No description available.

<p>i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna. Det finns både likheter och skillnader vad gäller deras uppfattningar om åtgärdsprogram. Alla intervjupersoner uppskattar att eleven sätts i fokus men högstadielärarna tycker att språket utgör ett problem när de ska formulera sig. Den största bristen anser högstadielärarna är att man inte kan skriva de åtgärder man skulle vilja i åtgärdsprogrammen eftersom de måste anpassas efter skolans resurser. Specialpedagogerna på gymnasieskolan tycker att det är svårt att tidsbestämma utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Undersökningen visar också att bristande kommunikation mellan dem som skriver åtgärdsprogram och andra som arbetar med eleven gör att åtgärdsprogrammets användning begränsas. Slutsatsen är att kommunikationen kring elevers situation och regleringen av åtgärdsprogram måste bli en gemensam fråga för lärare och specialpedagoger.</p>

i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna. Det finns både likheter och skillnader vad gäller deras uppfattningar om åtgärdsprogram. Alla intervjupersoner uppskattar att eleven sätts i fokus men högstadielärarna tycker att språket utgör ett problem när de ska formulera sig. Den största bristen anser högstadielärarna är att man inte kan skriva de åtgärder man skulle vilja i åtgärdsprogrammen eftersom de måste anpassas efter skolans resurser. Specialpedagogerna på gymnasieskolan tycker att det är svårt att tidsbestämma utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Undersökningen visar också att bristande kommunikation mellan dem som skriver åtgärdsprogram och andra som arbetar med eleven gör att åtgärdsprogrammets användning begränsas. Slutsatsen är att kommunikationen kring elevers situation och regleringen av åtgärdsprogram måste bli en gemensam fråga för lärare och specialpedagoger.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner. Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på uppfattningen om musikens uttryck.

Det här är en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats där socialkonstruktionismen står som teori. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de bemöter matematiken i skolan när det finns elever i behov av läs- och skrivstöd. En diskurspsykologisk analys studerar hur människan skapar och förstår sin omvärld genom användning av sin språkliga förmåga. Analysmaterial består av utskrivna transkriptioner från två fokusgruppintervjuer gjorda på två olika skolor. Resultat visar att lärare går in i olika roller beroende av hur de förstår det fenomen som diskuteras. De bemöter undervisningen olikt och tre lärarroller är tydliga. De är antingen varierade i sin undervisning för att den ska passa alla elever, förespråkar repetition för framgång hos eleverna eller är väl förberedda för att inte stöta på problem.

I denna studie undersöktes på vilket sätt gymnasielärare får ta del av överlämningsdokumentation från grundskolan, hur de använder sig av den samt vilket slags information gymnasielärare önskar sig för att i sin undervisning kunna skapa villkor för alla elevers fortsatta utveckling och lärande. Som metod för datainsamling användes fokusgruppsintervjuer med två arbetslag på ett nationellt yrkesprogram. Informanterna var både yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Till analys användes olika teorier om synen på människan som handlande subjekt som är olika beroende av sin omgivning, om identitetskonstruktion i elevdokumentation och dess konsekvenser. Resultatet visade att hur överlämningsdokumentationen används av undervisande lärare påverkas av vilka rutiner för överlämning som finns i verksamheten men också av överlämningsdokumentationens innehåll och enskilda individers syn på elever i behov av stöd. Det finns behov av att utveckla tydliga rutiner för hur och vilken information som överlämnas från grundskolan till gymnasiet samt hur denna används i fortsatt arbete med anpassning av undervisning. För att överlämningsdokumentationen ska ses som värdefull behövs tydlig och transparent samverkan mellan inblandade parter. Detta för att motverka misstro mot bland annat grundskolans arbete och professionalitet samt för att ta vara på den värdefulla informationen om vilka anpassningar och åtgärder som tidigare varit framgångsrika för elevers lärande och utveckling. Vi ser också behov av att lärarnas perspektiv på elever i svårigheter samt utveckling av lärarnas yrkesspråk lyfts upp till diskussion i syfte att skifta fokus från elevens identitetsskapande till skolans ansvar och utvecklingsarbete.

No description available.

Denna studie undersöker hur en kompositörs musikaliska vision kan påverkas av att interageramed en fokusgrupp. Studien är en kvalitativ forskning med syftet att undersöka hur fokusgruppenpåverkar och utvecklar det musikaliska verket. Fokusgruppen tog hjälp av värdeord somskapades av kompositören och under två workshops svarar de på frågor om vad de anser spelaroll i musik. Detta för att få en större inblick i hur de tänker gällande musik och även för attguida kompositören i sitt musikskapande. De svar som uppkom under studiens två workshopsanalyserades. Grupperna ansåg att melodi, harmonik och rytmik spelade störst roll i att förmedlakänslor inom musik. En låt skapades baserat på fokusgruppernas svar. Målet var att låten skulleförmedla alla värdeorden till fokusgrupperna men bara några värdeord lyckades nå fram tilldeltagarna i fokusgruppen.

<p>Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a. planering och flexibilitet, antalet vuxna i samlingen, dess tidpunkt samt barns och vuxnas valmöjligheter. I diskussionen lyfter vi fram frågan om saker görs av tradition och rutin eller inte samt om pedagogerna utgår från barnens intresse och ser deras kompetens oavsett ålder. I fokusgruppsamtalet kunde förskollärarna genom sina uttalanden inspirera varandra i tankarna kring det pedagogiska syftet med samlingen. En förskollärare föreslog att de kunde ta bort samlingen och flera ansåg att de inte behövde ha den varje dag.</p>

<p>Denna rapport innefattar framtagningen av ett spelkoncept och användningen av testmetoden fokusgrupp för att styra designprocessen i rätt riktning. Rapporten motiverar mina val av designgrepp samt visar vägen till ett tidigt spelkoncept som innefattar element vilka gör konceptet intressant på marknaden.</p>