No description available.

I denna studie undersöker vi måltidspedagogik. Vi studerar måltidssituationen för att undersöka vad måltidspedagogik egentligen är och hur förskollärare uppfattar möjligheten att göra måltiden i vårt fall lunchsituationen till en pedagogiska situation. På förskolor finns gemensamma måltider, vi är intresserade av hur pedagoger och barn interagerar under dessa lunch situationer. I vår studie undersöker vi hur ett pedagogiskt arbete i samband med måltidssituationen konkret kan utformas. Syftet med vår studie är att få inblick i förskolepersonalens erfarenhet och resonemang om måltidspedagogik och hur de arbetar med det. Vår tolkningsram är den sociokulturella teorin. Vår metod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer som arbetar i förskolan. Deltagarna är fyra barnskötare och fyra förskollärare. Resultatet av studien bekräftar den bild av måltidspedagogik som var vår utgångspunkt. Förskolorna arbetar med måltidspedagogik, men det finns olika uppfattningar om huruvida måltiden kan betraktas som en pedagogisk situation, och på vilka sätt arbetet kring måltiden kan utformas. Vår studie visar att det är upp till den enskilda förskolan eller pedagogen att utforma uppdraget, och det förekommer stora skillnader i tillvägagångssättet såväl mellan som inom förskolorna.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger. Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök. Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer. Matens smak, utseende och hur den beskrevs var faktorer som påverkade deras vilja att smaka maten. Viljan att smaka maten ökade om de själva var delaktiga i matlagningen. De tyckte att restaurangbesök var långtråkiga efter att måltiden avslutats och de eftersökte aktiviteter och anpassade menyer för barn i deras ålder samt större variation av portionsstorlekar och maträtter. / Barnens Bästa Bord / Barntillåtet-Javisst!

Insects as food is a subject that has gained a lot of attention in recent time. In order for insect-food to become popular in the west, where insects are currently not consumed, research has to be done on how consumers perceive insect-food, and which consumer groups that eat insects in other countries. This will give a picture of how insects can and should be used on the Swedish market. The purpose of the thesis is to research consumer associations and preferences of insect consumption in Sweden and South Africa. The study examines the question of which consumer groups that eat insects in either country, what associations and preferences consumers have of insect-eating, and how insects can be used in food in the future. An online questionnaire concerning associations, preferences and experiences of insect consumption was distributed in both countries, and was answered by 73 participants. Three producers of insects were interviewed in Sweden and South Africa to get an understanding of the production stage of insects and their experiences of the industry and the consumers, now and in the future. Entomophagy was not found to be more prevalent in any group in neither Sweden nor South Africa. When used in food, consumers prefer insects to be ground into a powder. The South African respondents who had previously eaten insects mainly as an everyday meal preferred the insects to be served whole while the others preferred the insects to be ground into a powder. Insects are often associated with being nutritious, cheap, and being environmentally friendly, as well as with unfamiliarity and disgust. / Insekter som mat är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet på senare tid. För att insektsmat ska kunna slå igenom i västvärlden, där insekter i nuläget inte konsumeras, måste man ta reda på hur insektsmat uppfattas av konsumenter, och vilka konsumentgrupper som äter insekter i andra länder. Detta ger en bild av hur insekter kan och bör användas på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka associationer och preferenser rörande insektsmat i Sverige och Sydafrika. Studien undersöker vilka konsumentgrupper som äter insekter i de två länderna, vad konsumenterna har för associationer och preferenser för insektsätande, och hur insekter kan användas i mat i framtiden. En webbaserad enkät skickades ut till konsumenter i vardera land, och besvarades av totalt 73 deltagare. Frågorna handlade om associationer, preferenser och erfarenhet i förhållande till insektsätande. Tre insektsproducenter intervjuades i Sverige och Sydafrika för att ge en förståelse för produktionen samt deras tankar och erfarenheter av branschen och konsumenterna, nu och i framtiden. Oberoende av i vilket land undersökningen genomfördes var det inte möjligt att karaktärisera några konsumentgrupper där entomofagi var mer vanligt förekommande. När insekter används i mat föredrar konsumenter att dessa mals ned till ett pulver. Insekter associeras ofta med att vara näringsrikt, billigt och miljövänligt, samt med ovana och äckel.