Sammanfattning Bakgrund: Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat i Sverige och de flesta placeras på hem för vård eller boende (HVB-­hem). Inga riktlinjer för hur måltiderna ska organiseras vid HVB-­hem har hittats. Inspektionen för vård och omsorg skrev i en rapport att missnöje över maten på HVB-­hem förekommer bland ensamkommande barn och ungdomar. Syfte: Syftet var dels att undersöka hur måltider organiseras för ensamkommande barn och ungdomar på HVB-­‐hem i Sverige och dels utveckla den enkät som användes för framtida forskningsprojekt. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till 101 slumpmässigt utvalda föreståndare vid HVB-­hem i Sverige, av vilka 55 svarade. En intervju med en föreståndare som fyllt i enkäten genomfördes också. Data från enkäten presenterades med deskriptiv statistik och intervjun analyserades genom att identifiera övergripande teman. Resultat: Måltider tillagades i de flesta fall på HVB-­hem, och i de fall där mat beställdes från extern leverantör var det vanligast att den kom från kommunal verksamhet eller catering. Personalen på HVB-­hemmen ansvarade för planering och tillagning av måltider. Det var vanligt att barn och ungdomar involverades i planering och tillagning och drygt hälften av föreståndare tyckte att det var viktigt att ge barn och ungdomar inflytande över måltidssituationen. De flesta föreståndarna tyckte att frågor som berör mat i stort sett fungerar bra, men några föreståndare angav att det inte fungerar bra. I intervjun identifierades två teman, komplexitet i enkäten samt tydlighet. Slutsats: Resultaten visade att föreståndare i stort sett tycker att organisationen av måltider fungerar bra på HVB-­hem, men det kunde förekomma problem med organisering av måltider. Mer forskning med större urval behövs för att undersöka om dessa resultat är representativa. / Abstract Background: An increase of unaccompanied children and adolescents has been seen in Sweden and most of them are placed in residential care homes (HVB-­homes). There are no guidelines on how the meals should be organized at the HVB-­homes. In a report from The Health and Social Care Inspectorate it was stated that complaints about food among the children and adolescents was common in HVB-­‐homes. Method: A web-­based questionnaire was sent to 101 randomly chosen HVB-­homes in Sweden of which 55 directors answered. An interview was also made with a director who had answered the questionnaire. Data from the questionnaire was presented with descriptive statistics and the interview was analyzed by identifying overall themes. Result: Meals were in most cases prepared at the HVB-­home, and if food came from an external company, it was most common to order from a municipality concern or from catering. The staff working at the home was responsible for planning and preparing the meals. It was also common that children and adolescents were involved in planning and preparing the food, and little over half of the directors thought it was important to involve them in the meal situation at the HVB-­home. Most of the directors thought that food related situations worked well, but some indicated that food related situations did not work well. Two themes were identified in the interview, the complexity and the clarity of the questionnaire. Conclusion: The results pointed out that organizing meals in general worked well at HVB-­homes, but problems related to the organization of meals could occur. Further research with larger sample is needed to examine if these results are representative.

Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige. Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola. Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare. Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete. De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola. Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden det övriga pedagogiska arbetet. / Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation. Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools. Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose. Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool. Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.

I litteratur gällande förskola framkommer att rutiner och vanor kan vara svåra att bryta, vilket i sin tur kan påverka barnens möjligheter till inflytande i den dagligaförskoleverksamheten. Måltiderna i förskolan utgör en stor del av dagen, därför ville vi undersöka pedagogers arbete med att främja barnens inflytande vid lunchsituationerna. Vi frågade oss hur pedagogerna såg på begreppet inflytande, hur de arbetade för att främja barns inflytande vid lunchen och vilka faktorer de ansåg påverkade dem. För att undersöka detta genomförde vi fyra observationer och fyra intervjuer med fyra pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar att tid och stress är faktorer som har negativ påverkan på pedagogernas arbete med barns inflytande. Det framkommer att pedagogerna är medvetna om hur de kan främja barnens inflytande,men också att det kan vara svårt att ge barnen reellt inflytande vid måltiden på grundav riktlinjer och vikten av att äta varierad kost.

Bakgrund I Sverige äter barn i 1-5 års ålder ofta flera av dagens måltider på förskola. Matvanor utvecklas och förändras under hela livet, men grunden läggs i unga år. Måltiderna är en del i den pedagogiska verksamheten och när barn och vuxna äter tillsammans ges tillfälle att främja en hälsosam livsstil och ett gott förhållningssätt till mat. Barn påverkas av vad respekterade individer i omgivningen uttrycker om mat. Förhållningssättet till den pedagogiska måltiden är därför intressant. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till den pedagogiska måltiden i enlighet med läroplanen. Metod Observationer av måltider i en förskola i Umeå kommun. Ljudupptagning av fyra pedagoger under fyra dagar genomfördes. Ljudupptagningarna transkriberades och analyserades tillsammans med observationsanteckningar med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Det fanns tydliga rutiner kring måltidens upplägg, pedagogerna pratade om maten som god. Det lades stor vikt vid bordsskick och pedagogerna lade in egna värderingar i barnens ätande. Måltiderna användes även som lärotillfälle där pedagogerna bl.a. lärde barnen att visa respekt. Det fanns skillnader i hur pedagogerna pratade med flickor respektive pojkar men det fanns även pedagoger som ifrågasatte traditionella könsmönster. Slutsats Till viss del implementerades läroplanen i måltiderna. Eftersom det inte fanns några tydliga riktlinjer kring hur den pedagogiska måltiden skulle nyttjas eller genomföras användes dessa tillfällen olika av pedagogerna i denna studie. Enligt studiens resultat bör pedagoger därför få tydligare utbildning i användandet av den pedagogiska måltiden. Även ett mer aktivt arbete med att införliva läroplanen och värdegrunden i måltidssituationen är önskvärt.

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald.   Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext.   Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung. / C-uppsatser

I takt med att vi människor åldras sker en naturlig förändring av måltidssituationen. Människor som tidigare i livet har klarat sig själv kan senare under livets gång bli beroende av hjälp för att klara av sina måltider. Något som tidigare varit så naturligt som att äta kan senare i livet bli problematiskt. Måltidssituationen påverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vår studie var att belysa vilka miljöfaktor som påverkade måltidssituationen. Vi begränsade oss till vårdboenden i Sverige. Studien gjordes som en litteraturstudie. De miljöfaktorer vi har speglat är: platsens utformning, vårdtagarens handikapp, musik och olika interaktioner. I resultatet framkom att miljöfaktorerna påverkade individen på många olika sätt. Måltidsmiljön påverkar vårdtagarnas matintag. Vårdtagare med handikapp hade en försvårad måltidssituation. Miljöfaktorn musik påverkade både vårdtagare och vårdpersonal men på olika sätt. Olika interaktioner påverkade vårdtagarens måltidssituation. Vårdpersonal ville skapa en naturlig matsalsmiljö. En naturlig matsalsmiljö uppfattades olika från individ till individ. Vårdpersonalen bedömde vårdtagarnas förmågor. Ibland glömdes vårdtagarnas välbefinnande bort. Miljöfaktorer påverkade vårdtagarna på olika sätt, som vårdpersonal är det nödvändigt att vara lyhörd för vårdtagarens individuella behov för att uppnå en god måltidssituation.

I den här studien har syftet varit att undersöka förskollärares uppfattningar angående den pedagogiska måltidens ändamål. För att undersöka syftet har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat totalt sex förskollärare från fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter har datan analyserats utifrån en teoretisk grund. Studiens teoretiska grund bygger på fyra begrepp från den sociokulturella teorin: den proximala utvecklingszonen, mediering, appropriering och interaktion. Utöver den sociokulturella teorin har vi även analyserat datan med hjälp av begreppet didaktisk relief.  Resultaten har presenterats utifrån fyra identifierade teman. Dessa teman var: Barns möjligheter till delaktighet och inflytande; samspel och samtalsfärdigheter; normer och värderingar; samt förskollärarens förhållningssätt. Utifrån temat barns möjligheter till delaktighet och inflytande visade resultatet att samtal som utgår från barnens intresse och erfarenheter där alla är delaktiga prioriteras. Barnens samspel uppmuntrades genom att förskolläraren utmanar varje individuellt barn utifrån dess förmåga. De lyfter även att barn under måltiden får möjlighet att utveckla samtalsfärdigheter. Vidare så visade resultatet att normer och värderingar präglar måltidssituationen genom förskolans kultur i form av regler och rutiner. Utifrån det sista temat förskollärarens roll framkommer det bland annat att faktorer i den fysiska miljön och strukturella villkor kan förhindra förskollärares möjligheter att uppnå sina mål som påverkas av förskollärarens förhållningssätt.

<p>Abstact</p><p>Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen.</p><p>Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv.</p><p>Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?”</p><p>Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan.</p><p>Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter.</p><p>Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan.</p><p>Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.</p>

Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?” Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

No description available.