Spelling suggestions: "subject:"deu"" "subject:"redu""
1 |
Energiutredning av en hälsocentral samt förbättringsarbete av modulen Energi & Miljö i DeDU / Energy investigation of a healthcare facility and improvement of the module Energy & Environment in DeDUÖstergren, Simon January 2017 (has links)
Byggnadssektorn är en av de tre största områdena inom världens energianvändning och den står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen. Det är därför av stor vikt att byggnadssektorn effektiviseras för en mer hållbar framtid. I det här examensarbetet var syftet att utföra en energiutredning på en hälsocentral med hjälp av energistatistik från modulen Energi & Miljö i WSP:s egenutvecklade programvara DeDU. Den andra delen i arbetet var att med erfarenheter från energiutredningen undersöka hur modulen Energi & Miljö kan förbättras för att bättre uppmärksamma dess användare på energianvändning. Energiutredningen utfördes med hjälp av konstruktionsritningar och energistatistik från DeDU för total fjärrvärmeanvändning, total elanvändning samt timvärden för elanvändningen. Fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel togs fram med hjälp av statistik från studien STIL2 utförd av Energimyndigheten. Det visade sig att Hörnefors hälsocentral är relativt energieffektiv sett till andra liknande fastigheter. Byggnadens klimatskal visade sig vara bra med ett Umedel på 0,45 W/m2K. Av de energieffektiviseringsförslag som togs fram visade det sig att förslaget med störst besparingspotential är byte av 2-glasfönster till 3-glasfönster. Förbättringsarbetet av modulen Energi & Miljö i DeDU utfördes genom en enkätundersökning, en workshop samt en undersökning av befintliga energirapporter för att ta fram förslag på nya rapporter. Från enkätundersökningen framkom det att de tillfrågade kunderna generellt är nöjda med modulen Energi & Miljö men att det finns önskemål om en del förbättringsförslag. Tre förslag på nya energirapporter kopplade till DeDU togs fram. Huvudsakliga tanken bakom förslag 1 och 2 var att ge kunderna möjlighet att lättare göra jämförelser mellan olika fastigheter/byggnader samt jämförelse av energianvändningen för samma fastighet/byggnad. Tanken med förslag 3 var att ge möjlighet att uppskatta olika verksamheters fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel. Slutligen kan det konstateras att det är fördelaktigt att presentera färdig förbättringsförslag, då de flesta kunder inte själva vet vad de behöver eller vad som saknas.
|
2 |
Os argumentos transcendentais: Kant e o problema de HumeLima, T?lio Sales Souza 11 May 2010 (has links)
Made available in DSpace on 2014-12-17T15:12:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1
TulioSS_TESE.pdf: 2136315 bytes, checksum: def4a39ad10ea69504e5674a87349257 (MD5)
Previous issue date: 2010-05-11 / This work whose title is "The transcendental arguments: Kant Andy Hume's problem" has as its main objective to interpret Kant's answer to Hume's problem in the light of the conjunction of the causality and induction themes which is equivalent to skeptical- naturalist reading of the latter. In this sense, this initiative complements the previous treatment seen in our dissertation, where the same issue had been discussed from a merely skeptical reading that Kant got from Hume thought and was only examined causality. Among the specific objectives, we list the following: a) critical philosophy fulfills three basic functions, a founding, one negative and one would argue that the practical use of reason, here named as defensive b) the Kantian solution of Hume's problem in the first critisism would fulfill its founding and negative functions of critique of reason; c) the Kantian treatment of the theme of induction in other criticisms would will fulfill the defense function of critique of reason; d) that the evidence of Kant's answer to Hume's problem are more consistent when will be satisfied these three functions or moments of criticism. The basic structure of the work consists of three parts: the first the genesis of Hume's problem - our intention is to reconstruct Hume's problem, analyzing it from the perspective of two definitions of cause, where the dilution of the first definition in the second match the reduction of psychological knowledge to the probability of following the called naturalization of causal relations; whereas in the second - Legality and Causality - it is stated that when considering Hume in the skeptic-naturalist option, Kant is not entitled to respond by transcendental argument A?B; A?B from the second Analogy, evidence that is rooted in the position of contemporary thinkers, such as Strawson and Allison; in third part - Purpose and Induction - admits that Kant responds to Hume on the level of regulative reason use, although the development of this test exceeds the limits of the founding function of criticism. And this is articulated in both the Introduction and Concluding Remarks by meeting the defensive [and negative] function of criticism. In this context, based on the use of so-called transcendental arguments that project throughout the critical trilogy, we provide solution to a recurring issue that recurs at several points in our submission and concerning to the "existence and / or the necessity of empirical causal laws. In this light, our thesis is that transcendental arguments are only an apodictic solution to the Hume s skeptical-naturalist problem when is at stake a practical project in which the interest of reason is ensured, as will, in short, proved in our final considerations / O presente trabalho - Os argumentos transcendentais: Kant e o problema de Hume -, tem como seu objetivo geral interpretar a resposta de Kant ao problema de Hume ? luz da conjun??o das tem?ticas de causalidade e indu??o o que equivale a uma leitura c?tico-naturalista deste. Neste sentido, tal iniciativa complementa o tratamento anterior visto em nossa disserta??o de mestrado, onde a mesma tem?tica fora examinada a partir de uma leitura meramente c?tica que Kant fez do pensamento humeano e onde foi analisada apenas a causalidade. Dentre os objetivos espec?ficos, listamos os seguintes: a) a filosofia cr?tica cumpre tr?s fun??es b?sicas, uma fundante, uma negativa e uma que defenderia o uso pr?tico da raz?o, aqui nomeada de defensiva; b) a solu??o kantiana do problema de Hume na primeira cr?tica cumpriria as fun??es fundante e negativa da cr?tica da raz?o; c) o tratamento kantiano da tem?tica da indu??o nas demais cr?ticas cumpriria a fun??o defensiva da cr?tica da raz?o; d) que as provas da resposta de Kant ao problema de Hume s?o mais consistentes quando se consideram cumpridas estas tr?s fun??es ou momentos da cr?tica. A estrutura b?sica do trabalho comporta tr?s partes: na primeira - A g?nese do problema de Hume -, nossa pretens?o ? reconstituir o problema de Hume, analisando-o sob a ?tica das duas defini??es de causa, onde a dilui??o da primeira defini??o na segunda corresponde ? redu??o psicol?gica do conhecimento ? probabilidade, do que se segue a chamada naturaliza??o das rela??es causais; na segunda - Legalidade e Causalidade -, menciona-se que quando se considera Hume na op??o c?tico-naturalista, Kant n?o est? habilitado a lhe responder atrav?s do argumento transcendental A?B; A?B da segunda Analogia, prova que est? embasada na posi??o de pensadores contempor?neos como Strawson e Allison; na terceira parte - Finalidade e Indu??o -, admite-se que Kant responde a Hume no n?vel do uso regulativo da raz?o, embora o desenvolvimento dessa prova exceda os limites da fun??o fundante da cr?tica. E isto fica articulado tanto na Introdu??o quanto nas Considera??es Finais, atrav?s do cumprimento da fun??o defensiva [e negativa] da cr?tica. Neste contexto, com base no recurso aos ditos argumentos transcendentais que se projetam por toda a trilogia cr?tica, procuramos estabelecer solu??o para uma quest?o recorrente que reaparece em v?rias passagens de nossa apresenta??o e que diz respeito a exist?ncia e/ou a necessidade das leis causais emp?ricas . Diante disso, nossa tese ? que os argumentos transcendentais somente constituem uma solu??o apod?tica para o problema c?tico-naturalista de Hume quando est? em pauta um projeto pr?tico em que o interesse da raz?o esteja assegurado, conforme ser?, enfim, provado em nossas Considera??es Finais
|
3 |
Fundamenta??o cin?tica da estat?stica n?o gaussiana : efeitos em politr?picasBento, Eli?ngela Paulino 19 September 2011 (has links)
Made available in DSpace on 2015-03-03T15:15:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1
EliangelaPB_DISSERT.pdf: 614353 bytes, checksum: 050737d0ef158e6082d81254619adac0 (MD5)
Previous issue date: 2011-09-19 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Cient?fico e Tecnol?gico / Considering a non-relativistic ideal gas, the standard foundations of
kinetic theory are investigated in the context of non-gaussian statistical mechanics
introduced by Kaniadakis. The new formalism is based on the generalization
of the Boltzmann H-theorem and the deduction of Maxwells
statistical distribution. The calculated power law distribution is parameterized
through a parameter measuring the degree of non-gaussianity. In
the limit = 0, the theory of gaussian Maxwell-Boltzmann distribution is
recovered. Two physical applications of the non-gaussian effects have been
considered. The first one, the -Doppler broadening of spectral lines from
an excited gas is obtained from analytical expressions. The second one,
a mathematical relationship between the entropic index and the stellar
polytropic index is shown by using the thermodynamic formulation for
self-gravitational systems / Considerando um g?s ideal n?o relativ?stico, os fundamentos da teoria
cin?tica padr?o s?o investigados no contexto da mec?nica estat?stica
n?o-gaussiana introduzida por Kaniadakis. O novo formalismo ? baseado
na generaliza??o do teorema-H de Boltzmann e na dedu??o de Maxwell
da distribui??o estat?stica. A distribui??o lei de pot?ncia calculada ?
parametrizada por um par?metro medindo o grau de n?o-gaussianidade
do sistema. No limite = 0, a teoria gaussiana de Maxwell-Boltzmann
? recuperada. Duas aplica??es dos efeitos n?o-gaussiano s?o estudados.
Na primeira, o -alargamento Doppler das linhas espectrais de um g?s excitado
? obtido a partir das express?es anal?ticas. Na segunda, uma rela??o
matem?tica entre o ?ndice entr?pico e o ?ndice politr?pico estelar
? mostrada usando uma formula??o termodin?mica para sistemas autogravitantes
|
Page generated in 0.0433 seconds