Abstrakt Telefonrådgivning är ett snabbt växande område som involverar allt fler sjuksköterskor och distriktssköterskor. Särskilt på hälsocentraler är telefonrådgivning ett nytt och allt mer omfattande arbetsmoment. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan förstärka patientsäkerheten vid telefonrådgivning. Syftet med studien var att undersöka faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning på hälsocentraler utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie, där en frågeenkät skickades ut via mail med länk till Google forms, till 70 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på hälsocentraler i Norrbotten. Av de 70 enkäter som skickades ut besvarades 51, vilket gav en svarsfrekvens på 72,9%. Resultat visade att utbildning i telefonrådgivning gör att upplevelsen av stress minskar, distriktssköterskor och sjuksköterskor värderar erfarenhet som en av de viktigaste faktorerna för patientsäker kommunikation. Datoriserat beslutstöd, kunskap om samtalsprocessen, systematisk utveckling av samtal samt uppföljning och utvärdering av egna råd är andra faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation. Slutsatser är att patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning nås genom regelbunden utbildning och utveckling i kommunikationsfärdigheter samt tillgång till rätt stöd.

När en smittsam sjukdom sprids över världen påverkas hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete. Ett nytt coronavirus som kallas covid-19 verifierades i slutet av år 2019 vilket senare klassades som en pandemi. Distriktssköterskor inom primärvården är ofta första kontakten för patienter vilket gör att de befinner sig i smittans frontlinje. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av det dagliga arbetet på hälsocentraler under covid-19 pandemin. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra teman vilka benämndes Oro, stress och förlorad kontroll påverkar hälsan, Vara tvungen att förändra sättet att tänka och arbeta, Att få omfattande information som ibland känns otydlig samt Dra lärdom och tro att det ska leda till förbättring. Oron berörde ovissheten kring den egna, närståendes och patienters hälsa samt de egna arbetsuppgifterna. Nya arbetssätt och rutiner tvingade även distriktssköterskorna till att tänka i nya banor och samarbeta på en ny nivå samt att ta del av omfattande information. Slutsatser som kan dras är att distriktssköterskors erfarenheter bör tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön och även för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

<p>En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.</p><p>Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.</p><p>Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.</p><p>Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.</p><p>Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras.</p> / <p>Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors.</p><p>The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment.</p><p>The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis.</p><p>The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study.</p><p>Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes.</p><p>Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates.</p><p>For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR.</p><p>There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.</p>

Goda möten och trygga relationer mellan patienter och vårdpersonal är kärnan i all sjukvård.Syftet var att undersöka hur personer med långvarig sjukdom upplever möten med vårdpersonal på hälsocentral. Uppsatsen är genomfördmed kvalitativ design. I denna studie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.I analysen identifierades fyra kategoriersom är rubriker i resultatet, att inte bli betrodd, att sakna stöd och information om vård och egenvård, att önska få vara delaktig i sin egen vård,att känna tacksamhet över att få vård på rätt nivå. Resultatet visar att patienternahade svårt att bli betrodd av läkareoch att kännedom om dem som patienter var viktigt.I kontakt med hälsocentralen fick de själv efterfråga om hjälpinsatserochstöd saknades för enklare hälsofrågor. God relation och kommunikation med läkare var betydelsefullt i vårdmötet. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård och ville möta professionell expertis.Erfarenhetsutbytemed andra med samma sjukdom beskrevs betydelsefullt.De negativa fynden visaratt patienter inte blir betrodd av sjukvårdenoch att tillgänglighetenär bristfälligt. Det som skapar trygghet respektive otrygghet finns ett starkt samband mellan hur patienter med långvarig sjukdom upplever besöket och blir bemött av vårdpersonalen på hälsocentralen. Fler studier behövs inom området hur möten med vårdgivare påverkar patienter med långvarig sjukdom

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett komplext arbete, där sjuksköterskorna gör vårdbedömningar utan fysiskt möte. Stöd och råd ges till egenvård, samt hänvisar till adekvat vårdnivå. Inom telefonrådgivning krävs god kommunikationsförmåga och klinisk kompetens för att säkerställa patientsäkerhet. Sjuksköterskor kan uppleva tidspress, stress och trötthet på grund av långa telefonköer. De långa telefonköerna begränsar möjligheten till återhämtning. Telefonrådgivning innebär samtidig muntlig kommunikation och dokumentation, vilket kräver en hög koncentrationsnivå. Tidigare studier pekar på att nuvarande hjälpmedel och utbildning inte är tillräckligt adekvata för att förbereda sjuksköterskor för telefonrådgivning. Motiv: Telefonrådgivning är en viktig uppgift, men beskrivs som krävande, utmanade, ansvarsfullt och stressigt. Eftersom få studier om sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning gjorts inom primärvården i Finland, är det angeläget att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet som telefonrådgivare. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på en hälsocentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hälsovårdare och tre sjuksköterskor i västra Finland. En tolkning av intervjudata genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser i telefonrådgivningen redovisas i fyra teman: Att dagligen ha utmanande telefonrådgivning, Att ha en krävande arbetssituation, Att ha bristande support och Att ha en underlättande arbetsmiljö. Konklusion: Telefonrådgivning på en hälsocentral är utmanande och komplext. Yrkeserfarenhet underlättar vid vårdbedömningar och rådgivning i olika situationer. En god arbetsgemenskap och stöd från arbetskollegor är viktigt för att orka med svåra samtal. Ett hinder för ovan nämnda främjande faktorer är personalbristen. Sjuksköterskorna upplever hög stress och otillräcklighet om telefonköerna är långa. För att underlätta vårdbedömningar samt förbättra vårdkvaliteten, vore det bra med ett vårdbedömningsprogram. / Background: Telephone nursing is a complex task, with nurses making care assessments without a physical encounter. Support and advice is given to self-care, and referrals are made to an adequate level of care. Good communication skills and clinical competence are required to ensure patient safety in telephone nursing. Nurses may experience time pressure, stress and fatigue due to long phone queues. The long phone queues limit the possibility of recovery. Telephone nursing involves simultaneous verbal communication and documentation, which requires a high level of concentration. Previous studies indicate that current aids and training are not adequate enough to prepare nurses for telephone nursing. Motive: Telephone nursing is an important task, but is described as demanding, challenging, responsible and stressful. Since few studies on nurses´ experiences of telephone nursing has been conducted in primary health care in Finland, it´s important to describe nurses´experiences of working with telephone nursing. Aim: The purpose of the study was to illuminate nurses´experience of working with telephone nursing at a primary healthcare center. Methods: Semi-structed interviews were conducted with six public health nurses and three nurses in western Finland. An analysis of interview data was performed with qualitative content analysis. Result: The results of the nurses´experiences are presented in four themes: To have challenging telephone nursing on a daily basis, To have a demanding work situation, To have a lack of support and To have a facilitating work environment. Conclusion: Telephone nursing at a primary healthcare center is challenging and complex. Professional experience facilitates nursing assessments and counseling in different situations. A good working community and support from colleagues is important for coping with difficult calls. A barrier to the above-mentioned facilitators is the lack of staff. Nurses experience high stress and inadequacy if phone queues are long. To facilitate nursing assessments and improve the quality of care, it would be useful to have a care assessment programme.

Abstrakt Bakgrund: Hälsocentraler i Sverige har erbjudit telefonrådgivning i årtionden och det är främst en distriktssköterska som erbjuder sådana tjänster. Telefonrådgivning handlar främst om triagering, ge professionell rådgivning och hänvisa till andra vårdinstanser. I tidigare studier finns det beskrivet både möjligheter och svårigheter med telefonrådgivning.   Motiv: Telefonrådgivning ur en svensk primärvårdskontext och utifrån distriktssköterskors profession är inte väl beskriven i den vetenskapliga litteraturen. Det är därför viktigt att få en ökad kunskap om hur distriktssköterskor i Sverige upplever telefonrådgivning på en hälsocentral så att arbetet och arbetsmiljön kan utvecklas och förbättras.    Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral.      Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom regionerna Västerbotten och Västernorrland. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på den insamlade intervjudatan.    Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier som berör rollen som telefonrådgivare, relationen med patienten i telefon, utmaningar i kommunikation via telefon och slutligen organisationen kring telefonrådgivningen. Konklusion: Telefonrådgivning anses öka tillgängligheten till sjukvården. Yrkeserfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt upplevs vara viktigt för en bra bedömning och god patientrelation via telefon. Hinder som att inte se patienten samt tidspress och personalbrist kan påverka bedömningsförmågan och hota patientsäkerheten. Verksamheten behöver förbättra arbetsmiljön för distriktssköterskor i telefonrådgivning samt erbjuda kontinuerlig utbildning för att de ska ha bättre förutsättningar att hjälpa patienten på bästa sätt. / Abstract  Background: Primary healthcare centers in Sweden have been offering telephone nursing for decades and it is mainly a district nurse who offers such services. Telephone nursing is mainly about triaging, giving professional advice and referring to other care facilities. Previous studies describe both possibilities and difficulties of telephone nursing.        Motive: Telephone nursing from a Swedish primary healthcare context and based on the profession of district nurses´ is not well described in the literature. It is therefore important to increase the knowledge about how district nurses in Sweden experience telephone nursing at a healthcare center so that the work and work environment can be developed and improved.        Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses´experience of telephone nursing at a primary healthcare center.        Methods: Semi-structured interviews with eight district nurses´ were conducted within region Västerbotten and region Västernorrland. Qualitative content analysis was used to analyze the gathered interview data.    Result: The results are reported in four categories that concern the role of telephone counselor, the relationship with the patient by telephone, challenges in communication via telephone and finally the organization around telephone nursing.  Conclusion: Telephone nursing is considered to increase accessibility to healthcare. Professional experience and a person-centered approach are perceived to be important for a good assessment and a good patient relationship by telephone. Obstacles such as not seeing the patient, time pressure and staff shortages can affect the ability to assess and threat patient safety. The primary healthcare organization needs to improve the working environment for district nurses´ in telephone nursing and offer continuous training so that they have better conditions to help the patient in the best way.

No description available.