Syfte & Frågeställning  Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som lärare upplever har uppstått under covid-19 pandemin samt hur det har påverkat dans och rörelse till musik i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet under Covid-19 pandemin. De frågor som studien avser att besvara är: - Hur har dans samt rörelse till musik kunnat bedrivas i gymnasieundervisningen under Covid-19 pandemin? - Hur har idrottslärare hanterat undervisningen under Covid-19 pandemin? - Hur har digitala hjälpmedel använts för att bedriva idrottsundervisningen?    Metod Forskaren har använt en explorativ forskningsmetod för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Tio idrottslärare som arbetar på gymnasiet från olika delar av landet har intervjuats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med semistrukturerade frågor. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och målinriktat urval. Studien har en induktiv ansats och tar grund i ramfaktorteorin.  Resultat Studien visade att lärarna har haft en tuff arbetssituation under covid-19 pandemin. Det har varit svårt att genomföra samtliga moment och samtidigt följa de restriktioner som råder. Resultatet visar också att det för lärarna har varit en helt ny situation i att undervisa på distans och att digital hjälpmedel har blivit ett faktum. Samtliga respondenter har påvisat att det är viktigt med dans men valt att arbeta med solodans istället för ring- eller pardans. Resultatet visar också att det finns en stor vinning i att modernisera dansen för att öka intresset hos eleverna.  Slutsats Det finns ett flertal olika faktorer som påverkat lärarnas arbetssituation under Covid-19 pandemin. Mycket grundar sig i vilken arena de är verksamma i tillsammans med dess restriktioner. Lärarna anser att det har funnits en del svårigheter med att genomföra dansen och att de liksom i allt annat behövt tänka utanför boxen. Lärarna upplever också att det är nästintill omöjligt att bedriva undervisningen på ett sätt som minimerar smittorisken. / Aim The purpose of the study is to examine the difficulties that teachers has experienced during the covid-19 pandemic and how it has affected dance and movement to music in the education of PE in upper second school during the Covid-19 pandemic. The questions that the study intends to answer are: - How has dance and movement to music been conducted in upper secondary school teaching during the Covid-19 pandemic? - How did physical education teachers handle the teaching during the Covid-19 pandemic? - How have digital tools been used to conduct physical education? Method The researcher has used an exploratory research method to be able to answer the study's purpose and questions. Ten physical education teachers who work at the upper secondary school from different parts of the country have been interviewed. Qualitative interviews were conducted with semi-structured questions. The selection has been made through a choice of convenience and target orientation. The study has an inductive approach and is based on the framework factor theory. Results The study showed that the teachers have had a tough work situation during the covid-19 pandemic. It has been difficult to carry out all the steps and at the same time follow the restrictions that prevail. The results also show that it has been a completely new situation for teachers to teach online and that digital tools have become a fact. All respondents have stated that dance is important, but have chosen to work with solo dance instead of ring or couple dance. The results also show that there is a great benefit in modernizing dance to increase the interest of students. Conclusions There are a number of different factors which have affected the teachers’ workload during the Covid-19 pandemic. The majority is based on the teaching arena in which they operate along with its restrictions. The teachers believe that there have been some difficulties in carrying out the dance and that, as in everything else, they had to think outside the box. The teachers also experience that it is almost impossible to conduct the teaching safe.

Astrid Lindgrens Värld (ALV) är en väletablerad temapark beläget i Sverige och öppnade år 1981 upp portarna första gången för att sedan, år efter år erbjuda upplevelser till sin växande besökarskara. Miljöerna där sagorna hör hemma utvecklas och karaktärerna kan genom parken komma till liv och därmed bestå i besökarnas hjärtan. Det unika med parken är att få chansen att möta det som bara fantasin annars kan skapa i en värld frånkopplad från verkligheten.   År 2020 kommer att beskrivas som ett år av främmande krafter då pandemin COVID-19 spred sig som en löpeld i världen och mänskligheten stod inför en oväntad utmaning. Restriktioner och rekommendationer om avstånd till andra samt användning av munskydd förändrade premisserna för turistiska attraktioner såsom ALV. Ovissheten och den föränderliga natur som pandemin besatt bäddade för förändringar i upplevelserummet och ALV fick redan innan öppning anpassas för en smittsäker upplevelse. Med avstamp i teoribildning beskriver vi begreppet upplevelserum och dess tillhörande aspekter, vilket sedan ligger som grund för studiens teman; upplevelserummets byggstenar samt sociala interaktioner i upplevelserummet. På så vis besvarar vi om och hur upplevelserummet har förändrats till följd av COVID-19 samt hur viktiga aspekters begränsning, såsom sociala interaktioner, förändrar arbetet med att bibehålla en eftersträvad upplevelse. Genom kvalitativa intervjuer med anställda i parken delgavs vi åsikter och tankar som vi för studien betraktar som sanning. Med de metodologiska valen insamlades empiri som analyserades och visade på förändringar som skett i upplevelserummet. Den fysiska utformningen där främst köer blev den största konsekvensen låg till grund för stark frustration hos besökare. En annan viktig aspekt som förändrades var de sociala interaktionerna som tack vare ALV kunde vägas upp med förståelse för icke-verbal kommunikation och interaktioner på avstånd. Trots det hårda arbetet blev inte upplevelsen som den är menad att vara och parken fick lida för en kraft större än vad de själva besitter. Trots svårigheter har ALV lärt sig mycket och ser nästkommande sommar i positiv anda och litar på att de erfarenheter som pandemin medfört kommer väl tillhands för framtiden.

Covid-19 är en pågående världsomfattande pandemi som belastar sjukvården enormt. Intensivvården är ett verksamhetsområde som drabbats hårt. Upplevelsen av pandemin har varit ”tuff” och många intensivvårdssjuksköterskor är utarbetade. Trots att fler studerar upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning finns sparsamt med forskning publicerad som belyser utmaningen att vårda under rådande omständigheter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning. Sex intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs. Resultatet redovisas i fem kategorier: att bära ett extra tungt ansvar, att utföra ett viktigt uppdrag tillsammans, att möta det okända, att hantera en extrem arbetsmiljö samt att möta en avhumaniserad vård.

I en tid då en världsomfattande pandemi lamslagit stora delar av samhället har även mångaföretag tvingats ställa om. Att minska smittspridningen av Covid-19 viruset mellan människorhar varit avgörande för att bekämpa pandemin innan ett vaccin kommit och social distanseringhar varit ordet på allas läppar under 2020. För att kunna uppnå detta har hundratals miljonermänniskor över hela världen tvingats ställa om till att arbeta hemifrån (BBC 2020). Detta harskapat stora utmaningar för många företag, både logistiskt och hur företagen skall jobba för attde anställda skall få en bra arbetsmiljö i hemmet.När sociala interaktioner med kollegorna försvinner och de anställda tvingats till hemarbete finnsdet även risk att de anställdas motivation påverkas. Företag i Sverige har aldrig tidigare skådatdenna typ omställning till hemarbete vilket gör att forskningen kring det är liten, och syftet meddenna studie är att genom intervjuer med ledande personer inom små till medelstora företag seom det under detta påtvingade hemarbete funnits motivationsbrist hos de anställda samt hurföretagsledningen har styrt de anställda för att såväl proaktivt som retroaktivt möta dettaproblem.Det som framkom är att flertalet av respondenterna i intervjuerna vittnar om att anställda i vissmån känner en motivationsbrist, men framförallt har alla respondenterna i studien på ett ellerannat sätt styrt de anställda för att motverka denna motivationsbrist. Vår samlade uppfattningefter att ha slutfört studien är att företagen har genomfört olika motivationshöjande åtgärderbaserat på de anställdas erfarenhet, kunskap och individuella förutsättningar.Flertalet av de respondenter som ingår i studien vittnar redan nu om att de kommer att övergå tillmer hemarbete även efter pandemin. Med denna studie kommer även andra företag i framtidenskall kunna styra sina anställda för att motverka motivationsbrist vid fortsatt hemarbete eller omom en liknande situation med påtvingat hemarbete uppstår igen.

The study analyzes national and regional crisis communication to youth in the beginning of the Coronavirus pandemic. As early research has shown difficulties in reaching the target group youth, and in a constantly changing society, adaption is necessary in the communication towards the target group. About 83 percent of all internet users in Sweden use social media and among youth this number is even higher (Internetstiftelsen, 2019). The study uses theories in crisis communication and social media as well as early research about government’s crisis communication with children and youth online. It contains a qualitative text analysis where a semiotic and rhetoric method has been used to analyze a total of twelve Instagram posts from Krisinformation.se and Region Stockholm. The purpose of the study is to find out what messages are communicated and how these messages are adapted to youth as a target group – which includes children, youth and young adults. The result shows that both Krisinformation.se and Region Stockholm has communicated messages that, in different ways, has encouraged the receiver to follow the counsel given, to hinder the spread of the Covid-19 virus or in any way help those that have been affected by the Coronavirus pandemic. The analysis further shows that Krisinformation.se has crisis communication with messages and content that is better adapted to youth compared to Region Stockholm. It is mainly based on the preference that youth themselves have expressed – to prioritize form and graphic before content (Henningson, 2010:61). As for the rest both organizations have followed a lot of the advice given in the theories and therefore have, in many different ways, a successful crisis communication on social media. The problem is not an absence of presence on social media, but rather the use of them, in order to reach the target group youth – where their needs need to be in focus. / Studien undersöker nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier i början av coronapandemin. Då tidigare forskning har visat svårigheter att nå fram till målgruppen unga, och i ett ständigt förändrande samhälle, krävs det anpassning i kommunikationen och efter målgruppen. Ungefär 83 procent av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier och bland unga är siffran högre (Internetstiftelsen, 2019). Studien använder sig av teorier inom kriskommunikation och sociala medier samt tidigare forskning som undersöker myndigheters kriskommunikation med barn och unga på nätet. Den innehåller en kvalitativ textanalys där en semiotisk och retorisk metod har använts för att analysera totalt tolv inlägg från Instagramkonton tillhörande Krisinformation.se och Region Stockholm. Studiens syfte är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras samt hur budskapen riktas och anpassas till målgruppen unga; det vill säga barn, ungdomar och unga vuxna. Resultatet visar att både Krisinformation.se och Region Stockholm har kommunicerat budskap som på olika sätt har uppmanat mottagaren att följa de allmänna råden, hindra smittspridningen av covid-19 eller på något sätt hjälpa de som blivit påverkade av coronapandemin. Vidare visar analysen att Krisinformation.se har kriskommunikation med budskap och innehåll som är bättre anpassade till unga, jämfört med Region Stockholm. Det baseras främst på ungas egna önskemål att prioritera form och grafik före innehåll (Henningson, 2010:61). I övrigt följer båda organisationerna många av de råd som ges i teorin och har därmed, på flera sätt, en framgångsrik kriskommunikation på sociala medier. Problemet är inte en avsaknad av närvaro på sociala medier, snarare användningen av dem, för att kunna nå fram till målgruppen unga – där ungas behov behöver stå i fokus.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, så kallad Covid-19. Viruset identifierades i Wuhan, Kina, och smittspridningen lär har kommit från ett djur på en marknad som sedan överförts till människor. För att hindra och lindra effekten av coronapandemin blev kommunikation A och O. Det fanns uppmaningar, riktlinjer och rekommendationer från myndigheter som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Kriskommunikation och 1177 som behövdes förmedlas snabbt till samhället. Det krävs dock att man utformar informationsblad som individen lätt ska kunna tolka och förstå, men även komma ihåg.

Under våren 2020 bröt en pandemi ut i världen som har lett till förändringar i samhället. Folkhälsomyndigheten kom ut med råd om anpassningar för att minska smittspridningen riktade till bl.a. förskolor. En del av råden var att se över om man kan förlägga verksamheten utomhus. Detta har medfört att många förskolor också har anpassat verksamheten till att bedrivas mer utomhus. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av tio förskollärare som syftar till att undersöka hur vårt urval av förskollärare ser på utomhuspedagogik, hur de argumenterar för den under rådande pandemi samt vilka eventuella utmaningar de anser sig ha ställts inför i samband med utomhusverksamhet under rådande pandemi. Studien undersöker även om det finns någon skillnad i förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogiken och utomhusverksamheten utifrån om de arbetar med äldre barn (3-5) eller yngre barn (1-3).  Studien utgår från Anders Szczepanskis begrepp utomhuspedagogik och använder en pragmatisk teori med de tillhörande begreppen learning by doing och lärande genom inquiry. Genom att använda pragmatismen och dess begrepp tolkas och teoretiseras förskollärarnas beskrivningar av utomhusverksamheten och utomhuspedagogiken. Studien har också ramfaktorsteorin som grund för att utläsa vilka faktorer som påverkar förskollärarnas arbete och didaktiska val när det kommer till utomhuspedagogik och utomhusverksamhet. Studiens resultat visar att mer av verksamheten bedrivs utomhus sen pandemins början. Det främsta argumentet förskollärarna använder sig av för detta är minskad smittspridning men det finns få didaktiska argument till utomhuspedagogik och utomhusverksamheten. Resultatet visar en skillnad i hur förskollärare som arbetar med yngre barn respektive förskollärare som arbetar med äldre barn beskriver arbetet. Förskollärare som arbetar med äldre barn arbetar mer med planerade aktiviteter i närmiljön och arbetar mer i likhet med Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik. Förskollärare som arbetar med yngre barn beskriver mindre planerade aktiviteter och mer svårigheter när det kommer till arbete i närmiljön som beskrivs bero på barnens ålder och personalbrist. Både förskollärare som arbetar med yngre barn samt de som arbetar med yngre barn beskriver kylan som ett problem och som ett hinder när det kommer till att bedriva utomhusverksamhet och utomhuspedagogik.

Tidigare forskning visar att det är viktigt för barnen i förskolan att vistas ute i en naturlig miljö för sin utveckling både motoriskt och kognitivt. I forskningen framkommer det att pedagoger i förskolan haren förståelse för utevistelsens betydelse för barnens utveckling och lärande, både på gården och utanför staketet. Dock saknar pedagogerna kunskaper hur de kan använda sig av utevistelsen tillundervisning. Vi anser att denna studie behövde göras för att skapa en medvetenhet kring barnensutevistelse i relation till undervisningen i förskolan. Genom fokusgruppsintervjuer med sex arbetslag på lika många olika förskolor, så har denna studie fokuserat på pedagogernas uppfattning av barnens lärande i relation med utevistelsen på förskolan. Vårt resultat visar att pedagogerna valt att vara ute mer på grund av den rådande pandemin och de beskriver att ett lärande sker när barnen är ute på gården och får röra sig fritt. Lärandet sker i samspel med andra barn men även med närvarande och stöttande pedagoger. Det sker även ett lärande när de kommer utanför staketet och framförallt i skogen där pedagogerna uppmärksammar fler handlingserbjudanden för barnen och att barnen samspelar i högre grad med varandra. Studien belyser att pedagogerna har olika syften med utevistelsen där vila och återhämtning för pedagogerna är ett. De andra syftena är att de beskriver barnens behov till rörelse och att använda utevistelsen till planerade aktiviteter och undervisning. Det är även i skogen som den mesta av undervisningen sker, men resultatet visar även att det finns en stor osäkerhet hos pedagogerna kring begreppet undervisning och utomhuspedagogik. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande. Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*. Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet. Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.