I dagens moderna samhälle är stress ett välkänt begrepp och är framför allt inom vården något som påverkar såväl personal som patienter. I samband med den pågående corona pandemin, har sjuksköterskor fått en ännu mer ansträngd arbetsmiljö och högre risk för utbrändhet. Studiens syfte har varit att undersöka och förstå hur sjuksköterskorna upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt hur de hanterar de höga kraven och arbetsbelastningen i samband med den pågående corona pandemin, vilket följaktligen ledde oss till frågorna: Hur upplever sjuksköterskor den psykosociala arbetsmiljön under corona pandemin och på vilket sätt har den oförutsebara krissituationen påverkat sjuksköterskans yrkesroll? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i vilken sju sjuksköterskor har medverkat. Deras upplevelse har analyserats utifrån sociologen Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv.Studiens resultat visar att sjuksköterskeyrket är ett arbete där sjuksköterskorna kontinuerligt utför någon form av emotionellt arbete, där sjuksköterskorna eftersträvar att skapa ett emotionellt tillstånd hos patienterna när de försöker att skapa en trygg, lugn och angenäm atmosfär. Den höga arbetsbelastningen på arbetsplatsen i samband med nya arbetsuppgifterna som sjuksköterskorna inte är utbildade för har lett till att sjuksköterskorna känner sig hjälp- och maktlösa och har medfört etisk stress hos sjuksköterskorna när det inte längre är möjligt att säkerställa och garantera för en god hälso- respektive sjukvård. Den nya arbetssituationen i samband med organisatoriska och strukturella hinder och svårigheter upplever sjuksköterskorna som en extrem fysisk, mental och emotionell belastning.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige. Den 11 juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) influensan som en pandemi. Allmänhetens behov av snabb och tillförlitlig information växte i takt med svininfluensans framfart och de svenska medierna och myndigheterna slet hårt för att uppfylla sin roll som informationskanaler. Den här kandidatuppsatsen behandlar hur förhållandet mellan dagspressen och myndigheter fungerade i samband med rapporteringen om svininfluensan under fyra tidsperioder 2009. Studien är uppdelad i två delar med en större kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ textanalys och bygger på 76 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och 60 texter från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Artiklarna och texterna från dagspressen och myndigheterna fungerade som underlag i vår strävan efter att studera samarbetet mellan de båda parterna. För att studera förhållandet har vi tittat på hur de liknar eller skiljer sig från varandra i sin rapportering om svininfluensan till allmänheten. Dessutom har vi studerat hur rapporteringen och förhållandet förändrades under fyra tidsperioder 2009. Som teoretiskt perspektiv har vi använt Roland Nordlunds idealmodell ”Triangeldramat” i vår undersökning. Modellen visar hur kommunikationen mellan sändare, förmedlare och mottagare bör fungera i demokratiskt samhälle. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att dagspressen och myndigheterna främst skiljde sig åt under de två första tidsperioderna och liknade varandra under de två sista tidsperioderna i sin rapportering om svininfluensan. Resultatet visar även att de båda parterna var mindre samarbetande under den andra tidsperioden och mer samarbetande under den fjärde tidsperioden. Utifrån detta resultat kan man dra slutsatsen att förhållandet mellan dagspressen och myndigheterna förändrades från ett splittrat förhållande i början av de fyra tidsperioderna till ett mer samspelt förhållande i slutet av de fyra tidsperioderna.

Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.

Denna studie bygger på Stefan Löfvens ‘Tal till nationen’ som sändes 22 mars 2020 21:15, med anledning av Covid-19 och den medföljande samhällskrisen. Analysen baserar sig på en retorisk situationsanalys och en retorisk analys av talet i ett transkriberat format. Syftet med studien är att analysera de retoriska verktyg som Stefan Löfven har använt i sitt tal till nationen. De retoriska begrepp som analyseras är retorikens tre pisteis ethos, pathos och logos, samt de dygder och plikter som förväntas uppfyllas av en talare. I analysen studeras även hur Löfven har anpassat talet efter den retoriska situationen och den föreliggande doxa. Resultatet av studien visar att retorikens ovannämnda verktyg återfinns genomgående i talet och retorikens tre pisteis är tydligt märkbara i de argument som genomsyrar talet. Talet bevisar dessutom en anpassning i ordval och argument efter den retoriska situationen och doxa. / This study analyses Stefan Löfven’s speech ’Tal till nationen’ which was broadcasted on March 22 2020 9.15pm because of the Covid-19 pandemic and its caused crisis. The study is based on a rhetorical situation analysis and a rhetorical analysis of the transcribed version of the speech. The purpose of the study is to analyse the rhetorical tools Stefan Löfven has used in his speech to the nation. The study analyses mainly how Löfven uses the three rhetorical pisteis, ethos, pathos and logos, and how the four essential components, correctness, clearness, appropriateness and ornament, takes form in the speech. In addition, the analysis covers how Löfven adapts his speech to the rhetorical situation and doxa. The results show that rhetorical concepts can be found consistently throughout the speech and the three pisteis are particularly noticeable in the argumentation. Finally, the speech have clear signs of adapting the language and argumentation to the rhetorical situation and doxa.

Forskningsfrågor: Vilka strategier används inom utbildningssektorn under Covid-19 pandemin?Vilka organisationsförändringar tar utbildningssektorn med sig efter Covid-19 pandemin för att förbereda sig bättre för framtida krissituationer och därav skapa en lärande organisation? Syfte: Syftet är att undersöka vilka strategier organisationer inom utbildningssektorn har använt under Covid-19 pandemin samt vilka strategier som de tar med sig efter pandemin för att skapa en mer förberedd organisation. Metod: Kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer, tematisk analys Slutsats: De strategier som framkommit som mest centrala är de som involverat människan i förändringsarbetet. Strategier har ändrats kontinuerligt och att som ledare kunna skapa oplanerade strategier har visats sig vara det som varit viktigt under pandemins gång. En blandning av “Strategi E” och “Strategi O” har visat sig vara de strategier som används av organisationerna under Covid-19 pandemin. Kommunikation har visat sig vara en nyckelfaktor för en fungerande organisation i krissituationer. Att utbyta kunskap mellan varandra och se till att organisationen fungerar som helhet har upptäckts vara en viktig del i utvecklingsarbetet. Detta skapar förutsättningarna att vid framtida förändringar snabbt kunna ställa om och lära sig av varandra inom organisationen och inte bara se sitt eget arbete som viktigast. / Research questions: What strategies are used in the education sector during the pandemic? What organizational changes does the education sector bring along after the Covid-19 pandemic to better prepare for future crises and create a learning organization? Purpose: The purpose with this paper is to examine which strategies organizations in the education sector have used during the Covid-19 pandemic and which strategies they continue to use after the pandemic to create a more prepared organization. Method: Qualitative research method, seven interviews, thematic analysis Conclusion: The strategies that have emerged as the most central are those that involve the people in the work of change. Strategies have changed continuously and the ability to create unplanned strategies as a leader has proven to be important during the pandemic. A combination of “Strategy E” and “Strategy O” have been identified as the strategies the organizations have used during the Covid-19 pandemic. Communication is a key factor for a functioning organization in a crisis. Exchanging knowledge between each other within the organization and ensuring that the organization functions, has been discovered to be an important part of the development work. This creates the ability to quickly adjust and learn from each other within the organization in the event of future changes.

Studien ämnar skapa en fördjupad förståelse för hur individens upplevelse av organisationskultur påverkas i samband med covid-19. Vidare ämnar studien att utreda om övergången till mer digital kommunikation påverkar upplevelsen av organisationskulturen. Studiens resultat har hämtats från åtta intervjuer och relateras till det teoretiska utgångspunkterna. Resultatet av studien visar att upplevelsen av organisationskulturen är mångfacetterad och skiljer sig mellan individer. Vidare visar studiens resultat att omställningen i fråga om kommunikation har medfört att medlemmar i vissa fall upplever sig hämmade av den digitala kommunikationen samt att det ger upphov till missförstånd. I andra fall är den digitala kommunikationen ett verktyg för det anställda i fråga om att kunna knyta an till sina kollegor då de befinner sig i hemmet. Avslutningsvis visar studiens resultat att organisationskulturen påverkas då medlemmarna för organisationen inte har möjlighet att träffas. Detta försvårar möjligheten för nya medlemmar att integreras i organisationen. Vidare visar studiens resultat att de nya arbetssätten ibland tvingar medlemmar att gå ifrån sina personliga värderingar. / This study aims to create an in-depth understanding of how individual experiences of organizational culture are affected in connection with covid-19. Furthermore, the study intends to investigate whether the transition to more digital communication affects the experience of the organizational culture. The results of the study rely on the empirical data of eight interviews and are related to the theoretical frame of reference. The results of the study show that the experience of the organizational culture is multifaceted and differs between individuals. Furthermore, the results of the study show that the change in communication has meant that members in some cases feel inhibited. For example, the increased use of email might lead to a rise of misunderstandings between employees. In other cases, digital communication is used as an instrument for the employee to be able to connect with their colleagues when they are at home. Finally, the results of the study show that the organizational culture is affected when the members of the organization do not have the opportunity to meet. This makes it difficult for new members to integrate into the organization. The studies result also shows that new ways of working sometimes forces members to abandon their personal values.

Bakgrund: Under 2019 uppdagades COVID-19 som blev en global pandemi och innebar en extrem belastning av sjukvården. Pandemin har även inneburit att brister i vården har uppdagats och sjuksköterskorna utsätts för en oförutsägbar situation. Virusattacker, bland annat SARS och MERS, som utvecklats till epidemier har tidigare drabbat samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet under en pandemi och epidemi. Metod: Metoden var utformad som en litteraturstudie och baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Cinahl och PsycInfo har använts som databaser vid artikelsökningarna. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign valdes ut. Åtta av de utvalda artiklarna ansågs ha hög kvalitet och fyra av studierna ansågs ha medelhög kvalitet. Totalt undersökte tio av de kvalitativa artiklarna som använts i resultatet sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsarbetet under COVID-19 samt två undersökte MERS. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades genom en tematisk syntes. Resultat: I resultatet framkom fyra teman. Dessa var okunskap och smittorisk ledde till rädsla, sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet, kompetensutveckling under en epidemi och pandemi samt teamarbetets betydelse vid en epidemi eller pandemi. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskors omvårdnadsarbete under en epidemi eller pandemi förändrades. Förändringen berodde på okunskap, rädsla, förändrade riktlinjer, hög arbetsbelastning samt hög smittorisk. Patienter med komplexa omvårdnadsbehov samt ett utökat ansvarsområde för sjuksköterskan påverkade omvårdnadsarbetet negativt. Sjuksköterskan fick ständigt balansera omvårdnadsbehovet mot den höga arbetsbelastningen, den obekväma skyddsutrustningen samt prioritering av omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans profession stärktes tillsammans med sjuksköterskornas upplevelse av ansvar och motivation till att arbeta. Arbetslagets samarbete utvecklades till att bli mer sammansvetsat.

Sweden, as well as the rest of the world, was hit with a big crisis in 2020, Covid-19. As different international markets went down, so did the swedish housing market. However, this effect only lasted for two months until it recovered itself. Since then the housing market has been hitting new highs as the covid-19 crisis is still very active one year later. This study has focused on the demand for housing in Sweden, specifically the municipality Malmö. What we wanted to study and understand was how can increased housing prices be explained during a crisis?. Another question used for this study, in addition to the point above, was “what could the underlying factors be for the increased housing prices during a crisis”.  The method used in order to answer the questions were interviews with individuals who have bought housing, either in the form of an apartment or house, during the covid-19 crisis. These answers were later used for the analysis.  The results found was that there were a few different factors that helped the decision for moving. One of the main attitudes towards this crisis was that it only affected their social lives, by limiting people and confining them to their homes. Another factor that helped push these buys were that people could afford more since a majority started saving more.  Our conclusions were that since people were more limited to their homes, they put more value into their home. In many homes people started working from home meaning they would need bigger areas and spent more time there. The majority followed the housing market's progression upwards and saw that it went up and saw an opportunity to invest as well. These conclusions are not definite, but we believe they had a big role in this decision and is part of the reason why demand for housing went up so much during this covid-19 crisis.

Den här studien fokuserar på ett antal grundskollärares arbete under inledning och fortsättning av Coronapandemin. Begreppet pandemi används för att beskriva en smittsam sjukdom som drabbar många människor, och som ofta sprider sig över mycket stora områden (Langlet, 2011). Syftet med studien var att tydliggöra den verklighet som respondenterna upplevde den under 2020. Frågor har ställts om undervisningssituationen och hur lärarna har arbetat under året. Dessutom vad lärarna upplevt att de lärt sig under årets gång. Metoden som tillämpades var intervjuer och deltagarna var lärare inom den svenska grundskolan. Resultaten visar att samtliga deltagare påverkats i sin vardagliga undervisningssituation och att de allra flesta hamnat i en för dem helt okänd verklighet med nya arbetsuppgifter och nya förhållningssätt. Respondenterna har fått hanskas med mycket oro. De har känt sig slitna och ofta oroliga för sin egen säkerhet. De har inte fått visa sin egen oro utåt. Utifrån studien kan slutsatsen dras att trots förändrade förutsättningar och höga krav, upplevde deltagarna att de lärt sig nya saker och hittat arbetsformer som lett arbetet framåt.

Sedan pandemin kom har mycket runt om i världen förändrats, människor och företag har påverkats enormt. Många företag har behövt göra förändringar inom företaget på olika sätt där förändring av marknadsföringsstrategier rimligtvis är en.  Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur företag inom blombranschen har behövt anpassa sig med syfte på marknadsföringsstrategier. Därav har vi valt att fokusera på marknadsföringsmixen och dess sju P:n där vi vill få en bredare förståelse på hur dessa påverkas under en pandemi. Vi valde även att inkludera fyra övergripande strategier för att se hur dessa gick ihop med marknadsföringsmixen. Vi vill se ifall alla är lika viktiga under pandemin eller om det finns vissa som sticker ut lite extra. Vårt mål är att studien ska bidra till en ökad förståelse för vilka anpassningar som kan behöva göras inom marknadsföringsmixen och varför. Därav har vi valt att utföra semistrukturerade intervjuer med olika företag inom blomsbranschen för att kunna besvara vår frågeställning som lyder:     Hur förändrades marknadsföringsstrategierna i företagen under och på grund av pandemin?  Med hjälp av dessa intervjuer och även analys av bilder från sociala medier så gav det oss ett resultat som visar på att det finns vissa delar i marknadsföringsmixen som har en mer betydande del under en pandemi. Vissa faktorer kan man inte styra över själv, andra är inte lika viktiga medans vissa har ett större behov av förändring för att kunna behålla och ge en trygghet till sina kunder. De teman som framkom av empirin var pandemifaktorer och flexibilitet, konsumenternas välmående och trygghet, ofrivillig digitalisering samt oproportionerlig marknadsföringsmix. Genom dessa teman vill vi visa på vilka delar som varit extra viktiga för dessa företag nu under pandemin.