Sociala relationer är grundläggande för upplevelsen av lycka och sociala medier är utformade för att underlätta dessa. Paradoxalt nog ökar inte användandet av sociala medier alltid upplevelsen av lycka. Syftet med studien har därför varit att undersöka och öka förståelsen för hur kvinnor födda under 70- och 80-talet upplever att deras lycka påverkas av användandet av sociala medier. Sex kvinnor, mellan 35 och 51 år, som använder sociala medier dagligen, rekryterades via sociala medier. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fyra övergripande teman identifierades - Social tillhörighet, Ändlöst scrollande, Social jämförelse och Medvetet användande. Resultaten visar att deltagarna upplever att ett tydligt syfte med användandet av sociala medier ökar deras lycka, simultant som bristen på medvetet förhållningssätt leder till destruktiva användarbeteenden som minskar lyckan. Samexistensen av positiva och negativa känslor hindrar därmed deltagarna från att känna långvarig och övergripande lycka vid användandet av sociala medier. / Social relationships are fundamental to the experience of happiness and social media is designed to facilitate these. Paradoxically, the use of social media does not always increasethe experience of happiness. The purpose of the study has therefore been to investigate and increase understanding of how women born in the 70s and 80s feel that their happiness is affected by the use of social media. Six women, aged between 35 and 51, who use social media daily, were recruited via social media. Data were collected via semi-structured interviews and analyzed through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Four overarching themes were identified - Social belonging, Endless scrolling, Social comparison and Conscious use. The results show that the participants feel that a clear purpose for using social media increases their happiness, simultaneously as the lack of a conscious mindset leads to destructive user behaviors that reduce happiness. The coexistence of positive and negative emotions therefore prevents the participants from feeling long-term and overall happiness when using social media.

Within science education, and chemistry in particular, laboratory work is fundamental. The traditions of including laboratory work in chemistry education is a way to make the concepts of chemistry apprehensible, the aims and goals of laboratory work related to chemistry education are therefore well defined. With digital technology, Information Communication Technology, (ICT tools), the traditional hands-on laboratory experience can be transformed to a nontraditional, digital laboratory experience. The use of digital laboratory work in education is well debated, yet both positive and negative aspects can be identified. As a consequence of the COVID-19 pandemic, teachers around the globe faced new challenges as much of the teaching abruptly had to be converted to online teaching. Due to the nature of the chemistry subject, one major challenge chemistry teachers faced was how to coordinate practical laboratory work with the new regulations. The unexpected transition from classroom education to online education can thus be identified as in a way teaching habits were challenged. The purpose of this study is to investigate the adaptations chemistry teachers had to make to the laboratory education as the hands-on laboratory experience rapidly had to be translated to a digital laboratory experience. Data was collected by conducting interviews with 10 chemistry teachers in upper secondary education and a thematic analysis was used to identify how, and in what way, teachers used ICT tools to coordinate their current teaching with the new restrictions. Data was analyzed by applying a transactional approach inspired by John Dewey’s transactional perspective of habits as well as a didaktik perspective to study the complexity in actions and how decisions concerning the laboratory work were made. The findings suggest that ICT tools could be used in a variety of ways but were not necessarily easily translated between practices, thus choices regarding the aims, goals and methods used in the online classroom differed from the decisions teachers usually made. Many teachers were able to use ICT tools in a sufficiently productive way to keep the laboratory work functional, however this was not a smooth transition for everyone and the need to adapt the activity to make it useful was in many ways decisive. Their responses to the changes varied and the differences in basic skills in how to use ICT tools were prominent. Regarding the didactic relations, teachers also noticed a change in behavior and the students’ attitudes towards the laboratory work. The changes caused teachers to reevaluate their approach to a digital laboratory experience in order to make the teaching functional, hence both the habits of planning and teaching had to be reconsidered.

In contemporary society, a common aim is to increase sustainable travel in order to foster the ecological environment. This is to be made possible by a transformation in travel modes from car to public transport, walking and cycling. Stockholm, which is the city focused on in this study, is currently growing. This further results in increased demands for infrastructure and housing. Municipalities have started to allow real estate actors to include Mobility Management measures in housing development in exchange for lower parking demands, to further support the modal change. Such measures can for example be defined as memberships in carpools, cycle pools, information and knowledge exchange. Thus, such implementations are stated as useful methods, however, the effects are poorly assessed and are difficult to measure. According to this, the purpose of this study is to examine relationships between residents' attitudes and behaviours and Mobility Management measures in newly developed housing projects with low parking numbers. The three projects of Flora, Nor and Kavringen were selected, due to the possibility of comparison. The focus has chosen to be on residents' perspectives, as they are the definitive users of the measures. Theories of attitudes and habits have further been used as a framework in order to obtain a greater understanding of the residents' relationship to the measures and to sustainable travel in general. The results, which are based on surveys and interviews, show a variation in attitudes towards sustainable travel and travel modes among the users between and within the study objects. Many appear to treasure sustainable traveling in order to foster the environment and according to this, they seem to have advantageous attitudes towards such travel modes. More residents seem to also travel with sustainable modes. However, other factors than supporting the environment seem to steer respondents in their modal choices. Several residents do also value car use to a high extent. With regards to the Mobility Management measures, the average usage has appeared to be low. This seems to be a result of a shortage in information, logistics, accessibility and in addition, the measures appear to not be competitive enough to respond to the users' needs. Based on demographic factors, time, economy, comfort, accessibility to service and work and the Covid 19 pandemic, such aspects seem to affect users' modal choices more than for them to travel in a way to support the ecological environment. / I den nuvarande samhällskontexten talas det om att öka andelen hållbara resor för att minska miljöpåverkan, vilket innebär en förändring i färdmedelsval från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Denna studie utgår från ett Stockholmsperspektiv, en stad som växer och där nya behov vad gäller infrastruktur och bostäder behöver tillgodoses. För att stötta dessa förändringar har kommuner börjat låta byggaktörer införa Mobility Management-åtgärder till fördel för lägre parkeringstal. Sådana åtgärder syftar till beteende- och attitydförändringar och kan handla om medlemskap i bilpooler, cykelpooler, informations- och kunskapsspridning. Idag finns ett behov av att studera resultaten av införandet av sådana åtgärder, eftersom de anses vara en bra metod men där effekterna är svåra att mäta. Därför är syftet med denna studie att undersöka förhållandet mellan Mobility Management-åtgärder och boendes attityder och beteenden i tre nya bostadsprojekt med låga parkeringstal. De tre bostadsprojekten Flora, Nor och Kavringen valdes ut, med intentionen att möjliggöra jämförelse dem emellan. Inom ramen för studien har boendes perspektiv fokuserats på, eftersom de som är de slutgiltiga användarna. För att få en djupare förståelse för deras förhållande till sådana åtgärder och slutändan hållbart resande, har teorier om vanor och attityder, samt korrelationen mellan dessa termer använts som ramverk. Resultaten, som baseras på enkäter och intervjuer med de boende, visar att attityderna till både hållbart resande och hållbara färdmedel skiljer sig mellan och inom projekten. Många reser i stor utsträckning med hållbara färdmedel. Dessutom anser en stor andel det vara viktigt att resa hållbart för miljöns skull och därmed har de goda attityder till ett sådant resande. Trots det verkar andra faktorer vara mer avgörande för de flesta än miljöfördelaktiga attityder när det kommer till faktiska färdmedelsval. En stor andel värderar dessutom bilägande högt och använder bil regelbundet. Med avseende på Mobility Management-åtgärderna är användningsgraden låg, vilket verkar bero på informations- och logistikbrister, otillgänglighet samt att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att svara mot användarnas behov. Med hänsyn till det sistnämnda verkar andra faktorer som tid, ekonomiska och demografiska aspekter, bekvämlighet, Covid 19-pandemin samt tillgänglighet till stadsmässiga fördelar och innerstaden tillsammans spela större roll för färdmedelsval än att resa hållbart av miljöskäl.

Denna uppsats handlar om användningen av E-böcker inom högre utbildning vid Malmö Högskola. Syftet är att undersöka studenters attityder när det gäller användningen av E-böcker jämfört med den tryckta motsvarigheten vid akademiska studier. Studien granskar studenternas preferenser vidanvändningen av E-böcker jämfört med tryckta böcker, samt hur dessa media påverkar studenternas läsvanor. Genom att klargöra i vilka situationer E-böcker eller tryckta böcker har mest fördelar, så kan studenterna göra välgrundade val om vilket medium som de har störst nytta av. En nätbaserad enkät och inspelade intervjuer utgjorde metoderna för insamlingen av data, som sedan jämfördes med tidigare publicerade relevanta studier. Det visade sig att studenterna föredrog tryckta böcker för sina studier, och dessa böcker används fortfarande i första hand vid läsning och analys av längre textavsnitt. Däremot befanns E-böcker vara bäst när man skriver forskningsrapporter. Detta betyder att båda dessa media även framgent har en given plats inom denhögre utbildningen. / This thesis is about the use of E-books in higher education, specifically at Malmö University. The purpose of this study is to investigate attitudes students have towards the use of E-books for scholarly purposes in higher education versus their printed counterparts. This study looks at student preferences in the use of E-books compared to printed books, along with the effects these media have on students reading habits. By discovering in which situations E-books or printed books are most beneficial, students can make informed decisions about which medium will benefit them the most. An online survey and recorded interviews were used as methods for collecting data, whichwas then compared to previously published studies related to this subject. Students were found to prefer the printed book for studying purposes, and it still remains as the main source for reading and analyzing longer passages of text. E-books, on the other hand, were found to be most advantageous when preparing research reports. This means that both media still have their place inhigher education, which is likely to continue in the foreseeable future.

Rökning är en ovana som många personer ägnar sig åt, det speglas inte minst på gatorna vart man än går. Fimpar på gator runt om i städer är en miljöbov som sällan uppmärksammas. Trots att det finns allmänna askkoppar för fimparna att slängas i, hamnar de ofta på gatan och blir en fara för djur och natur. Denna studie syftar på att ta fram ett designförslag på hur en omkonstruerad cigarettförpackning, som rymmer cigarettfimpar, kan se ut. Det undersöks även hur en cigarettförpacknings konstruktion kan uppmana konsumenter att inte slänga fimpar på marken, vilket i stort kan ha en positiv effekt på miljön. Den målgrupp som är relevant att undersöka är alltså alla rökare i Sverige. En digital enkät skickades inledningsvis ut för att ta reda på folks vanor och åsikter kring rökning. Detta resulterade i en bekräftelse av forskningsfrågorna där respondenterna önskade en smidig lösning som minskade antalet fimpar på marken, varpå några föreslog att en cigarettförpackning hade en funktion liknande snusdosans dubbla lock. Representanter från kartongproducenter kontaktades för att få information om material och dess möjligheter. Designprocessen inleddes med en konceptgenerering med hjälp av mindmapping och brainstorming. Ur detta föddes tio idéer som sedan reducerades till tre koncept genom en pugh-chart. LoFi-prototyper skapades av dessa och presenterades för åtta deltagare under semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna resulterade i att två koncept föredrogs, men författarna tog beslutet att utveckla ett av dem. En slutgiltig prototyp skapades, vilken var konstruerad som en vanlig cigarettförpackning med flip top lock, men var knappt två centimeter längre. Detta gav utrymme i förpackningens botten att ha en separat plats för använda fimpar. Värderingen av den slutgiltiga prototypen skedde genom ytterligare en digital enkät som skickades ut till samtliga deltagare från den tidigare semistrukturerade intervjun. Genom att de besvarade påståenden samt beskrev prototypen fritt kunde det konstateras att alla deltagare inte är lika positivt inställda till denna förpacknings utformning, men att majoriteten ändå skulle använda en cigarettförpackning som denna till att förvara fimpar när inget bättre alternativ finns. Dessutom uppgav respondenterna att förpackningen skulle motivera dem personligen att slänga färre fimpar på marken, samt att förpackningen skulle minska antalet fimpar i naturen generellt. Därmed kan det konstateras att en alternativ cigarettförpackning troligtvis skulle minska antalet fimpar på marken och ge en positiv effekt på miljön i stort. / Smoking is a bad habit whose traces can be seen widely on the streets. The cigarette butts pose an environmental threat that seldom is given attention. Although there are public ashtrays, cigarette butts often end up on the ground and become a risk for animals and nature. This study aims to produce a design suggestion for a reconstructed cigarette packaging that can hold used cigarette butts. It will also be examined how a cigarette packaging’s construction can invite consumers to avoid tossing cigarette butts on the ground, which at large can have a positive impact on the environment. The relevant target group that will be analysed is all smokers in Sweden. A survey was distributed in order to examine the smoking habits of persons and their opinions about smoking and cigarettes. The result showed that the respondents wanted a handy solution that would reduce the amount of cigarette butts on the ground, whereupon some proposed that the cigarette packaging could utilize a feature like the double lid on the packaging of swedish snus. Representatives from large carton board producers were also contacted in order to retrieve information concerning material and their possibilities. The design process started by generating concepts with mind mapping and brainstorming. This resulted in ten ideas that later was reduced to three concepts via a Pugh-chart. LoFi-prototypes of the three concepts were created, which were presented to eight participants in semi structured interviews. The interviews led to two concepts being prefered by the respondents, where the writers chose to develop one of them. A final prototype was developed and produced. This was constructed as a general cigarette packaging with a flip top lid, but was barely two centimeters longer. This created a space in the bottom of the packaging to contain used cigarette butts. The valuation of the finished prototype was done by an additional survey that was distributed to the same participants that partook in the semi-structured interview. By having them answer statements and describe the prototype freely, it was clear that every respondent didn’t have a positive attitude towards the prototype’s construction. However, a majority of the participants claimed that they would use a cigarette packaging like this to hold the cigarette butts when no better option was available. Additionally, the respondents stated that the cigarette packaging would personally motivate them to discard fewer cigarette butts on the ground, and also that the cigarette packaging would decrease the amount of cigarette butts in the environment generally. Consequently, an alternative cigarette packaging would possibly reduce the amount of cigarette butts on the streets and therefore positively affect the environment.

Bakgrund: Sedan pandemins start har det blivit vanligare att arbeta hemifrån. Vid distansarbete kan aktivitetsmönstret förändras då gränsen mellan arbete och fritid lätt kan suddas ut. Syfte: Syftet var att beskriva hur distansarbete påverkar aktivitetsmönstret hos yrkesverksamma personer mellan 19–35 år. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Med inspiration från instrumentet GAP i vardagens aktiviteter och från Patterns Of Daily Occuaptions har frågor konstruerats. En blandning mellan snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes. 36 personer deltog i studien. Data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Science (SPSS) och de öppna frågorna med inspiration från kvalitativa analysmetoder. Resultat: Studiens resultat visar att aktivitetsmönstret har påverkats av att arbeta på distans. De flesta deltagarna upplevde att de hade mer tid för sina vardagsaktiviteter vid distansarbete jämfört med arbete på arbetsplatsen samt att den fysiska miljön i hemmet påverkar arbete på distans. Slutsats: Flertalet deltagare upplever sämre ergonomi och minskad arbetsro och många upplever att de har en mer flexibel vardag vid distansarbete. / Background: Since the start of the pandemic, it has become more common to work from home. During teleworking, activity patterns may change as the boundary between work and leisure can be easily blurred. Aim: The aim was to describe how teleworking affects the activity pattern of professionals between 19–35 years of age. Method: A quantitative cross-sectional study was performed to collect data through a self-constructed questionnaire. With inspiration from the instrument GAP in everyday activities and Patterns of Daily Occuaptions, questions have been constructed. A mixture of snowball and convenience selection were used. 36 people participated in the study. Data was analyzed using SPSS and the open questions with inspiration from qualitative analysis methods. Results: The results of the study show that the activity pattern has been influenced by teleworking. Most participants felt they had more time for everyday activities during telework compared to work at the workplace and that the physical environment at home affects teleworking. Conclusion: Most participants experience poorer ergonomics and reduced peace of mind and many participants felt they had a more flexible everyday life when teleworking.

Hur kan man genom grafisk design främja lärandet om en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Också, hur kan man genom grafisk design gynna utvecklingen av en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Med grafisk design har jag skapat ett verktyg som hjälper dig att planera dina studier samt hjälper dig att stimulera hjärnan inför studierna. Beteendedesign, metakognition och gamification är de teoretiska grunder arbetet vilar på. Jag vill uppmana dig som läser detta att reflektera kring din egen hjärnkapacitet. Upplever du ofta svårigheter med att fokusera, att sova eller kanske att planera? Det finns många sätt att stimulera hjärnan så att svårigheter kan bli lättare. Det sistnämnda är just det Charlie kan hjälpa dig med, att planera. En app som i nuläget är en prototyp hjälper dig att skapa vanor kringdina studier och utmanar dig att utveckla dina beteenden. Charlie uttryckeroch kombinerar planeringsverktyg och kunskap om hjärnstimulans på ett sätt som inte gjorts förut. Intrycket målgruppen får lämnar ett avtryck där beteendeförändring blir möjlig. Kunskap om och beteenden som främjar hjärnans kapacitet kombineras effektivt med de stunder då en använder stora delar av hjärnan, vilket gynnar förändringen i sig. Testa att utmana dig själv i vad din hjärna är kapabel till. Du sitter inte fast, du kan ändra dina vanor när du vill! / How can you through graphic design encourage schooling of one or multiple parts of the brain’s capacity? Furthermore, how can you through graphic design promote the evolvement of one or multiple parts of the brain’s capacity? With the help of graphic design, I have created a tool that helps you schedule your studies as well as it stimulates your brain pre-studying. Behavioral design, metacognition, and gamification are the theoretical foundations this study relies on. I want to encourage you, the one reading this, to reflect on your own brain capacity. Are you having a hard time focusing, sleeping, or planning things ahead? There are multiple ways to stimulate your brain so these difficulties become easier. The latter is the one Charlie can help you with, to plan ahead. An app, that’s currently a prototype, helps you create new habits around your studies, and challenges you to expand your behavior. Charlie, with the help of planning tools and knowledge about brain stimulation, coaches you in a way that’s never been done before. The impression my target group gets leaves a print where behavior change becomes a possibility. Knowledge about the behavior that encourages the brain’s capacity combined with the moments when we use most parts of our brain, benefits the evolution itself. Have the courage to challenge yourselves in what your brain is capable of. You’re not stuck, you can change your habits whenever you want!

Tillgängligheten av sociala medier (SM) och ökningen av användandet har bidragit med konsekvenser som påverkar användarna negativt. Som konsekvens är det vanligt att användare försöker minska sin användning av sociala medier på egen hand genom att radera applikationer eller försöka avstå från att använda sina SM. För att minska stressen, behovet och den tid som användare spenderar på sina SM har de aktiverat digitala interventioner (DI) i sina smarttelefoner. DI i smarttelefonen är ett verktyg som är tänkt att upplysa och förhindra att användaren utför ett beteende som den vill motverka. I studien har upplevelser av att använda DI i smarttelefoner vid sociala medieanvändning undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. I slutsatsen presenteras insikter om att användare upplever att DI kan vara ett bra hjälpmedel för förändring av sociala medievanor, men utmaningen är att det huvudsakliga ansvaret ligger på användaren. DI kan behöva erbjuda mer stöd för att undvika att deras användare faller tillbaka i osunda sociala medievanor. I studiens slutsats presenteras fem insikter om hur DI kan stödja användare till förändring av sociala medievanor. / The availability of social media (SM) and the increase in its usage have contributed to negative consequences affecting users. As a result, it is common for users to attempt to reduce their social media usage on their own by deleting applications or trying to abstain from using their SM. To reduce stress, the need, and the time spent on social media, users have activated digital interventions (DI) on their smartphones. DI on smartphones is a tool intended to inform and prevent the user from engaging in a behavior they wish to counteract. This study examined the experiences of using DI on smartphones in relation to social media usage through a qualitative interview study. The conclusion presents insights that users perceive DI as a helpful tool for changing social media habits, but the challenge lies primarily with the user. DI may need to offer more support to prevent their users from relapsing into unhealthy social media habits. The study's conclusion presents five insights on how DI can support users in changing their social media habits.

The task manager Habitica was studied to explain 1) How Habitica motivates by satisfying the psychological needs identified by SDT and 2) Why users keep using Habitica. Based on theories of gamification, motivation and the theoretical framework METUX an interview study was conducted with 10 participants followed by a thematic analysis. Personalization, avatars, responsibility toward party members and different rewards were identified as motivating factors. However, some participants experienced the opposite with some of the factors mentioned. The motivating factors identified by the study could be connected to one or more psychological needs, based on the theoretical framework of the study. More research is necessary to determine if the findings apply to other settings outside of the context of the study. / Uppgiftshanteraren Habitica studerades för att svara på: 1) Hur tjänsten motiverar genom att tillfredsställa psykologiska behov från SDT och 2) Varför användare fortsätter att använda Habitica. Studien utgick från teorier om gamification, motivation och ramverket METUX. En intervjustudie utfördes med tio användare varpå en tematisk analys utfördes. Personlig anpassning, avatarer, socialt ansvar och olika belöningar identifierades som motiverande faktorer. Däremot hade vissa av dessa faktorer motsatt effekt i vissa fall. Motiverande faktorer som identifierats genom studien kunde kopplas till ett eller flera psykologiska behov. Dessa kopplingar gjordes utifrån studiens teoretiska ramverk. Mer forskning behövs för att avgöra om den här studiens fynd gör sig gällande i andra kontexter och i ett större sammanhang.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.