uppnås. Studien har även undersökt vad som påverkar omfattningen och utökningen av återvinningen av textilier från konsumenter. Studien visar att stora delar av konsumenter i Sverige deltar i ett cirkulärt system genom bland annat återvinning av andra material, att donera kläder och textilier för återanvändning samt genom att laga trasiga plagg istället för att slänga dem. Resultatet visar dock att få återvinner textilier och kläder, trots att nästintill samtliga återvinner andra material i sina hushåll. Studien visar att det finns en diskrepans hos konsumenters kunskaper om ämnet och den information som förmedlas från företagen, då en tredjedel av respondenterna inte hade tillräcklig kunskap för att återvinna textilier. Studien visar på en brist på information om ämnet, samt vikten av tillgänglighet av insamlingskärl för textil återvinning. Vidare påvisas att många företag redan arbetar med cirkulärekonomi och vikten av att kommunicera företagets arbete med hållbarhet till sina kunder.Nyckelord:

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka diskurser som motiverar s.k. cancelkultur i ett givet fall. Cancelkultur saknar i skrivande stund en definition men använts som avbrott i stöd till följd av en persons problematiska uttalanden. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av ”JK Rowling’s Anti-Transgender Stance And Hogwarts Legacy” där särskilt fokus legat på att kritiskt analysera de diskurser som redan identifierats om cancelkultur i tidigare forskning. I den kvalitativa textanalysen identifierades cancelkulturens egenskaper ur materialet genom tolkande beskrivning för att sedan kontextualiseras och kritiskt analyseras i diskussionsavsnittet. De huvudsakliga data som framkom av materialet var att cancelkultur motiveras av maktobalans, vi och dem narrativ och avkontextualisering genom individualisering. Maktobalans visade sig vara den främsta faktorn som motiverade de diskurser som i övrigt togs upp i materialet vilket föranledde att särskilt fokus lades på att diskutera maktpositioner och tillhörande vanor utifrån materialet. Det visade sig i enighet med tidigare forskning att maktobalansen driver cancelkulturen då de som blir cancelled anses missbruka sina maktpositioner och möjligheten att ”cancela” någon ger möjlighet till marginaliserade grupper att tala ut mot de som antar problematiska vanor av makt. Materialets data diskuterades också utifrån uppfattningen om allmänåsikt i förhållande till viljan att tala ut för att undersöka om det fanns en koppling mellan cancelkulturen i det här fallet och viljan att tala ut mot transfobi. Diskussionen kom fram till att både transaktivister och anti-transaktivister antagligen uppfattade att de var i majoritet på grund av debattens polarisering och hade därför lika stor vilja att tala ut.

I mitt examensarbete har jag utmanat idén om att det är en jobbig och svår sak att spara el och har därav fokuserat på att göra det enklare genomappen Spark. I appen Spark får användaren över tid experimentera med utmaningar för att hitta sätt att spara el även i de minsta apparaterna du har i hemmet. Detta projekt har inte handlat om att ta fram en lösning som hjälper människor att spara hundralappar, utan om att inspirera och motivera till att skapa nya goda vanor och spara där det går. Genom avataren i formav en gullig robot får användaren en mer personlig koppling till appen och igenkänningen blir hög tillsammans med den fysiska elmätaren. Jag ser detta som början på något större, en väg av många till ett hållbarare liv! / In my thesis, I have challenged the idea that saving electricity is a difficultand cumbersome task, and therefore, I have focused on making it easier through an app named Spark. In the Spark app, users can experiment with challenges over time to find ways to save electricity even in the smallest devices they have at home. This project has not been about developinga solution that helps people save a few bucks, but about inspiring and motivating them to create new good habits and save wherever possible. Through the avatar in the form of a cute robot, users establish a more personal connection with the app, and the recognition is enhanced with thephysical electricity meter. I see this as the beginning of something bigger,one of many paths towards a more sustainable life!

This thesis aims to see If an algorithm could automatically generate a meal plan that is optimized for low food waste. Design and creation is the method used and the algorithm is developed over a few iterations. The idea is that the algorithm could be used in a mobile application that allows users to search for recipes, mark the ones they like, add their own, and generate a meal plan. The resulting algorithm consists of four parts; an input stage, a stage that decides when to cook each portion, an improvement stage in which the algorithm searches for a better combination of recipes, and an output stage. An adaptation of a neighborhood search is used for the search algorithm, in addition, two heuristic evaluation functions are used to evaluate the waste and other factors of the meal plan. The test results show that the algorithm can generate meal plans with no leftover items (that last shorter than 60 days) for a lot of different test cases. More recipes produce better results up to a certain point, but not so many recipes are needed to have a chance of a successful meal plan generation. Future testing and research in this area could lead to a lot of benefits for people and the climate.