As society grows, increasing populations and urbanisation also increase the risks diseases spreading. Tight living spaces, deforestation and global travel make it easier for these diseases to travel and spread across the world. The obligation for states to protect the lives and personal safety for its citizens include an obligation to do what is necessary to control the spread of these diseases. However, when these measures to control diseases cause intrusions in the private lives and freedom of movement of individuals in the state, the balance of interests must be carefully considered. This thesis aims to analyse the Swedish system of disease control and the principle of free will present therein, and how these are protected both under normal circumstances and under extraordinary circumstances such as a pandemic. Regarding all measures that constitute forced interventions, the principles of free will and proportionality are fundamental. This thesis discusses whether the considerations and balancing of interests in the Swedish system of disease control are satisfactory, or if changes should be made to either allow more intrusive measures or prohibit these further.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, Covid- 19, som snabbt spreds över hela världen med en ansträngd situation för hälso- och sjukvården som följd av pandemin. För att bromsa pandemins spridning är massvaccinering en viktig åtgärd. Distriktssköterskan arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och med kunskaper om vaccinering och ordinationsrätt av vaccinet har distriktssköterskan tillsammans med andra professioner en betydande roll under massvaccineringen. Syftet är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av massvaccinering under Covid-19-pandemin. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i nio underkategorier, tre generiska kategorier och en huvudkategori – Att snabbt kunna ställa om och anpassa sitt arbete till en ny situation. Resultatet visar att massvaccineringen mot Covid-19 har fungerat tillfredsställande. Distriktssköterskor har upplevt arbetet med massvaccinering som en givande och rolig arbetsuppgift där struktur och god ledning har lyfts som viktiga komponenter. Likväl distriktssköterskors kompetens och förmåga att möta människor visade sig vara betydelsefullt. Det visade sig vara viktigt med god teamsamverkan och att kunna stötta varandra i arbetet. Kliniska implikationer som rekommenderas är tydliga riktlinjer och rutiner på ledningsnivå samt ett tydligt ledarskap för att samordna och organisera massvaccinering av befolkningen. Det är viktigt med ökad kunskap och information om Covid-19 för hälso- och sjukvårdspersonal och därför är fortsatt forskning inom området nödvändigt vilket kan bidra till ökad beredskap inför framtida pandemier.

No description available.

Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sin valkompetens så de kan göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns olika påverkansfaktorer och framgångsfaktorer med arbete i både vid och snäv bemärkelse som exempelvis studiebesök och individuella samtal. Under de sista åren har skolans arbete tvingats till förändring på grund av pandemin. Syftet med studien är att identifiera faktorer för valkompetens för att förebygga omval enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasieskolan inom en region i norra Sverige. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer för verksamma studie- och yrkesvägledare. Hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elevernas valkompetens varierar i den undersökta regionen, men enligt dem finns det olika faktorer som påverkar vad eleverna väljer och hur de tänker kring sitt val. Studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar men realiteten skiljer sig en del från teorin och det är önskvärt med en tydligare styrning för att få större genomslag. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är också någonting som är betydande för elevernas val. Pandemin har gjort att studie- och yrkesvägledarna har utvecklat sin digitala kompetens och vägledningen har blivit mer tillgänglig för eleverna. Då denna studie från början var menad att ses från både studie- och yrkesvägledarnas och elevernas perspektiv ser vi nu att det finns en kunskapslucka om elevernas syn på detta som framtida forskning skulle kunna fylla.

Flertalet studier synliggör specifika skillnader beträffande arbetsmotivationsfaktorer hos skilda generationer. Organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa flergenerationsfrågor anses prestera bättre än de som bortser från dem. Den generation vilken senast trätt och fortsatt träder in på arbetsmarknaden har hitintills tilldelats såväl kritik som beröm. Den introducerade generationen benämns med bokstaven Z, tillhörande denna är individer födda mellan 1995 – 2009. Dessutom äntrar en större del av generationen arbetsmarknaden under en orolig tid, med syftning på Coronapandemi och det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Med hänsyn till ovanstående ämnar denna studie till att synliggöra de primära arbetsmotivationsfaktorerna hos dagens unga, fortsatt undersöka om demografiska variabler samt den oroliga nutiden påverkat dess arbetsmotivationsfaktorer. För att synliggöra detta illustrerades en referensram vilken består av tre välkända och etablerade teorier, Herzbergs tvåfaktorteori, Job Characteristics Model samt den Självbestämmande teorin. Fortsatt inkluderas tidigare relevant forskning vilka tillsammans med Herzbergs tvåfaktorteori samt Job Characteristics Model bildar referensramens 16 motivationsfaktorer. Den självbestämmande teorin bidrar med två olika motivationstyper. Slutligen inkluderas även det aktuella dagslägets potentiella påverkan. Referensramen låg även till grund för den kvantitativa enkätundersökning vilken syftade till att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens målpopulation är dagens unga verkade gymnasieelever som respondenter, dessa placerar sig i den senare mittpunkten av generation Z. Resultatet visar att samtliga motivationsfaktorer tillhörande referensramen betraktas som något viktiga för de undersökta, av dessa har de ytterst primära motivationsfaktorerna identifierats. Fortsatt synliggörs resultatet för de demografiska variablerna samt de aktuella världslägets påverkan på ungas arbetsmotivation. Tar dagens och framtidens ledare dessa resultat i beaktning förväntas generationens särskilda kompetenser attraheras samt bevaras inom berörda organisationer. Slutligen förväntas organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa unika generationsegenskaper prestera bättre än de som bortser från dem.

Som socionomstudent har man många gånger fått höra att yrken inom socialt arbete kan vara stressfulla. Detta väckte ett intresse att fördjupa sig om hur det kan se ut på en arbetsplats inom ett visst yrke, och se hur stress kan påverka ens arbete i och med att man arbetar med människor. Därav valdes ett yrke var socionomen arbetar med klienter i form av behandling där klientkontakter utförs i större utsträckning.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det kan se ut med stressnivåer inom yrket som behandlare, hur det kan hanteras, hur det påverkar arbetet samt vad den rådande pandemi har för inverkan. Detta undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med socionomer som arbetar med behandlingsarbete på tre olika verksamheter som sedan analyserades med hjälp av ett kodningsschema utifrån tematisk analys.  De huvudsakliga resultaten visar att tidsutrymme påverkar professionella i hög grad. Genom att uppleva för lite tid i förhållande till de arbetsuppgifter som ska göras skapas stress. Stress kan också upplevas när den professionella bokar in för många klienter med för lite tidsutrymme mellan klientsamtalen, då närvaron och fokus minskar av brist på reflektionstid före och efter samtal. Ytterligare framkommer det att intervjupersonerna upplever både positiva och negativa effekter på stressupplevelsen utifrån att arbeta under en pandemi. Fördelen ses vara ett mer effektivt arbete, och nackdelen blir en social saknad samt svårighet att besluta vad i arbetet som bör ske fysiskt eller digitalt.  Studiens resultat påvisar att stress är i hög grad individuellt, både faktorer som leder till stress och hantering av detta. Intervjuerna visar att de professionella har fått arbeta med sin stressupplevelse, vad som kan kännas svårt att hantera och vad som går att göra vid dessa situationer.

I denna uppsats undersöks hur Svenska kyrkans biskopsmöte och fyra pastorat i Svenska kyrkan reagerat gällande nattvarden under covid 19-pandemin, i mars till och med september 2020, och hur detta förhåller sig till den officiella nattvardssyn som Svenska kyrkan säger säger sig ha. Svenska kyrkans officiella nattvardssyn framkommer i utvalda ordnings-, bekännelsedokument och dokument av bekännelsekaraktär som Svenska kyrkan förhåller sig till. I uppsatsen tecknas en bild av hur nattvarden hanterats av Svenska kyrkan under pandemin genom de fyra studerade pastoratens hantering av nattvarden i förhållande till covid-19. Syftet med uppsatsen har varit att ge en fördjupad förståelse för Svenska kyrkans explicita och implicita nattvardssyn och vad möjliga skillnader mellan explicita och implicita synsätt på nattvarden kan innebära i praktiken i händelse av en samhällskris i de studerade pastoraten. Fokus ligger på vad biskoparna kommunicerat genom biskopsmötet och hur detta har tillämpats i de studerade pastoraten. Ambitionen har varit att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion om hur nattvarden hanteras i en krissituation inom Svenska kyrkan. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av den nattvardssyn som framkommit i analysen av de utvalda dokumenten som beskriver Svenska kyrkans officiella nattvardssyn, samt mot den information som kommunicerats av biskoparna genom biskopsmötet. Resultatet av denna analys har sedan diskuteras med målsättning att bättre kunna förstå och förklara den nattvardspraxis som framkommit i det empiriska materialet samt hur det relaterar till Svenska kyrkans officiella nattvardssyn. Resultatet av studien är att det i det empirska materialet framkommer olika sätt att hantera nattvarden. Dessa olika nattvardspraxis har likheter mellan varandra men skiljer sig också åt på en del plan. I de olika nattvardspraxis som finns representerade framkommer i samtliga fall en dragning, av större eller mindre karaktär, till en reformert nattvardsteologi och praxis som tycks vara resultatet av att skyndsamt finna en hållbar lösning för nattvarden ur smittskydds-synpunkt och med en omedveten brist på teologisk reflektion.

Problem definition: Today, the Coronavirus pandemic is a highly relevant topic since it affects all parts of society. However, research regarding its effects on consumer behaviour, especially concerning rarely purchased products such as clothing, is limited. Additionally, the clothing industry has been widely and negatively affected by the Coronavirus pandemic. Hence, the clothing industry has been investigated further in this study. Accordingly, the problem found is that there is an absence of research concerning how the Coronavirus pandemic has affected the consumer decision making process in regard to buying clothes. Purpose: To examine the decision making processes for consumers in Sweden during the Coronavirus pandemic, when it comes to buying clothes. This in order to generate an understanding of how these processes might have changed during the pandemic. Furthermore, managerial implications regarding how to act during pandemics are stated. Research question: How and why has the consumer decision making processes, in regard to buying clothes, changed as a consequence of the Coronavirus pandemic in Sweden? Results: This study has generated seven conclusions regarding how and why consumers’ decision making processes have changed as a consequence of the Coronavirus pandemic. Additionally, five managerial implications are presented. The major findings include a new and reduced need of clothing, an acceleration of the digitalization, and that social factors are more important than economic factors during a pandemic when it comes to buying clothes. These conclusions and managerial implications present and provide the knowledge contribution.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. / The purpose of this study is to examine how the corona pandemic is framed in Swedish daily newspaper. The content of analysis was retrieved from Sweden’s two biggest daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical framework of the study is framing and the use of frames. The method used was a quantitative content analysis. A total of 100 different articles in the time interval 2021-04-28 and 2021-05-26 were randomly selected and analyzed. The study concludes that the most common frames used was attribution of responsibility and conflict frame. The results also showed that the most occurring theme of the articles were about politics and vaccine.

Covid-19 påskyndade den digitala utvecklingen, något som tog med sig utmaningar i arbetslivet där kvalitet på kommunikation fick ett större behov (Connley, Hess, och Liu, 2020). Chefer och ledare inom organisationer fick en instrumental roll i utvecklingen, där kommunikationen blev viktigare och svårare (Heide, Johansson och Simonsson, 2012). I bakgrund av detta fick studien sitt syfte att fördjupa sig i chefer och ledares upplevelser av villkor för kommunikation under covid-19. Den teoretiska modellen som användes för att utföra analysen var krav, kontroll och stödmodellen tillsammans med tidigare forskning om kommunikation under covid-19. Genom kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med chefer och ledare vid ett industriföretag i Danmark. Med hjälp av en tematisk analys i relation till den teoretiska modellen utformades studien. Resultaten visade att höga krav kompletterat med stor egenkontroll och starkt socialt stöd hos chefer och ledare skapat goda villkor för kommunikation. Informanternas kravfyllda arbeten resulterade i givande arbeten som gav möjlighet till utveckling. Under vissa perioder uppkom problematik i att uppnå en likvärdig balans mellan kraven och egenkontrollen som ställdes på informanterna, något som resulterade i att kommunikationen inte var lika rak och transparant. Att bibehålla ett högt socialt stöd visade sig vara en nyckelfaktor för att återfå kontrollen. Slutsatserna av denna studie blev genom detta att kraven på chefer och ledare inom organisationen behövde kompenseras med stor egenkontroll och ett starkt socialt stöd för att uppleva goda villkor för kommunikation.