Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

The covid-19 pandemic affected people’s health in several different ways, and government policies to address the pandemic sometimes needed to trade-off between containment of thevirus and other health aspects. This study aims to evaluate the effect of lockdown-policies on individuals’ mental wellbeing. To this end, we use a difference-in-difference method, comparing proxies for mental health before and after lockdown recommendations in 2020 relative to the same calendar months in the year preceding the pandemic. To measure mental health, we use data from Google Trends on the relative search intensity on words and classes of words associated with mental illness of various kinds. The results show that searches onmental illness increased in Sweden from March 2020, right after social distancing measures were put in place. To assess whether social isolation is a key mechanism rather than a general pandemic effect, we present hetergeneous effects by the share of single-person households atthe county level, which support social isolation as a potential channel. Given that thestate-imposed lockdown in Sweden was partial, the results can be considered a lower boundof social distance effects on mental illness. / Covid-19 pandemin påverkade människors hälsa på flera olika sätt och insatser för att hantera pandemin innebar ibland en avvägning mellan smittspridning och andra hälsoaspekter. Denna studie syftar till att utvärdera effekter av smittskyddsåtgärder på människors psykiska hälsa i Sverige. Med hjälp av en difference-in-difference metod jämförs proxyvariabler för mentalohälsa före och efter införande av restriktioner under 2020 relativt samma kalendermånader föregående år. Med data från Google Trends undersöks pandemins effekt på den relativasökintensiteten på ord och kategorier av ord förknippade med psykisk ohälsa. Resultaten visar att sökningar på ord relaterade till psykisk ohälsa ökade i Sverige från mars 2020 då de första restriktionerna om social distansering infördes. I syfte att se om social distansering ären viktig mekanism snarare än en generell pandemieffekt, utförs en heterogenitetsanalys på andel singelhushåll på länsnivå. Den visar att social distansering är en möjlig kanal. Givet att Sverige inte införde en regelrätt “lockdown” kan resultaten betraktas som ett lower bound avsocial distanserings effekt på psykisk ohälsa.

Bakgrund Uppskattningsvis lever cirka 20 procent av svenska befolkningen med långvarig smärta vilket kostar samhället stora summor varje år och orsakar lidande för den som är drabbad och dennes anhöriga. Enligt Association for the Study of Pain (2021) definieras smärta som en associering till faktisk eller potentiell vävnadsskada. Denna litteraturöversikt är angelägen för att ge en ökad förståelse för personer som lider av långvarig smärta och de copingstrategier som de använder för att hantera sin smärta. Syfte Att beskriva copingstrategier hos personer i arbetsför ålder som lider av långvarig smärta. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningarna gjordes mellan 2017 och 2022 genom databaserna CINAHL och PubMed. Därefter undersöktes utvalda artiklar genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att personer med långvarig smärta ofta drog sig undan och isolerade sig i rädsla för att vara andra till last, trots att forskning visat på att sociala relationer var den viktigaste faktorn för att hantera smärtan. Brist på effektiva copingstrategier ökade katastrofiering och rädslor samt minskade fysisk aktivitet. Detta ledde till ökad smärta och trötthet vilket bidrog till större funktionsnedsättning, ångest och maktlöshet. Läkemedel var den vanligaste formen av smärtbehandling trots att forskning visat att kognitiv beteendeterapi har bättre effekt för att öka patienters välmående vid långvarig smärta. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med långvarig smärta använder sig av en rad olika copingstrategier för att hantera sin smärta. / Background It is estimated that around 20 percent of the Swedish population lives with chronic pain, which costs society large sums every year and causes suffering to the person affected and their relatives. According to the Association for the Study of Pain (2021), pain is defined as an association with actual or potential tissue damage. This literature review emphasizes the importance of an increased understanding of people suffering from chronic pain and the coping strategies they use to manage their pain. Aim To describe coping strategies by people 18 to 65 years old who suffer from chronic pain. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The searches were made between 2017 and 2022 through the CINAHL and PubMed databases. Selected articles were examined through an integrated analysis. Results The results showed that people with chronic pain often withdrew and isolated themselves in fear of being a burden to others, despite research showing that social relationships were the most important factor in managing the pain. Lack of effective coping strategies increased catastrophizing and fears and reduced physical activity. This led to increased pain and fatigue which contributed to greater functional impairment, anxiety and powerlessness. Medicines were the most common form of pain treatment despite research showing that cognitive behavioral therapy is more effective in increasing patients' wellbeing concerning chronic pain. Conclusions The results of this literature review showed that people with chronic pain use a range of different coping strategies to manage their pain.

During pandemics such as the Coronavirus Disease 2019 (COVID19), some government agencies might recommend that citizens keep distance to other people when moving in public environments; this distance is often referred to as social distancing. Since social distancing limits how people are allowed to move in an environment, it could prove to become an obstacle during situations such as evacuations. This raises the question if social distancing has a noticeable impact on evacuation times. Evacuation scenarios have previously been researched by utilizing crowd simulations. Therefore, this study uses an agent based crowd simulator developed in Unity3D to investigate the effects of social distancing on the time taken to conduct orderly evacuations of classroom environments. The virtual environments used were modeled after two differently sized classrooms at The Royal Institute of Technology (KTH). The environments were modified with varying amounts of available exits and social distances between virtual agents in order to perform experiments. The results of the study indicate that increasing the degree of social distancing increases the evacuation time, whilst adding more exits reduces it. The significance of these changes in evacuation time are dependent on classroom size. The study concludes that although social distancing does increase evacuation time, the magnitude of the effect depends the previously mentioned environmental factors. / Under pandemier som COVID19 skulle vissa myndigheter kunna rekommendera medborgare att hålla avstånd från andra i allmänna miljöer; detta avstånd benämns ofta som social distansiering. Eftersom social distansiering begränsar antalet personer som får befinna sig i en miljö, skulle det kunna vara ett hinder under situationer som evaukeringar. Detta väcker frågan ifall social distansiering har en märkbar påverkan på evakueringstider. Evakueringsscenarier har tidigare studerats genom att utnyttja simuleringar av folkmassor. På grund av detta använder den här studien en agentbaserad simulator utvecklad i Unity3D, i syfte att undersöka effekten av social distansiering på tiden det tar att genomföra ordnade evakueringar av klassrum. De virtuella miljöer som användes modellerades efter två klassrum av olika storlek på KTH. Miljöerna modifierades med varierande antal tillgängliga utgångar och sociala avstånd mellan virtuella agenter för att utföra experiment. Resultaten av studien indikerar att en ökning av det sociala avståndet ökar evakueringstiden, medan en ökning av antal tillgängliga utgångar minskar den. Signifikansen av dessa förändringar i evakueringstid är beroende av klassrummens storlek. Studien fastslår att trots att social distansiering ökar evakueringstiden så beror magnituden av ökningen på de tidigare nämnda miljömässiga faktorerna.

Entreprenörskap och företagande är essentiellt för ekonomisk tillväxt i ett land. Det bidrar med innovativa idéer som utvecklar samhället och möjliggör fler arbetstillfällen. För att entreprenörer och företag ska kunna utveckla dessa idéer krävs kapital, vilket emellertid kan vara svårt att erhålla. Nystartade- och tillväxtföretag förknippas med hög risk då de befinner sig i ett stadie där informationsasymmetrin är stor och utfallet av en investering är svår att beräkna. Venture Capital (VC) är en form av riskkapital som finansierar nystartade- och tillväxtföretag med hög risk. De bidrar med finansiering och erfarenhet i utbyte mot en andel av företaget. VC är därmed essentiellt för entreprenörskap, företagande och i längden även samhället. Under våren 2020 utbröt Covid-19-pandemin i Sverige och orsakade en instabilitet i samhället och dess ekonomi. Syftet är därmed att undersöka Covid-19-pandemins eventuella påverkan på den svenska VC-marknaden. För att studera dessa eventuella effekter undersöks förändringar i investeringsantal, investeringsvolym samt vilket stadie dessa investeringar genomförs. Dessutom undersöks förändringar i investeringsmönster, branschförskjutning samt hur den sociala distanseringen kan ha påverkat VC-marknaden. Forskningsfrågan besvaras genom insamling av realdata från Crunchbase samt intervjuer med aktörer på marknaden.  Resultatet av studien indikerar att antal VC-investeringar under året har minskat med 18,1%, däremot är investeringsvolymen fortsatt hög och har under året ökat med 155,1%. Det som framförallt kan utläsas är att Seed-investeringar, det vill säga investering i ett tidigt stadie, har drabbats hårdast. Antalet investeringar i detta stadie har minskat med 21% under året. Vidare indikerar resultatet även att den sociala distanseringen till följd av de införda restriktionerna har haft en indirekt inverkan på VC-marknaden. Detta då det inneburit en förändring i VC- processen och arbetssättet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att VC-marknaden i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin. Däremot kan ingen större krasch identifieras då investeringsvolymen är fortsatt hög trots en minskning i antal investeringar. Studiens implikationer är en ökad förståelse för hur marknaden fungerar samt hur den har påverkats av Covid-19-pandemin. Resultatet kan vara av intresse för ett flertal intressenter, däribland entreprenörer, investerare, VC-bolag, forskare men framförallt politiska beslutsfattare. Genom en förståelse för marknaden kan politiska beslutsfattare upprätthålla samt stimulera den ekonomiska tillväxten.

Coronaviruset Covid-19 har haft en snabb spridning i Sverige och Europa framförallt. För att hantera krisen vidtas åtgärder nationellt som globalt med råd såsom att hålla personlig hygien, utöva social distansering och stanna hemma i den mån man kan. Detta har bidragit till förändringar i vardagsrutiner. Syftet med denna studie var att ta reda på förändringar i inköpsvanor och beteenden kring inköp och måltidskonsumtion i svenska hushåll. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätstudie med 110 deltagare som bor i Sverige. Resultatet från studien visar en minskning i antal inköp per månad men ingen förändring i inköpsmetod, dock i val av livsmedel. Studien visar en ökning i försäljning av pasta och torrvaror och minskning i försäljning av färska kött- och fiskprodukter. Det framkommer även att det inte finns någon oro för att maten ska ta slut, men att en större andel handlar mer mat i förebyggande syfte. Beteendena för inköpsvanor kan vara en respons på bristande kunskap och erfarenhet i hantering av en pandemi. Ökningen av pasta och ris kan bero på att de har lång hållbarhet, eftersom varor med lång hållbarhet kan bidra till färre inköpstillfällen. Slutligen observeras att kvinnor äter fler måltider än män generellt sett i hemmet vilket kan vara en respons på att inkomst skiljer sig mellan män och kvinnor enligt forskning.

Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelse av aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt i samband med covid-19-pandemin. Metod: Genom en kvalitativ induktiv ansats med ett strategiskt urval genomfördes 17 semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka mönster och upplevelser av tillvaron i deltagarnas berättelser. Resultat: Deltagarna beskrev att det funnits både svårigheter och möjligheter för hur de kunde adaptera och hitta nya sätt att utföra aktiviteter på. Med färre aktiviteter och mer tid att förfoga över blev deltagarna angelägna om att komma till rätta och utföra aktiviteter som upplevdes meningsfulla för att finna balans i vardagen. Aktivitetsmönster tog ny form då aktiviteter förändrades och/eller försvann varpå deltagarna anpassade sig efter de nya förutsättningarna, och aktiviteterna med dem. Resultatet lyfte hur aktivitetsbalansen påverkades då aktiviteter förändrades eller försvann, att deltagarna utmanades att hitta strategier för att finna meningsfulla aktiviteter i den nya vardagen. Slutsats: Studien visade att engagemang i aktivitet hörde samman med välmående och vikten av tillgänglighet. Ökad kunskap behövs för att bidra med insikt i vad som bibehåller balans, hur tillgängligheten kan öka och vilket stöd arbetsterapeuter och samhället kan ge. / Aim: To describe patterns of daily occupations and experience of occupational balance in individuals over 70 years of age after the introduction of the Public Health Agency of Sweden's recommendations on limited social contact in connection with the covid-19-pandemic. Method: Through a qualitative inductive approach with a strategically planned selection, 17 semi-structured interviews were conducted. Data was analyzed through a qualitative content analysis to discover patterns and experiences of existence in the participants stories. Results: Participants described that there have been both difficulties and opportunities for how they could adapt and find new ways to perform activities. With fewer activities and more time at their disposal, the participants became eager to come to terms with and perform activities that felt meaningful in order to find balance in everyday life. Patterns of daily occupations have taken on new forms as activities have changed and/or disappeared, after which the participants adapted to the new conditions and the activities with them. The results highlight how the occupational balance has been affected when activities have changed or disappeared, that participants have been challenged to find strategies to find meaningful occupation in the new everyday life. Conclusion:The study showed that participation in occupation is related to well-being and the importance of accessibility. Increased knowledge can provide insight into what maintains balance, how accessibility can increase and what support occupational therapists and society can provide.

This study is a qualitative study on professionals' thoughts and experiences about autism in the wake of covid-19. To investigate this, three people who are professional psychologists in different fields with experience on people with autism participated through individual interviews via Zoom of between 25 to 55 minutes.         The results of the study are based on the material from these interviews that were reworked from audio file to transcription, which in turn was analyzed with thematic analysis carried out in a six-step process. The thematic analysis resulted in five themes: introverted/extrovert human autism, need for clarity when unclear, reduced risk of being identified as odd – the digital rescue, support and actions and  post-pandemic response and evaluation.          Conclusions that can be drawn from the results of the study are that as a result of the restrictions on social distance, people with autism and neurotypical people suffer approximately equally based on whether the person is socially interested or not. People with autism during the covid-19 pandemic may have gotten it in part better, those who previously asked for distance learning or opportunities to work remotely from their own home have now been given the opportunity. It is important that people with autism receive the support they need during the pandemic from, for example, school health teams. After the pandemic, evaluations of what worked and not during the pandemic for people with autism need to be carried out. / Föreliggande undersökning är en kvalitativ studie om professionellas tankar och erfarenheter om autism i spåren av covid-19. För att undersöka detta deltog tre personer som är yrkesverksamma psykologer inom olika områden med erfarenhet om personer med autism genom enskilda intervjuer via Zoom på  mellan 25 till 55 minuter.     Resultatet i studien är grundat på materialet från dessa intervjuer som bearbetades om från ljudfil till transkribering som i sin tur analyserades med tematisk analys som genomförs i en sexstegsprocess. Den tematiska analysen resulterade i fem teman: den introverta/extroverta mänskliga autismen, behov av tydlighet när det är otydligt, minskad riska att bli utpekad som udda – den digitala räddningen, stöd och insatser och utvärdering efter pandemin.     Slutsatser som är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att till följd av restriktionerna om social distansering drabbas personer med autism och neurotypiska personer ungefär likvärdigt utifrån om personen är socialt intresserad eller ej. Personer med autism under pandemin med covid-19 kan ha fått det delvis bättre, dom som tidigare efterfrågat distansstudier eller möjligheter att få arbeta på distans från det egna hemmet nu har getts möjligheten. Det är viktigt att personerna med autism får det stöd de behöver under pandemin från till exempel skolhälsoteam. Efter pandemin behöver det ske utvärderingar om vad som fungerat och inte under pandemin för personer med autism.

Syftet med denna studie var att undersöka relationers betydelse för studenter på Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm under Covid-19 pandemin. Som metod har en kvantitativ enkätstudie använts för att undersöka huruvida studenternas nätverk och sociala kontakter haft för betydelse i hur de hanterar sin livssituation under pandemin. Frågor om deras upplevelse av stress, ensamhet och psykisk hälsa har ställts för att få svar på hur de påverkats av restriktionerna i samhället där distansstudier varit en stor omställning för studenter. Materialet har sedan bearbetats i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics (SPSS) och analyserats utifrån relationella socialpsykologiska teorier såsom Thomas J Scheffs teori om sociala band, symbolisk interaktionism och teorin om primära och sekundära grupper samt vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att majoriteten av studenterna har stabila nätverk där de prioriterar mer etablerade och meningsfulla relationer samt vänder sig till det primära nätverket när de är i behov av stöd vilket kan vara en orsak till att den psykiska hälsan blir hanterbar. Resultatet pekar även på att studenter som studerat under en längre tid tillsammans har starkare sociala band än de som precis börjat sin studieresa ihop. / The purpose of this study was to investigate the importance of relationships for students at Ersta Sköndal Bräcke University in Stockholm during the Covid-19 pandemic. A quantitative survey study has been used as a method to investigate whether the student’s network and social contacts were important to how they handle their life situation during the pandemic. Questions about their experience of stress, loneliness and mental health have been asked to get answers to how they have been affected by the restrictions in society where distance learning has been a major adjustment for students. The material has since been processed in the statistical program IBM SPSS Statistics (SPSS) and analyzed on the basis of relational social psychological theories such as Thomas J Scheff’s theory of Social ties, Symbolic interactionism and the theory of primary and secondary groups, as well as scientific articles. The result of the study shows that most students have stable networks where they prioritize more established and meaningful relationships and turn to the primary network when they need support which may be the reason why mental health becomes manageable. The result also indicates that students who have studied together for a longer period have stronger social ties to one another than those who have just begun their study journey together.