I Europa har den arbetsrelaterade psykiska belastningen ökat och i Sverige är arbetsrelaterad stress en av de vanligaste orsakerna till sjukdom. Att arbeta inom vården kan innebära stor arbetsbörda med stress. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors reflektioner av arbetsrelaterad stress vid distriktssköterskemottagning på hälsocentral. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Sju distriktssköterskor i två kommuner i Mellansverige deltog. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat var Arbetet – en kamp mot tiden som utgår från kategorierna Tidens betydelse, Språkets betydelse och Att få stöd. Det fanns flera faktorer som medförde att distriktssköterskorna kunde uppleva stress. Att få extrabesök på distriktssköterskemottagningen, tidspress att bli klar med arbetet i tid och tidsbrist vid besöken ledde till en oro och frustration. Krav om att vara uppdaterad i rutiner upplevdes svårt på grund av tidsbrist. Distriktssköterskorna var oroliga om patienterna hade förstått samtalen rätt då det fanns svårigheter att kommunicera på grund av att de talade olika språk. Vid tolksamtal reflekterade de över vilka olika kvalitéer det kunde vara på samtalen. Distriktssköterskorna reflekterade över vikten av stöd genom att kommunicera med kollegor när det var tungt på arbetet. Chefen kunde ge stöd genom att vara lyhörd och organisera om arbetet. Studiens slutsats var att distriktssköterskorna upplevde stress vid olika situationer med patienter på distriktssköterskemottagning. De ville ge en god vård till patienterna men upplevde brist på tid som ett hinder och frustration i arbetet vilket kunde leda till en inre stress. / In Europe, work-related mental stress increased, and in Sweden work-related stress is one of the most common causes of illness. Working in health care can mean big workload with stress. The aim of this study was to investigate the primary health care nurses' reflections of work-related stress at office nursing at the community health center. The study had a qualitative approach with descriptive design. Seven primary health care nurses in two municipalities in central Sweden participated. Data collection was achieved through semi-structured interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The overarching theme was Work - a race against time, based on the categories of the Future significance, Importance of language and Support. There were several factors that led to the district nurses could experience stress. To get extra office visits, time pressure to complete the work on time and lack of time during the visits led to anxiety and frustration. Requirements to be informed of the routines experienced difficult due to lack of time. Primary health care nurses were concerned about the patients had understood the calls right when there was difficulty communicating because they spoke different languages. At the interpreter calls reflected those of the different qualities it could be at the calls. Primary health care nurses reflected on the importance of support by communicating with colleagues when it was hard at work. The manager could provide support by being responsive and organize the work. The conclusion of the study was that the primary health care nurses felt stress in different situations with patients on office nursing. They wanted to give good care to patients but experienced a lack of time as a constraint and frustration at work which could lead to an internal stress.

Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.

No description available.

Byggnadssektorn är en av de tre största områdena inom världens energianvändning och den står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen. Det är därför av stor vikt att byggnadssektorn effektiviseras för en mer hållbar framtid. I det här examensarbetet var syftet att utföra en energiutredning på en hälsocentral med hjälp av energistatistik från modulen Energi & Miljö i WSP:s egenutvecklade programvara DeDU. Den andra delen i arbetet var att med erfarenheter från energiutredningen undersöka hur modulen Energi & Miljö kan förbättras för att bättre uppmärksamma dess användare på energianvändning. Energiutredningen utfördes med hjälp av konstruktionsritningar och energistatistik från DeDU för total fjärrvärmeanvändning, total elanvändning samt timvärden för elanvändningen. Fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel togs fram med hjälp av statistik från studien STIL2 utförd av Energimyndigheten. Det visade sig att Hörnefors hälsocentral är relativt energieffektiv sett till andra liknande fastigheter. Byggnadens klimatskal visade sig vara bra med ett Umedel på 0,45 W/m2K. Av de energieffektiviseringsförslag som togs fram visade det sig att förslaget med störst besparingspotential är byte av 2-glasfönster till 3-glasfönster. Förbättringsarbetet av modulen Energi & Miljö i DeDU utfördes genom en enkätundersökning, en workshop samt en undersökning av befintliga energirapporter för att ta fram förslag på nya rapporter. Från enkätundersökningen framkom det att de tillfrågade kunderna generellt är nöjda med modulen Energi & Miljö men att det finns önskemål om en del förbättringsförslag. Tre förslag på nya energirapporter kopplade till DeDU togs fram. Huvudsakliga tanken bakom förslag 1 och 2 var att ge kunderna möjlighet att lättare göra jämförelser mellan olika fastigheter/byggnader samt jämförelse av energianvändningen för samma fastighet/byggnad. Tanken med förslag 3 var att ge möjlighet att uppskatta olika verksamheters fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel. Slutligen kan det konstateras att det är fördelaktigt att presentera färdig förbättringsförslag, då de flesta kunder inte själva vet vad de behöver eller vad som saknas.

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan. Alkohol rankades lägst av livsstilsområdena både i beredskap och hur viktigt det var som livsstil att arbeta med frågan. Informanternas eget förslag var att ha speciellt intresserad personal som arbetar med alkohol på samma linje som tobaksavvänjarna för att få bästa resultat. Konklusionen var att alkohol fortfarande inte har den självklara plats som efterstävas inom primärvården. Hälsokoordinatorerna upplever en saknad av utbildning och tid för att arbeta med alkoholprevention. Riskbruksprojektet har inte haft den förväntade effekten i Landstinget i Kalmar Län.

No description available.

The purpose of this study was to investigate why informants chose a private caregiver. To conduct the study, I investigated individuals' perceptions and experiences of public and private health providers and the prominent factors that lead to individuals switching to a private health provider. The study is qualitative in nature, where the empirical material consists of semi-structured interviews with ten persons. The private sector within the healthcare industry of Sweden has developed and expanded during the 2000s. It is not as obvious today to choose a public health center. In total, throughout Sweden, private actors purchase 37% of the total healthcare by the county councils. The result of the study shows that the reasons why the informants chose a private care giver rather than a public one included poor reception by the public health employees, the use of relay doctors by the county council, long queues, misdiagnosis and logistics. The experiences of the informants vary throughout the study. All females have had one or several bad experiences in healthcare, while no male reported a negative experience. The majority of the informants are significantly more negative towards the public health provider than the private provider. Most informants also feel that the privatization of healthcare is good since it increases pressure on the public sector to perform. The prominent factor that guides the choice of health provider among the informants is the reception by the health employees and doctors on a given health center. The informants also express a need to be listened to and be taken seriously when it comes to the problems that they seek treatment for. / Uppsatsens syfte varatt undersökavarför informanterna i studien gick över till privat vårdgivare. För att genomförastudien, undersöksinformanters uppfattningaroch erfarenheter av privata respektive offentliga vårdgivareoch vilka de framträdande faktorerna är som leder till bytet från en offentlig vårdgivare till en privat vårdgivare. Det är en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio personer. Den privata sektorn inom hälso-och sjukvården i Sverige har utvecklats och expanderat under 2000-talet. Det är inte lika självklart idag att välja en offentlig hälsocentral. Totalt sett i hela Sverigeköper privata aktörer 37% av den totala hälso-och sjukvården av landstingen. Resultatet av studien visar att anledningarna till varför informanter valde en privat vårdgivare framför en offentlig vårdgivare var dåligt bemötande från offentliga hälsocentralers personal, landstingets nyttjande av stafettläkare, långa väntetider, feldiagnosticeringar och logistiska anledningar. Informanternas uppfattningar och erfarenheter av sjukvården varierar i studien. Alla kvinnor har haft en eller flera dåliga erfarenheter av sjukvården medan ingen man har varit med om det. Majoriteten av informanterna är betydligt mer negativ till den offentliga vårdgivaren än den privata vårdgivaren. De flesta tycker även att privatiseringen av sjukvården är bra eftersom det ökar pressen på offentlig sektor att prestera. De framträdande faktorerna som styr informanternas vårdval är bemötandet av personal och läkare på en hälsocentral. Vidare att informanter känner att de blir lyssnade på och blir tagen på allvar med den problematik som de söker vård för.

I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.

Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.